Påvens resa till Rumänien

Den 7 till 9 maj besökte påven för första gången ett ortodoxt land: Rumänien. Trots att tio år gått sedan kommunismens sammanbrott i Östeuropa hade ingen ortodox kyrka där tidigare vågat ta det steg som Fidel Castro tog för över ett år sedan: att bjuda in påven.

När de två vitklädda, gamla kyrkoledarna Johannes Paulus II och den rumänsk-ortodoxe patriarken Teoctist omfamnade varandra inför 200 000 människor i Bukarest var det inte bara den entusiastiska rumänska pressen som kände att det tredje kristna årtusendet börjar i Rumänien.”Det tog tusen år att förbereda en så kort resa” utbrast CNN.

Patriarken sade att han i påven välkomnade Roms kyrka som bygger på apostlarna Petrus och Paulus och som deltog i den odelade kyrkans liv och beslut under det första kristna årtusendet. ”Jag hoppas att ers helighets besök blir ett bra tillfälle att tillsammans vittna för freden i Jugoslavien och att kräva ett slut på kriget.” Efter mötet sade patriarken till pressen att han hoppas på ett synligt tecken på enhet mellan katoliker och ortodoxa. Framför allt hoppades han att det skall gå att finna en form i vilken påven kan fungera som den främste bland likar i kretsen av en återförenad kristenhets biskopar, så som han gjorde under det första kristna årtusendet.

”Kristen enhet angår inte bara kyrkorna utan hela Europa” förklarade Johannes Paulus II för den rumänsk-ortodoxa kyrkans styrande organ den ”heliga synoden” under ett gemensamt möte i Bukarests domkyrka lördagen den 8 maj. ”Vår värld och vårt Europa behöver vittnesbörd om broderlig kärlek för att övervinna hat och spänningar och för att öppna sitt hjärta för försoningen […] Vi måste återge en synlig enhet till kyrkan. Vem förlåter oss om vi misslyckas med detta? Jag har sökt efter enheten med alla mina krafter och jag tänker fortsätta med det ända till slutet.”

Söndagen 9 maj ägnades åt två utomhusmässor i Bukarest. På förmiddagen var påven närvarande vid en ortodox mässa som firades av patriarken, och på eftermiddagen var pat-riarken med när påven firade katolsk mässa. Efter mässan gav påven ett ekonomiskt bidrag till bygget av en ny ortodox katedral i Bukarest. Dagen efter pryddes förstasidorna i Rumäniens alla dagstidningar av bilden på påven och patriarken som omfamnar varandra.

Krig och ekumenik

Påvens resa till Rumänien präglades mycket av kriget i Kosovo och det låg historisk och politisk sprängkraft i det gemensamma uttalande om Kosovokrisen som påven och den rumänsk-ortodoxe patriarken undertecknade. De ber formellt alla inblandade i kriget i det forna Jugoslavien att lägga ned vapnen för alltid och att söka efter ”en rättvis och varaktig fred”. Det gemensamma uttalandet bedömdes som mycket balanserat. De bägge kyrkoledarna uttryckte sin ”mänskliga och andliga solidaritet” med Kosovoflyktingarna som ”drivs bort från sina hem och sin mark och skiljs från sina kära” men också med ”offren för de dödliga bombardemangen”. Påven och Teoctist vände sig ”i Guds namn till alla dem som på ett eller annat sätt bär ansvar för denna tragedi. Måtte de ha mod att återuppta dialogen och göra det möjligt att låta en rättvis och varaktig fred mogna fram så att flyktingarna kan återvända hem. Bara en sådan fred kan sätta stopp för lidandet hos alla dem som lever i den federala republiken Jugoslavien, serber, albaner och människor av annan nationalitet. Bara en sådan fred kan ligga till grund för en ny samlevnad mellan alla federationens folk.”

Folket vill ha enhet

Vid påvens avfärd från Bukarests flygplats sade patriark Teoctist att påvens besök var viktigt för enheten mellan de bägge kyrkorna. ”Nu måste vi fortsätta det vi påbörjat och våga upptäcka nya saker. Vi måste lyssna till folket, som vill ha enhet”, sade patriarken. Under den katolska mässan på söndagseftermiddagen ropade de församlade: unitate – enhet.

