Protestantisk buddhism

En introduktion till buddhismens historia, lära och religiösa praktik har nyligen utkommit på svenska. Författare är Knut A. Jacobsen, professor vid sektionen för religionsvetenskap, Universitetet i Bergen, och översättningen från norska till svenska har gjorts av Thomas Andersson. Boken fyller ett tomrum, eftersom ett liknande arbete om buddhismen hittills har saknats på svenska. Nivåmässigt bör den kunna användas i introduktionskurser om buddhism på högskolenivå. Läsaren får i sin hand en bred redogörelse över det mesta i buddhismens värld. Det framgår att författaren har ett levande engagemang i ämnet. Han menar till och med att han skriver utifrån en sorts ”invigning”, ty den som tagit del av den buddhistiska läran eller buddhismens paliskrifter kan inte förbli oberörd av den vishet som här förmedlas, står det i inledningen.

Givetvis ingår det i boken ett relativt fylligt kapitel om Buddhas lära och tolkningarna av hans uppvaknande. Enligt min mening ligger dock inte bokens styrka i detta avsnitt utan i de partier som är mer religionshistoriska, fenomenologiska och samtidsinriktade. Det är ganska svårt att hänga med i de läromässiga förklaringarna. För förståelsen är det bitvis nästan nödvändigt att först ha till-lägnat sig elementära kunskaper om till exempel de fem skandhas i någon enklare framställning. En god sak är emellertid författarens generösa etymologiska härledningar som är klargörande. Som exempel kan nämnas det svåröversatta ordet duhkha, vilket här översätts med ”otillfredsställelse”, men i and-ra framställningar ofta lämnas oöversatt på grund av svårigheten att återge ordets adekvata betydelse. Etymologiskt, förklarar författaren, betyder duhkha att ha ett hål eller nav som inte passar ihop med hjulaxeln. Att åka i en vagn där hjulaxeln inte passar in utan skaver är obekvämt och ger upphov till rädsla att fordonet skall gå sönder. ”På samma sätt har vi innerst inne kunskapen att det mesta, om inte allt, förändras och att ingenting förblir. Det obehag denna kunskap ger oss kallas för duhkha” (s. 79).

På flera ställen i boken kontrasteras den generella västerländska uppfattningen om buddhismen som i första hand en filosofi mot religiös praktik i asiatiska länder, där till exempel tillbedjan av Buddhas reliker i stupor har en framträdande plats. Författaren ger även utrymme för beskrivningar av olika former av ritualer. En intressant hänvisning görs till den amerikanske antropologen Melford E. Spiro, som utifrån studier i Burma urskilt vad han kallar ett apotropeiskt, avvärjande skikt inom buddhismen. Detta uttryck är mycket tydligt i många buddhistiska länder, där religionen har en pragmatisk karaktär. Man vill uppnå världslig välfärd och man vill genom olika medel skydda sig mot faror, demoner, naturkatastrofer etc. Sådana yttringar behandlas inte av Jacobsen parentetiskt, som något folkligt och ointressant, utan får sin rättmätiga plats i ett eget kapitel om den levande buddhismen.

Jacobsen har anammat en teori om varför buddhismen i västerlandet framstår som filosofisk och intellektuell, medan man möter helt andra vardagsnära, buddhistiska uttryck i Asien. Teorin går ut på att många av de västerländska konvertiterna till buddhismen har kommit från kristet protestantiska länder. Även västerländska forskare med buddhism som specialområde har i många fall en traditionell protestantisk bakgrund. Av hävd har protestanter inte intresserat sig nämnvärt för ritual och kroppsfenomen. På grund av denna protestantiska bakgrundsfaktor har buddhismen i väst framstått som en rationell filosofi och frälsningslära, medan den rika, rituella praktiken, som är självklar i buddhismens traditionella hemländer, har betraktats som något perifert. Buddhismen har uppfattats mer som ett tankefenomen än ett kroppsfenomen. Med stöd av den engelske munken Nanavira hävdar Jacobsen att buddhismen i Europa också bär andra protestantiska drag, till exempel att en omedelbar personlig upplevelse föredras framför tillit, att en rationell förklaring värderas högre än dogmer, och att lekmannaorganisationer har företräde framför klostergemenskaper. Teorin om den ”protestantiska buddhismen” är intressant och har nog visst fog för sig. Som författaren mycket riktigt påpekar sker dock en omsvängning för närvarande, så att ritual, kroppsbaserad meditation och annat blir naturliga och attraktiva element även i västerländsk buddhism.

Slutkapitlet, ”Buddhismen och den moderna världens utmaningar”, innehåller dels ett brett panorama över buddhismens särdrag i olika länder, dels en snabborientering över de omdefinieringar som skett inom denna världsreligion under 1900-talet. Detta kapitel ger mycken matnyttig kunskap och borde intressera alla som vill tillägna sig lite internationell, religiös allmänbildning. Många av de traditionella buddhistiska länderna har haft en mycket dramatisk historia under förra århundradet med politiska regimer som systematiskt försökt utrota varje form av religion, men trots detta har buddhismen överlevt och visar här och var till och med tecken på förnyad vitalitet.

Buddhismen gäller för att vara en religion som lätt anpassar sig till nya miljöer och förhållanden. Tidigare i historien har detta visat sig i samband med buddhismens spridning till olika delar av Asien och även idag kan man konstatera en sådan flexibilitet i förhållande till tendenser och behov i tiden. Alla dessa faktorer medverkar till att buddhismen blivit ytterst mångfasetterad och uppvisar många olika ansikten i skilda delar av världen. Författaren identifierar tre huvudsakliga, moderna omtolkningar av klassisk buddhism. Den första kallas modernistisk buddhism och motsvaras av den avmytologiserade, rationella form som nämnts ovan. En annan nytolkning är buddhismen som en social och etisk reformrörelse, där även miljöetiken ingår. Insiktsmeditationsrörelsen är en tredje nytolkning, där meditationen frikopplats från klostersammanhanget och gjorts till en mer allmän lekmannapraxis. Inte minst i västvärlden har dessa meditationscentra för lekmän vunnit stor spridning. Enligt författaren är den typiska västerländska buddhisten med kulturkristen bakgrund en lekman, för vilken meditationen är den viktigaste utövningen.

Boken är visserligen hållen på en global nivå och författaren är utbildad i Kalifornien, men eftersom arbetet utkommit i Norden, hade det ändå varit intressant med ett litet specialavsnitt om Europa. Buddhismen är på frammarsch i denna del av världen. Enligt viss statistik kommer buddhismen på tredje eller fjärde plats bland religioner i Europa efter kristendom, islam och judendom. Alla stora buddhistiska skolor finns här representerade och det pågår inom dessa grupperingar för närvarande ett sökande efter en specifik, europeisk, buddhistisk identitet. (Se Signum 8/2002.)

Merparten av bokens innehåll är lättillgängligt. Endast en teknisk omständighet gör den lite svårläst, nämligen att papperet är mycket vitt och blänker i de flesta belysningar, så att man måste vända och vrida på boken för att se hela texten. En liten originalitet, som gör läsaren lätt förvirrad, är att den undertitel som anges på titelbladet inte överensstämmer med vad som står på omslaget. Detta är småsaker. I stort är alltså boken hittills unik i sitt slag på svenska och en klar tillgång. Den som vill skaffa sig lite kännedom om buddhismen eller uppdatera sina gamla kunskaper har alltså all anledning att ta sig en titt på den.