Religionsdialog i korthet

Påvliga rådet för interreligiös dialog har utgivit en komprimerad liten skrift om kyrkans förhållande till andra religioner, Journeying Together. Flera typer av material ingår i boken som omfattar 135 sidor. Merparten av innehållet utgörs av en presentation av de största religionerna utifrån ett katolskt perspektiv. Vad man vill förmedla är alltså inte vanlig religionshistoria i kompendieform, utan man lyfter fram aspekter i religionerna som man funnit intressanta just i ett katolskt perspektiv. Det innebär att man får veta fakta om religionerna som man kanske inte finner i de vanliga läroböckerna, och även motsatsen, att somligt utelämnats, eftersom man inte alls har några anspråk på att leverera en förkortad religionshistoria. Varje kapitel avslutas med en kort bibliografi för den som vill fördjupa sig vidare. Ett av kriterierna för presentationen är att utövarna av religionerna i fråga skall kunna känna igen sig i beskrivningarna så långt det är möjligt, vilket är en allmän regel i religionsdialogen, när man vill uttala sig om den andra partens tro. Det betyder att man sticker hål på vissa schabloner. Sålunda sägs t.ex. om konfucianismen att den inte bara är en sorts socialetik, vilket många tror, utan konfucianism handlar först och främst om karaktärsdaning, att man lär sig hur man kan bli en god männi-ska i djupare etisk mening, autentisk och ärlig mot sig själv samt lojal mot andra. Påvliga rådet för interreligiös dialog har rådgivare runt om i världen och man anar deras medverkan särskilt när det gäller att förmedla en någorlunda rättvisande bild av religionerna.

Urvalet av religioner kan naturligtvis diskuteras. Alla s.k. traditionella religioner i hela världen behandlas i ett enda kapitel, medan flertalet asiatiska religioner får var sitt kapitel. Eftersom boken är tänkt att vara en orientering i första hand för katolska läsare kan man tycka att det är aningen onödigt att kristendomen får bilda avslutningen på religionsavsnittet och att 16 sidor ägnas åt att tala om för läsarna sådana saker som att Jesus föddes i Betlehem och att kristna firar påsk, jul och pingst! Den som råkar få boken i sina händer vet nog redan detta.

En annan typ av material är de generalaudienser som påven Johannes Paulus II höll i september 1998 samt i april och maj 1999, vilka handlade om samarbete och dialog med andra religioner. Det är glädjande att få tillgång till dessa texter som är mycket väl underbyggda med tänkvärda citat värda att meditera över. Att texterna placerats in på lämpliga ställen, audiensen om muslimer och kristna återfinns efter avsnittet om islam osv., är redaktionellt tilltalande och förhind-rar att läsningen blir enformig.

Den avslutande genren i boken är reli-gionsteologisk. Man försöker helt enkelt besvara frågan varför kristna överhuvudtaget skall intressera sig för troende inom andra religioner. En huvudpunkt i detta kapitel är förstås att kristendomen är ”dialogisk” i sig själv. Gud söker dialog med människorna, som efter att ha tagit emot budskapet söker dialog med andra människor.

Om man så vill kan man se Journeying Together som en fortsättning på konciliedokumentet Nostra aetate, fastän den aktuella skriften naturligtvis varken har samma status eller karaktär som koncilietexten. Men andan är densamma, att man ser till det som är förenande religionerna emellan och berikande även för den kristna tron.

För den som inte har tid eller ork att läsa olika dokument om mission, dialog, reli-gionsteologi etc. är den här lilla boken ett alternativ, där man i en tilltalande och lättsmält form lyckats förmedla kyrkans aktuella förhållningssätt till andra religioner.
<