Religion och värderingar i Europa

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Studiet av värden och förändringar i värderingarna förefaller vara en aktuell forskningsuppgift. Vi har på denna plats kommenterat Lorentz Lyttkens uppfordrande slutrapport från ett humanistiskt upplagt projekt om värderingsförskjutningar i det svenska samhället.

Nu har rapporterna börjat publiceras från den stora europeiska värdestudien. Den drogs igång 1979 av en grupp där ordf var dåvarande generalsekreteraren för det katolska socialforskningsinstitutet Pro Mundi Vita Jan Kerkhofs SJ, prof i sociologi vid universitetet i Leuven, European Value Systems Study Group.

I samarbete med ledande opinionsundersökningsinstitut utfrågades urval i varje land på ca 1 000 personer och ett extra urval på 200 i åldersgruppen 18-25. De länder som omfattades var Storbritannien, Nordirland, republiken Irland, förbundsrepubliken Tyskland, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Italien och Danmark. Denna kompletterades senare med Sverige, Norge och Finland.

Den kände sociologen Jean Stoetzel har publicerat Les valeurs du temps present – L’Europe au carrefour, 1983, med italienska och spanska översättningar. Senare har också den irländska rapporten och den belgiska, på franska och nederländska, utkommit. En tysk rapport väntas av Elisabeth Noelle-Neumann, ledare för Demoskopisches Institut Allensbach och för Sverige lär SIFO om något år komma med en rapport.

Utom till en del rådata har vi haft tillgång till jan Kerkhofs forskningsrapport i Pro Mundi Vita: Dossiers, Young people and values in Western Europe. Dessutom hade Civiltà Cattolica en utförlig och perspektivrik ledare i okt 1984, Presente e futuro della religione in Europa.

Några notiser om Sverige

Bristen på polarisering i religiöst hänseende är typisk för Sverige. Inte endast i dominansen för ”den nationella kyrkan” 91 %, frikyrkliga 3 %, katoliker 1 %, utan främst däri att endast 5 % uppgav sig vara utan religion, medan denna grupp i Nederländerna uppgick till 36 % och i Frankrike till 24 %.

Däremot låg givetvis Sverige tillsammans med övriga nordiska länder i botten vad gällde gudstjänstbesök, 5 % minst varje vecka, 13 % minst varje månad mot republiken Irland 82 % varje vecka eller Spanien 41 %. Sverige visar den lägsta andelen som betraktar sig som religiös, 32 %, mot de undersökta länderna totalt 62 %.

Däremot kan det vara tänkvärt att Sverige och Finland är de enda länder där fler tror att religionen i framtiden far större betydelse än som tror att den far mindre. Mest pessimistisk om religionens framtid är man i Frankrike, Spanien och Storbritannien. Sverige har den lägsta siffran för tro på Gud 52 % mot 75 % för Europa totalt. Överhuvud tillsammans med Danmark lägst på frågor om religiösa föreställningar.

Skillnader mellan katoliker och protestanter

Som väntat föreligger de största skillnaderna beträffande religiös praxis. 37 % av katolikerna mot 9 % av protestanterna uppger sig gå i kyrkan varje söndag. Av katolikerna svarar 22 % ”aldrig”, av protestanterna 34 %. Katolikernas praxis är högst i katolska länder, därnäst i ”blandade” (Västtyskland), åter något lägre i protestantiskt dominerade och lägst i de okyrkliga, Nederländerna, Frankrike, Belgien, där alltså en mer betydande del av befolkningen uppger sig vara utan religion. För protestanterna verkar denna religiösa miljöfaktor annorlunda. Praxis är högst i okyrkliga länder, lika hög i blandade som i katolska länder. Det är alltså främst de nederländska reformerta som drar upp siffran för protestanter i okyrkliga länder.

Vad gäller trosföreställningar är skillnaderna mindre. På en personlig Gud tror 39 % av katolikerna, 26 % av protestanterna, på existensen av själen 66 % resp 56 %, på ett liv efter döden 52 % resp 38 %. Tron på ett paradis är nästan lika vanlig hos protestanter som hos katoliker, medan tron på djävulen och helvetet är vanligare hos katoliker 30 %, för protestanter 20 % resp 16 %. I formuläret efterfrågas också tron på ”reinkarnationen”, alltså en föreställning utan grund i den bibliska religionen. Där visar sig skillnaderna mellan åldrarna vara måttliga. Ung 20 % av européerna mellan länder och, inte minst intressant, mellan åldrarna vara måttlig. Ung 20 % av européerna tror på reinkarnationen. Frågor om tillit till kyrkan som vägvisare i moraliska och andliga frågor visar också en skillnad med svaren från katolikerna, varierande med frågorna kring 50 %, för protestanterna 10 till 15 procentenheter lägre.

