Mystikens teologi är som bekant den ortodoxa kyrkans signum. Därför har östkyrkans teologer i alla tider värjt sig för att skriva katekeser, att rada upp trons artiklar i en åsiktskatalog eller att bedriva systematisk teologi i en traditionell västerländsk mening.
Detta förhållningssätt har naturligtvis sina problem när det gäller att för omvärlden förklara vad ortodox tro egentligen är. I samma ögonblick som man lämnar lovsångens språkbruk, den poetiska och meditativa grammatiken, hotar tron att trivialiseras. Mysteriet plattas ut och den bild man skulle förmedla blir vanställd.
Detta innebär i och för sig inte att uppgiften är omöjlig. En rysk-fransk teolog som Paul Evdokimov lyckades ovanligt väl att i sin bok L’Orthodoxie kombinera en systematiskt teologisk ansats med en meditativ ton. Det samma gäller en del andra ortodoxa författare, i första hand de som har sin bakgrund i den exilryska traditionen.
Grekiska teologer har ofta haft svårare att undvika ett framställningssätt präglat av den tyska systematiska teologi som många av dem haft nära kontakter med. I dag forns det dock också i Grekland en något yngre generation som stått i en fruktbar samverkan med såväl patristisk renässans som modern västerländsk filosofi. Christos Yannaras och Johannes Zizioulas är ett par av de främsta namnen i det sammanhanget.
Också Georg Mantzaridis är präglad av den patristiska renässansen i efterkrigstidens ortodoxa teologi. Han utgav häromåret en bok om gudomliggörelsen i den bysantinska traditionen. Kanske är man därför lite besviken över att han i den här boken inte har mer av den tematik som han i andra sammanhang varit inne på. Hans medförfattare har inte heller fullt ut förmått att ge framställningen den karaktär av djup inlevelse som behövs om man skall motsvara en titel som talar om hjärtats tro.
Detta innebär på intet sätt att det är en dålig bok. Den är tvärtom ytterst redig och full av goda sakupplysningar. Den har från början skrivits i anslutning till en filmserie producerad av Sudwestfunk och är därför i många avseenden väl tillrättalagd och pedagogisk.
Men, som sagt, någon djup och äkta känsla för vad den ortodoxa kyrkan ytterst står för lyckas författarna knappast förmedla. För den som söker olika fakta om den ortodoxa kyrkan av idag är den ändå en bra kunskapskälla.