Religion i vetandets gränsmarker

Anders Jeffner, professor emeritus i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet, har utkommit med en ny bok med titeln I vetandets gränsmarker. Det rör sig om en antologi med nio essäer på temat religion och verklighetstolkning. Texterna har redan tidigare varit publicerade i olika sammanhang, men de har omarbetats för denna nya antologi.

Jeffner är väl skickad att behandla frågor om religion och verklighetstolkning. När den akademiska teologin i Sverige på 1960- och 70-talet omstöptes i kölvattnet av filosofiprofessorn Ingemar Hedenius omskakande religionskritik, spelade Jeffner en central roll för framväxten av en ny typ av religionsvetenskap, frikopplad från konfessionella bindningar och präglad av en mer empirisk och sociologisk inriktning. Det var vid Uppsala universitet som denna typ av religionsvetenskap fick sitt starkaste fäste, och Jeffner blev den nya religionsvetenskapens kanske främste företrädare.

Redan i bokens korta förord framgår det tydligt vad författaren är ute efter. Han vill hjälpa läsaren att se på religion dels som ett sätt att skapa en helhetsbild av verkligheten, dels som ett sätt att brottas med frågor som man aldrig blir riktigt färdig med. Jeffner är skeptisk till religion som erbjuder färdiga och slutgiltiga svar. Men han är också skeptisk till antiintellektuella och relativistiska tolkningar av religion. Religionen har en kognitiv sida och den kan därför aldrig helt kopplas loss från kunskapsanspråk. Men samtidigt är religion mer än enbart kunskapsanspråk. Det beror inte minst på att den mystika erfarenheten är så central för den religiösa tron. Mystiken visar på en verklighet bortom det empiriska och vetbara. Den mystika erfarenheten hjälper den troende att upptäcka grundläggande mönster i världen, som i sin tur hjälper henne att tolka tillvaron som en meningsfull sammanhängande enhet, menar Jeffner. De religiösa verklighetstolkningarna bör hela tiden balansera på knivseggen mellan det vetenskapligt vetbara och mystikens ovetbara verklighet.

De fem första essäerna i boken kretsar främst kring frågor som diskuterades intensivt bland svenska teologer vid 1900-talets mitt: Är religion och vetenskap förenliga med varandra? Finns det någon plats för metafysik i modernitetens tidevarv? Vad är det mest grundläggande – det materiella eller det mentala? På sitt vidsynta och lugnt argumenterande sätt pläderar Jeffner för ett utvidgat rationalitetsbegrepp, som bejakar att vi människor formar vår syn på verkligheten inte endast med hjälp av rent vetenskapliga metoder. Vi människor har olika slags erfarenheter som hjälper oss att begripa oss på livet. Att vara rationell innebär att också bejaka gränserna för det vetenskapligt vetbara.

De följande tre essäerna ägnas sedan åt tänkare som historiskt sett har haft ett betydande inflytande på det svenska teologiska landskapet; Erik Gustav Geijer, Viktor Rydberg och Emilia Fogelklou. Ingen av dem är särskilt välkänd eller uppmärksammad i våra dagar. Desto mer förtjänstfullt är det att Jeffner påminner om några intressanta aspekter av deras förståelse av religion. Hit hör Geijers idé om personbegreppets grundläggande roll för vår förståelse av Gud, liksom Fogelklous komplementära syn på empirisk observationskunskap och inre kunskap om andliga realiteter.

Den avslutande essän, ”Konst, religion och insikt om verkligheten”, är den i mitt tycke bästa. Här vidareutvecklar författaren sin egen rationalitetsmodell visavi estetiska, moraliska och religiösa erfarenheter och visar hur dessa erfarenheter kan hjälpa människan att få en mer omfattande och verklighetsnära bild av tillvaron.

På sitt eftertänksamma sätt lotsar Anders Jeffner läsaren genom teologins och religionsfilosofins bitvis ganska snåriga landskap. Han ryggar inte tillbaka inför de stora frågorna, men ger sig heller inte ut för att sitta inne med de slutgiltiga svaren. Debatten om förhållandet mellan kyrklig teologi och icke-konfessionell religionsvetenskap ser på många sätt annorlunda ut i dag än för 50 år sedan. Jeffner tar avstamp i den tidens debatt, men han relaterar den också till ännu äldre tiders tänkande och i viss mån även till vår egen tids debatter. Det blir en både lärorik och givande läsning. Ett samtal på Katharinastiftelsen i Stockholm om boken mellan författaren och mig kan ses på nätet via följande länk: www.youtube.com/watch?v=ttmabYxurLg&feature=youtu.be

Ulf Jonsson är jesuitpater, professor i religionsfilosofi och chefredaktör för Signum.