Över Atlanten efter vatten

Eugene Peterson: Bibeln. The Message på svenska. Översättning Felix Larsson. Libris 2021, 2086 s.
Eugene Peterson: Bibeln. The Message på svenska. Översättning Felix Larsson. Libris 2021, 2086 s.
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av MIKAEL ISACSON

Eugene Peterson (1932–2018) var presbyteriansk pastor och lärare vid Regent College, Vancouver, Kanada. Mellan 1993 och 2002 gav han ut The Message. The Bible in Contemporary Language. Han utgår från Bibelns grundspråk, men gör inte en traditionell översättning. Målsättningen är att bibeltexten ska bli mer lättillgänglig för dem som tycker den är svår att förstå och att hjälpa dem som läst Bibeln så mycket att den ”förlorat sin skärpa och förvandlats till en uppsättning klichéer”. Han vill inte översätta ord för ord, utan ”överföra tonen, rytmen, händelserna och idéerna [sic!] till vårt sätt att tänka och tala” och göra en omskrivning av innehållet till ”ett vanligt och vardagligt språk”.

Denna engelska bibelparafras har översatts till svenska av Felix Larsson. Nya testamentet publicerades 2012 och nu föreligger även Gamla testamentet. Larsson har tidigare översatt böcker från engelska men är disputerad i teoretisk filosofi och till vardags lärare vid Göteborgs universitet. Lennart Boström, Mikael Tellbe och Patrik Wahlund har stått för teologisk faktagranskning medan Maria Store varit språkgranskare.

Utgåvan innehåller 66 bibelböcker; de deuterokanoniska skrifterna finns inte med. Varje bok ges en introduktion, där Peterson försöker lyfta in de innehållsliga och teologiska huvudtankarna i läsarens vardag. I slutet finns några bibelkartor i svartvitt. Böckerna är traditionellt indelade i kapitel. Verssiffror är inte utsatta i texten, utan i marginalen anges vilka verser ett stycke består av. Pappret är bibelpapperstunt.

Ett par smakprov. Psaltaren 23: ”Gud, min herde! Jag behöver ingenting. Du har bäddat ner mig på gröna ängar; du letar upp porlande bäckar som jag får dricka från. […] Du bjuder på en sexrätters middag framför näsan på fienden. Du får mig att räta på nacken; min kopp är bräddfull med välsignelse.”

Johannesevangeliets inledning: ”Ordet kom först, Ordet hos Gud, Gud hos Ordet. Ordet var Gud, fanns till för Gud från första stund. […] Ordet blev kött och blod och flyttade hit till oss. Med egna ögon såg vi härligheten, en härlighet utan like, sådan Fader, sådan Son, givmild utan och innan, sann från början till slut.”

En del anakronismer förekommer, eftersom utgångspunkten är att innehållet – budskapet! – kan skiljas från formen. Jesus säger till lärjungarna: ”Res med lätt packning: kam och tandborste, inga extra kollin” (Luk 10:4). Paulus läxar upp församlingen i Korinth med frågan: ”Har Messias styckats i småbitar så att alla kan vörda sin alldeles egna lilla heliga relik” (1 Kor 1:13). Vissa stycken är helt omskrivna för att låta budskapet – som Peterson uppfattar det – komma fram. Därtill finns oväntade metaforer. När jungfru Maria hälsar Elisabet, tar barnet i Elisabets mage ”ett skutt av pur glädje som ett lamm” (Luk 1:44).

Den svenska texten följer ibland den engelska förlagan nära och ibland väldigt fritt. I vissa fall tycks den göra andra vägval: meningarna framstår som längre och mer komplicerade med fler facktermer. Synagoga används på svenska, men meeting place på engelska. Patriarken Jakob läggs i en sarkofag, inte en kista (eng. coffin; 1 Mos 50:26). Är detta ett resultat av att Peterson var pastor, medan personerna bakom The Message på svenska huvudsakligen verkar inom akademin?

Det är ett imponerande arbete såväl av Peterson som av Larsson och den svenska arbetsgruppen. Men blir bibeltexten mer tillgänglig för den ovana bibel- och bokläsaren? Jag är skeptisk till det. Redan bokformatet med sitt bibelpapper torde vara avskräckande. Meningsbyggnaden är mer komplicerad än normal tidningsprosa. Den svenska texten kräver också ytterligare bearbetningar för att flyta smidigt. Och jag undrar om omskrivningarna av bibeltexten verkligen gör det enklare att förstå.

Den stora frågan ska dock riktas till förlaget. Varför gör man en översättning av en översättning av Bibeln? Om man tror på parafraserande bibelöversättningar, hade det inte varit bättre att omsätta Petersons idé på svenska utan att gå via engelskan. Några erfarna präster/pastorer med stor kunskap i Bibelns grundspråk hade kunnat göra en sådan översättning direkt till svenska. Jag tror resultatet hade blivit bättre.

Och om man verkligen vill göra Bibeln tillgänglig för ovana bibelanvändare är det nog dags att rikta in sig på åhöraren, inte läsaren. Allt färre läser, men många lyssnar. När får vi en översättning på enkel svenska med avsikten att man inte ska läsa Bibeln utan lyssna till den?

 

Mikael Isacson är teol. dr i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet och präst i Svenska kyrkan.