Är de unga annorlunda?

För att belysa generationsklyftan hade man alltså frågat 200 ytterligare i åldern 18-25 år för varje land för att få ett tillräckligt antal svarande för att tillåta statistiskt någorlunda säkra slutsatser. Den viktigaste iakttagelsen är att värderingarna i denna unga åldersgrupp är tämligen oberoende av kön, storstad eller landsbygd, arbete, studier eller arbetslöshet. Inkomst spelar ingen större roll inte heller utbildningens längd.

De variabler som ger stora skillnader bland de unga är 1. regelbunden religiös praxis eller avsaknaden av sådan, 2. den totala socio-kulturella kontexten i respektive land och 3. den kollektiva mentaliteten i den familj man växte upp. (Undersökningen upptog inga frågor om typ av skolväsende man besökt, katolskt/privat eller statligt.)

Flera frågor gällde positiv eller negativ värdering av tänkta förändringar i livshållningen i en överskådlig framtid. En ökad betydelse för familjelivet fick totalt en värdering av 284 på en skala från 100 till 300. För ynglingar var siffran 267, för unga kvinnor 277. I flera hänseenden fanns en påfallande överensstämmelse mellan unga och äldre. Men i fråga om respekt för auktoriteter hade de unga påtagligt lägre siffror, även om de flesta uppfattade större respekt som en god sak. När positivt och negativt vägde någorlunda jämnt, kring 200 på skalan, hade de yngre större förståelse för en minskad betydelse av arbetet i människans liv. I fråga om synen på äktenskapet var skillnaderna mellan de unga och de äldre obetydliga vad gäller ömsesidig respekt och uppskattning av trohet, förståelse och tolerans, något högre värdering av ett lyckligt sexuellt förhållande, något lägre värdering av barn.

Däremot fanns betydande skillnader i några hänseenden som heller inte rankades alltför högt av de äldre, men ännu lägre av de unga, så som delad social bakgrund, samma religiösa uppfattning och samma politiska mening.

Äktenskapet föråldrat?

I denna fråga finns ganska betydande åldersskillnader. Bland de yngsta menar 27 % att äktenskapet är föråldrat mot 19 % av samtliga. De unga männen har en mer kritisk uppfattning än kvinnorna. Men siffrorna är desamma för åldrarna 18-24 och 25-34, medan den största skillnaden kommer till nästa tioårsgrupp. Över 45 finns obetydliga skillnader mellan åldrarna. Det skulle möjligen ge styrka åt den svenska tesen om revolutionen bland dem som föddes kring krigsslutet, ”40-talisterna”.

Det är ett genomgående mönster att den allmänna nivån mellan de yngsta och nästa ålderskategori är obetydlig, men att genomgående skillnaden mellan könen är störst mellan 25 och 34 år. Skillnaderna i religiositet mellan skilda grupper av yngre, studerande, arbetande, boende i föräldrahemmet eller gifta, är tämligen obetydliga. Den kategori bland de yngre som klart avviker är de som lever ensamma eller samboende. 30 % av dessa uppger sig vara ”religiösa” mot 44-55 % av de andra kategorierna.

En ny värdeorientering

Någon omvälvning av de grundläggande värdenas rangordning har inte skett i Europa, men det finns betydande skillnader mellan yngre och äldre i värderingen av individuellt självbestämmande och självförverkligande gentemot respekt för auktoritet och tradition. En generation mer hedonistisk och individualistisk än någon tidigare avtecknar sig. Kerkhofs drar slutsatsen att det kyrkligt – pastorala handlandet inte längre kan bygga på en given auktoritet, utan kyrkan måste ge utrymme för de unga att övervinna sin alienation, bota sin individualism och hedonism och erbjuda nya möjligheter till mellanpersonliga förhållanden och gemenskaper.

Visserligen visar också denna studie hur familjemiljön är en av de mest avgörande faktorerna bakom de ungas religiösa och moraliska hållning, men med den allmänna försvagningen av familjen också genom föräldrars inbördes skilda religiösa hållningar, måste det kyrkliga handlandet i mycket syfta till att skapa mikromiljöer för religiös socialisation och religiös avgörelse.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Studiet av värden och förändringar i värderingarna förefaller vara en aktuell forskningsuppgift. Vi har på denna plats kommenterat Lorentz Lyttkens uppfordrande slutrapport från ett humanistiskt upplagt projekt om värderingsförskjutningar i det svenska samhället.