Landets president Emil Constantinescu överraskade med kloka och kunniga kommentarer om kristen enhet i sina tal till påven. Rumäniens president är en troende kristen och djupt bildad. I själva verket är det lekfolket som trycker på och tvingar kyrkorna att motvilligt ta steg framåt i riktning mot en modernare framtid. Allmänheten känner ett djupt behov av att närma sig Europa och fördjupa demokratiseringen och moderniseringen. Att som kyrkor insistera på kyrkoskiljande spetsfundigheter är att motarbeta denna process. Därför ger staten ett bidrag till byggandet av den nya ortodoxa katedralen i Bukarest, men bidraget är knutet till villkor om öppenhet och modernisering.

Och Moskva?

Och vad händer nu? Påven drömmer om att besöka Ryssland och patriarken av Moskva, ledaren för världens största ortodoxa kyrka. Vatikanens presstalesman Navarro Valls säger att påven ”är mycket lycklig” över att han och Teoctist fått en god kontakt både officiellt och personligen. ”Påvens besök i Rumänien öppnar mer än en dörr, den slår upp en port till Moskva. Nu behövs det mod för att fortsätta på den inslagna vägen.” Ett sådant besök blir säkert ett epokgörande steg i kristendomens historia. Men man kanske inte skall vänta sig för stora resultat omedelbart. Patriark Teoctist har peronligen tagit ett djärvt steg och hans roll skall inte undervärderas, men rumänienresan behöver inte omedelbart leda till påvebesök i andra ortodoxa länder.

Påvens besök har ändrat den traditionella ortodoxa bilden av den katolska kyrkan som en maktkyrka, rik, välstrukturerad, kompetent och inflytelserik. Den åldrade, kutryggige Johannes Paulus II kom i sin svaghet och sin ödmjukhet och gick med på alla ändringar i programmet som den ortodoxa kyrkan föreslog, särskilt att avstå från att besöka de katolska delarna av landet. ”Påvens ödmjukhet” var också ett återkommande tema i presskommentarerna.

En resa som förändrar världen

Den franske ortodoxe teologen Olivier Clement sade till en italiensk tidning att besöket i Rumänien ”bröt ett tabu”. ”Ortodoxa har haft ett slags psykologiskt tabu mot ett påvebesök. Nu har detta tabu brutits och allt gick väl, särskilt på gräsrotsnivå. Det som hände i Rumänien kommer säkert att studeras mycket grundligt i alla ortodoxa länder.”

Den rysk-ortodoxe patriarken av Moskva Alexij II har sagt att han inte kan bjuda in påven så länge katoliker försöker omvända ortodoxa och så länge katoliker av östlig rit i Ukraina försöker ta över ortodox egendom. De flesta menar att det idag inte finns någon grund för patriarkens anklagelser, och vissa menar att patriarken själv är medveten om det. Men patriarken styr inte sin kyrka ensam. Dess högsta organ är den heliga syno-den, det som i ett katolskt land skulle kallas biskopskonferensen, och många biskopar i synoden är motståndare till ett påvebesök. Patriarken kan inte köra över dem.

Besöket i Rumänien har väckt debatt i flera ortodoxa länder. I Bulgarien, där den ortodoxa kyrkan har splittrats i två delar, kritiserade en dagstidning både Bulgariens regering och den ortodoxa kyrkan. ”Efter påvens besök på Kuba och i Rumänien kan vi inte längre säga att påven inte kan komma för att det finns för många spår av kommunismen eller för att den ortodoxa kyrkan dominerar”, skrev dagstidningen 24 Casa. ”Men vi har få utsikter att få ett sådant besök, för vår kyrka är fortfarande splittrad och dess två synoder strider om allt.”

Reaktionerna från Bulgarien visar att varje ortodoxt land har sina egna problem och förutsättningar. Ingenting sker automatiskt, och varje ortodox kyrka måste också ta hänsyn till sina egna interna problem. Besöket i Rumänien leder därför inte automatiskt till ett besök i Moskva. Å andra sidan blir det säkert lättare att genomföra.