Ur Signum nr 7/2022, s. 56–57.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Eugene Peterson: Bibeln. The Message på svenska. Översättning Felix Larsson. Libris 2021, 2086 s.
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av MIKAEL ISACSON

Eugene Peterson (1932–2018) var presbyteriansk pastor och lärare vid Regent College, Vancouver, Kanada. Mellan 1993 och 2002 gav han ut The Message. The Bible in Contemporary Language. Han utgår från Bibelns grundspråk, men gör inte en traditionell översättning. Målsättningen är att bibeltexten ska bli mer lättillgänglig för dem som tycker den är svår att förstå och att hjälpa dem som läst Bibeln så mycket att den ”förlorat sin skärpa och förvandlats till en uppsättning klichéer”. Han vill inte översätta ord för ord, utan ”överföra tonen, rytmen, händelserna och idéerna [sic!] till vårt sätt att tänka och tala” och göra en omskrivning av innehållet till ”ett vanligt och vardagligt språk”.

Denna engelska bibelparafras har översatts till svenska av Felix Larsson. Nya testamentet publicerades 2012 och nu föreligger även Gamla testamentet. Larsson har tidigare översatt böcker från engelska men är disputerad i teoretisk filosofi och till vardags lärare vid Göteborgs universitet. Lennart Boström, Mikael Tellbe och Patrik Wahlund har stått för teologisk faktagranskning medan Maria Store varit språkgranskare.

Utgåvan innehåller 66 bibelböcker; de deuterokanoniska skrifterna finns inte med. Varje bok ges en introduktion, där Peterson försöker lyfta in de innehållsliga och teologiska huvudtankarna i läsarens vardag. I slutet finns några bibelkartor i svartvitt. Böckerna är traditionellt indelade i kapitel. Verssiffror är inte utsatta i texten, utan i marginalen anges vilka verser ett stycke består av. Pappret är bibelpapperstunt.

Ett par smakprov. Psaltaren 23: ”Gud, min herde! Jag behöver ingenting. Du har bäddat ner mig på gröna ängar; du letar upp porlande bäckar som jag får dricka från. […] Du bjuder på en sexrätters middag framför näsan på fienden. Du får mig att räta på nacken; min kopp är bräddfull med välsignelse.”

Johannesevangeliets inledning: ”Ordet kom först, Ordet hos Gud, Gud hos Ordet. Ordet var Gud, fanns till för Gud från första stund. […] Ordet blev kött och blod och flyttade hit till oss. Med egna ögon såg vi härligheten, en härlighet utan like, sådan Fader, sådan Son, givmild utan och innan, sann från början till slut.”

En del anakronismer förekommer, eftersom utgångspunkten är att innehållet – budskapet! – kan skiljas från formen. Jesus säger till lärjungarna: ”Res med lätt packning: kam och tandborste, inga extra kollin” (Luk 10:4). Paulus läxar upp församlingen i Korinth med frågan: ”Har Messias styckats i småbitar så att alla kan vörda sin alldeles egna lilla heliga relik” (1 Kor 1:13). Vissa stycken är helt omskrivna för att låta budskapet – som Peterson uppfattar det – komma fram. Därtill finns oväntade metaforer. När jungfru Maria hälsar Elisabet, tar barnet i Elisabets mage ”ett skutt av pur glädje som ett lamm” (Luk 1:44).

Den svenska texten följer ibland den engelska förlagan nära och ibland väldigt fritt. I vissa fall tycks den göra andra vägval: meningarna framstår som längre och mer komplicerade med fler facktermer. Synagoga används på svenska, men meeting place på engelska. Patriarken Jakob läggs i en sarkofag, inte en kista (eng. coffin; 1 Mos 50:26). Är detta ett resultat av att Peterson var pastor, medan personerna bakom The Message på svenska huvudsakligen verkar inom akademin?

Det är ett imponerande arbete såväl av Peterson som av Larsson och den svenska arbetsgruppen. Men blir bibeltexten mer tillgänglig för den ovana bibel- och bokläsaren? Jag är skeptisk till det. Redan bokformatet med sitt bibelpapper torde vara avskräckande. Meningsbyggnaden är mer komplicerad än normal tidningsprosa. Den svenska texten kräver också ytterligare bearbetningar för att flyta smidigt. Och jag undrar om omskrivningarna av bibeltexten verkligen gör det enklare att förstå.

Den stora frågan ska dock riktas till förlaget. Varför gör man en översättning av en översättning av Bibeln? Om man tror på parafraserande bibelöversättningar, hade det inte varit bättre att omsätta Petersons idé på svenska utan att gå via engelskan. Några erfarna präster/pastorer med stor kunskap i Bibelns grundspråk hade kunnat göra en sådan översättning direkt till svenska. Jag tror resultatet hade blivit bättre.

Och om man verkligen vill göra Bibeln tillgänglig för ovana bibelanvändare är det nog dags att rikta in sig på åhöraren, inte läsaren. Allt färre läser, men många lyssnar. När får vi en översättning på enkel svenska med avsikten att man inte ska läsa Bibeln utan lyssna till den?

 

Mikael Isacson är teol. dr i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet och präst i Svenska kyrkan.

Ur Signum nr 7/2022, s. 56–57.