Nu har rapporterna börjat publiceras från den stora europeiska värdestudien. Den drogs igång 1979 av en grupp där ordf var dåvarande generalsekreteraren för det katolska socialforskningsinstitutet Pro Mundi Vita Jan Kerkhofs SJ, prof i sociologi vid universitetet i Leuven, European Value Systems Study Group.

I samarbete med ledande opinionsundersökningsinstitut utfrågades urval i varje land på ca 1 000 personer och ett extra urval på 200 i åldersgruppen 18-25. De länder som omfattades var Storbritannien, Nordirland, republiken Irland, förbundsrepubliken Tyskland, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Italien och Danmark. Denna kompletterades senare med Sverige, Norge och Finland.

Den kände sociologen Jean Stoetzel har publicerat Les valeurs du temps present – L’Europe au carrefour, 1983, med italienska och spanska översättningar. Senare har också den irländska rapporten och den belgiska, på franska och nederländska, utkommit. En tysk rapport väntas av Elisabeth Noelle-Neumann, ledare för Demoskopisches Institut Allensbach och för Sverige lär SIFO om något år komma med en rapport.

Utom till en del rådata har vi haft tillgång till jan Kerkhofs forskningsrapport i Pro Mundi Vita: Dossiers, Young people and values in Western Europe. Dessutom hade Civiltà Cattolica en utförlig och perspektivrik ledare i okt 1984, Presente e futuro della religione in Europa.

Några notiser om Sverige

Bristen på polarisering i religiöst hänseende är typisk för Sverige. Inte endast i dominansen för ”den nationella kyrkan” 91 %, frikyrkliga 3 %, katoliker 1 %, utan främst däri att endast 5 % uppgav sig vara utan religion, medan denna grupp i Nederländerna uppgick till 36 % och i Frankrike till 24 %.

Däremot låg givetvis Sverige tillsammans med övriga nordiska länder i botten vad gällde gudstjänstbesök, 5 % minst varje vecka, 13 % minst varje månad mot republiken Irland 82 % varje vecka eller Spanien 41 %. Sverige visar den lägsta andelen som betraktar sig som religiös, 32 %, mot de undersökta länderna totalt 62 %.

Däremot kan det vara tänkvärt att Sverige och Finland är de enda länder där fler tror att religionen i framtiden far större betydelse än som tror att den far mindre. Mest pessimistisk om religionens framtid är man i Frankrike, Spanien och Storbritannien. Sverige har den lägsta siffran för tro på Gud 52 % mot 75 % för Europa totalt. Överhuvud tillsammans med Danmark lägst på frågor om religiösa föreställningar.

Skillnader mellan katoliker och protestanter

Som väntat föreligger de största skillnaderna beträffande religiös praxis. 37 % av katolikerna mot 9 % av protestanterna uppger sig gå i kyrkan varje söndag. Av katolikerna svarar 22 % ”aldrig”, av protestanterna 34 %. Katolikernas praxis är högst i katolska länder, därnäst i ”blandade” (Västtyskland), åter något lägre i protestantiskt dominerade och lägst i de okyrkliga, Nederländerna, Frankrike, Belgien, där alltså en mer betydande del av befolkningen uppger sig vara utan religion. För protestanterna verkar denna religiösa miljöfaktor annorlunda. Praxis är högst i okyrkliga länder, lika hög i blandade som i katolska länder. Det är alltså främst de nederländska reformerta som drar upp siffran för protestanter i okyrkliga länder.

Vad gäller trosföreställningar är skillnaderna mindre. På en personlig Gud tror 39 % av katolikerna, 26 % av protestanterna, på existensen av själen 66 % resp 56 %, på ett liv efter döden 52 % resp 38 %. Tron på ett paradis är nästan lika vanlig hos protestanter som hos katoliker, medan tron på djävulen och helvetet är vanligare hos katoliker 30 %, för protestanter 20 % resp 16 %. I formuläret efterfrågas också tron på ”reinkarnationen”, alltså en föreställning utan grund i den bibliska religionen. Där visar sig skillnaderna mellan åldrarna vara måttliga. Ung 20 % av européerna mellan länder och, inte minst intressant, mellan åldrarna vara måttlig. Ung 20 % av européerna tror på reinkarnationen. Frågor om tillit till kyrkan som vägvisare i moraliska och andliga frågor visar också en skillnad med svaren från katolikerna, varierande med frågorna kring 50 %, för protestanterna 10 till 15 procentenheter lägre.

