Protestantisk och katolsk etik

Det är vanskligt att avgöra om de likheter respektive skillnader som man finner i EVS i huvudsak kan relateras till en speciell religiös bakgrund. Faktorer som historisk bakgrund t.ex. när det gäller Frankrike och Tyskland och den varierande socio-ekonomiska kontext som föreligger i Storbritannien i jämförelse med Spanien väger tyngre för de personliga värderingar man hyser, än om man är katolik eller protestant. Hela EVS visar för övrigt att den socio-kulturella bakgrunden är mer betydelsefull än exempelvis ålder, hur starkt påverkande den än är.

De flesta värderingar samstämmiga

Först kan vi fastslå att samstämmigheten mellan katoliker och protestanter är slående. Endast i frågan om hur man rangordnar vikten av religion och politik föreligger någon signifikant skillnad. I Sverige med en luthersk folkkyrka anses politik mer betydelsefullt än religion. Det är också värt att notera att katoliker värderar arbete högre än protestanter. Den kalvinistiska/lutherska arbetsmoralen tycks vara i avtagande. Det kan också vara så att katolikerna till övervägande del bebor de fattigare sydliga länderna (och Irland) och därmed uppskattar arbete högre eftersom de kan se det som en möjlighet att avancera. Under flera decennier har de rika och mer sekulariserade länderna haft en stigande tendens att betona hur väsentlig fritiden är.

Tabell 1: Vilken betydelse tillmäts följande områden av livet på en skala från I till 4.





































Protestanter Katoliker
Familj 3,78 3,82
Arbete 3,20 3,47
Vänner 3,35 3,32
Fritid 3,25 3,14
Religion 2,50 2,85
Politik 2,38 1,98

Kvinnosyn, krig och fred

En varierande sensibilitet visar också de preferenser som man har för olika rörelser, miljö- och kvinnorörelsen osv. Man frågade undersökningsdeltagarna om hur mycket de stödde olika rörelser. (Stöder saken mycket, stöder saken ganska mycket.) Även här förelåg stor samstämmighet mellan katoliker och protestanter med vissa relativt små men slående skillnader. Katoliker tenderade att hysa större motstånd mot kärnkraft och stödja fred, mänskliga rättigheter och antiapartheidrörelser. Protestanter lutade mer mot att stödja feministiska rörelser. Svaren kräver emellertid en mycket grannlaga tolkning. Feminismen har sitt starkaste stöd i anglosaxiska respektive germanska länder och sin svagaste ställning i de latinska länderna i synnerhet i Italien men vinner framgång i det katolska Irland och än mer i Polen. Den kulturella sociologiska bakgrunden visar sig ha större inflytande än den traditionella religiösa tillhörigheten. Samma tolkning kan tillämpas beträffande fredsrörelsen. Det sociologiskt sett katolska Belgien och det konfessionellt blandade Tyskland (BRD) vinner över de båda konfessionellt blandade länderna Storbritannien och Nederländerna. Två konfessionellt blandade länder ställde sig mest positiva till att kämpa för sina länder i händelse av krig: Storbritannien 68 % och Nederländerna 60 %. Italien 25 % och Västtyskland 31 %, vilket är de lägsta siffrorna för något land.

Tabell 2: Stöd till olika rörelser på en skala från 1 till 4









ProtestanterKatoliker
Miljörörelser3,563,50
Rörelser för mänskliga rättigheter3,413,58
Fredsrörelser2,933,31
Antiapartheidrörelser3,193,38
Antikärnkraftsrörelser2,873,15
Kvinnorörelser2,882,79

Synen på familjen

Av tradition har synen på familjen stor betydelse för det samlade värdemönstret. Många tror att katoliker har en annan syn på värdet av familjen och att de vill ha fler barn. Men fakta förnekar detta. För både katoliker och protestanter är det i proportionellt samma grad viktigt att i framtiden betona värdet av familjen. En skala upp till 3 visar att katoliker och protestanter bedömer detta med 2,87 respektive 2,90. Önskan att å barn löper också parallellt. På frågan om det ideala antalet barn per familj valde genomsnittseuropeen 2,51, katolikerna 2,65 och protestanterna 2,37. De som går i kyrkan en gång i veckan ansåg 2,84 vara bäst. Varken protestanter eller katoliker som helhet nådde upp till att önska tre barn, kvinnor önskade 2,59 och män 2,52. Det är också liten skillnad mellan den yngsta åldersgruppen (18–24 år) och den äldsta (75-): 2,48 respektive 2,86. Endast i republiken Irland uppnåddes 3,5, men detta tal sjunker progressivt liksom i hela Europa. Sverige utgör ett undantag där reproduktionen ökar.