Är de unga annorlunda?

För att belysa generationsklyftan hade man alltså frågat 200 ytterligare i åldern 18-25 år för varje land för att få ett tillräckligt antal svarande för att tillåta statistiskt någorlunda säkra slutsatser. Den viktigaste iakttagelsen är att värderingarna i denna unga åldersgrupp är tämligen oberoende av kön, storstad eller landsbygd, arbete, studier eller arbetslöshet. Inkomst spelar ingen större roll inte heller utbildningens längd.

De variabler som ger stora skillnader bland de unga är 1. regelbunden religiös praxis eller avsaknaden av sådan, 2. den totala socio-kulturella kontexten i respektive land och 3. den kollektiva mentaliteten i den familj man växte upp. (Undersökningen upptog inga frågor om typ av skolväsende man besökt, katolskt/privat eller statligt.)

Flera frågor gällde positiv eller negativ värdering av tänkta förändringar i livshållningen i en överskådlig framtid. En ökad betydelse för familjelivet fick totalt en värdering av 284 på en skala från 100 till 300. För ynglingar var siffran 267, för unga kvinnor 277. I flera hänseenden fanns en påfallande överensstämmelse mellan unga och äldre. Men i fråga om respekt för auktoriteter hade de unga påtagligt lägre siffror, även om de flesta uppfattade större respekt som en god sak. När positivt och negativt vägde någorlunda jämnt, kring 200 på skalan, hade de yngre större förståelse för en minskad betydelse av arbetet i människans liv. I fråga om synen på äktenskapet var skillnaderna mellan de unga och de äldre obetydliga vad gäller ömsesidig respekt och uppskattning av trohet, förståelse och tolerans, något högre värdering av ett lyckligt sexuellt förhållande, något lägre värdering av barn.

Däremot fanns betydande skillnader i några hänseenden som heller inte rankades alltför högt av de äldre, men ännu lägre av de unga, så som delad social bakgrund, samma religiösa uppfattning och samma politiska mening.

Äktenskapet föråldrat?

I denna fråga finns ganska betydande åldersskillnader. Bland de yngsta menar 27 % att äktenskapet är föråldrat mot 19 % av samtliga. De unga männen har en mer kritisk uppfattning än kvinnorna. Men siffrorna är desamma för åldrarna 18-24 och 25-34, medan den största skillnaden kommer till nästa tioårsgrupp. Över 45 finns obetydliga skillnader mellan åldrarna. Det skulle möjligen ge styrka åt den svenska tesen om revolutionen bland dem som föddes kring krigsslutet, ”40-talisterna”.

Det är ett genomgående mönster att den allmänna nivån mellan de yngsta och nästa ålderskategori är obetydlig, men att genomgående skillnaden mellan könen är störst mellan 25 och 34 år. Skillnaderna i religiositet mellan skilda grupper av yngre, studerande, arbetande, boende i föräldrahemmet eller gifta, är tämligen obetydliga. Den kategori bland de yngre som klart avviker är de som lever ensamma eller samboende. 30 % av dessa uppger sig vara ”religiösa” mot 44-55 % av de andra kategorierna.

En ny värdeorientering

Någon omvälvning av de grundläggande värdenas rangordning har inte skett i Europa, men det finns betydande skillnader mellan yngre och äldre i värderingen av individuellt självbestämmande och självförverkligande gentemot respekt för auktoritet och tradition. En generation mer hedonistisk och individualistisk än någon tidigare avtecknar sig. Kerkhofs drar slutsatsen att det kyrkligt – pastorala handlandet inte längre kan bygga på en given auktoritet, utan kyrkan måste ge utrymme för de unga att övervinna sin alienation, bota sin individualism och hedonism och erbjuda nya möjligheter till mellanpersonliga förhållanden och gemenskaper.

Visserligen visar också denna studie hur familjemiljön är en av de mest avgörande faktorerna bakom de ungas religiösa och moraliska hållning, men med den allmänna försvagningen av familjen också genom föräldrars inbördes skilda religiösa hållningar, måste det kyrkliga handlandet i mycket syfta till att skapa mikromiljöer för religiös socialisation och religiös avgörelse.