Vad katoliker och protestanter tror på

Det föreligger en korrelation mellan regelbundna gudstjänstbesökares värderingar oavsett konfessionstillhörighet. För båda konfessionerna avtar gudstjänstdeltagandet och det är lägre bland protestanter än katoliker, men det sjunker snabbare bland katoliker.

Tabell 3: Skillnader i religiöst avseende mellan katoliker och protestanter















ProtestanterKatoliker
Tror på..
Gud73 % 88 %
liv efter döden43 % 52 %
himlen47 % 52 %
uppståndelsen34 % 44 %
reinkarnation21 % 21 %
själen67 % 70 %
synden63 % 66 %
djävulen24 % 31 %
helvetet20 % 30 %
personlig Gud32 % 54 %
Går i kyrkan (minst en gång i veckan)16 % 42 %

Ur västeuropeisk synpunkt är det slående att skillnaden mellan katoliker och protestanter är störst när det gäller själva religiositeten och den kristna tron. Men även detta måste tolkas varsamt. Katoliker är praktiserande i mycket större omfattning än protestanter; själva praktiserandet är förbundet med att man bevarar traditionen mer omsorgsfullt och att man förlitar sig på sin kyrka. Det visar sig att när man jämför praktiserande katoliker med praktiserande protestanter försvinner dessa skillnader så gott som.

Brist på förtroende för kyrkan

När det gäller kyrkans förmåga att rent allmänt ge adekvata svar på moraliska problem, familjefrågor, sociala problem och andliga behov framgår inställningen av följande tabell.

Tabell 4: Min kyrka ger adekvata svar beträffande:







KatolikerProtestanter
Individens moraliska problem och behov35 % 44 %
Problem i familjelivet36 % 40 %
Aktuella sociala samhällsproblem i landet30 % 32 %
Människors andliga behov60 % 60 %

Skillnaden mellan katoliker och protestanter i fråga om kyrkans förmåga att ge svar på individens moraliska problem och personliga behov är ganska stor, men mer slående är att varken bland katoliker eller protestanter finns en majoritet som har förtroende för kyrkan på något annat område än när det gäller att motsvara folks andliga behov. Kyrkorna har en väl utvecklad undervisning i dessa frågor och den katolska kyrkan har publicerat många socialencyklikor. Men en majoritet av både protestanter och katoliker anser inte att kyrkornas svar är adekvata utom när det gäller andliga behov.

Etiken och ekumeniken

Trots de långvariga konsekvenserna av reformationen och motreformationen är det kristna Västeuropa mycket mer homogent än den långa historia av spånning mellan dels det germanska och det latinska, dels de protestantiska och katolska delarna, skulle kunna fa oss att förmoda. Majoriteten av de kristna utvecklas i samma riktning: större individualism, mer sekularisering, större tolerans – och beträffande ett antal områden – större permissivitet. Kristna som tillhör kyrkor av båda konfessionerna följer den allmänna trenden men förblir mer markerat konservativa i sina åsikter. Men vi måste ändå förutsätta att moralen inklusive den som omfattas av konfessionellt troende kommer att bli mer autonom. Sekulariseringen pågår också här och far oss att fråga vad som nu kan anses som det specifikt kristna bidraget till moralen. Detta är ingalunda ointressant för den ekumeniska dialogen eftersom utvecklingen pågår konfessionellt parallellt. Ett återkommande tema är slående: Katoliker och protestanter tycks ha olika uppfattning om staten. Protestanter tror mer på väpnade styrkor, på rättsliga system, polis och parlament. Har de en starkare känsla för statskonst eller anser de att det politiska området är mer autonomt? Katoliker har större tilltro till utbildningssystem (egna skolor), till unioner, till stora företag, till EU, och naturligtvis till kyrkan. De är mer internationellt orienterade. Men i sitt eget land, behöver de en motvikt? I detta läge ställer både Europaparlamentet och Europarådet etiska frågor på en europeisk nivå. Det finns material för ett fördjupat studium och en samlad reflexion på ekumenisk nivå för att fa en realistisk bild av de värderingar som präglar Europa och för att kunna bemöta den utveckling som kan förutsägas

Övers. och bearb. Anna Maria Hodacs