Religionsfilosofi på svenska

Intresset för religionsfilosofi växer för närvarande alldeles tydligt. Särskilt påtagligt är detta i USA, utvecklingens förlovade föregångsland. Efter att det religionsfilosofiska ämnet på 60- och 70-talen fört en tynande tillvaro i det intellektuella livets periferi, har man under de båda senaste decennierna i USA kunnat konstatera ett kraftigt växande intresse för frågorna om den religiösa trons intellektuella förutsättningar och om förhållandet mellan tro och förnuft respektive mellan teologi och filosofi. Det är åter inne bland amerikanska intellektuella att diskutera religiösa frågor. Flera av de ledande gestalterna inom samtida amerikansk filosofi, däribland William Alston, Alvin Plantinga, Hilary Putnam, Linda Zagzebski, Alisdair Mac-Intyre och Charles Taylor har verksamt bidragit till att bana väg för denna utveckling. Frukterna har t.ex. visat sig i det betydande intresse som mött den i början av 80-talet grundade tidskriften Faith and Philosophy, som ges ut av ett sällskap för kristna amerikanska filosofer. Inom kyrkorna verkar dock filosofernas nyvaknade religiösa intresse inte ha mött något större gensvar. Ett undantag är förstås Johannes Paulus II:s encyklika om tro och förnuft, Fides et ratio.

I Sverige har vi ännu inte hunnit märka så mycket av detta pånyttfödda intresse för de religionsfilosofiska frågorna. Det avspeglar sig också i det faktum att det inte finns särskilt mycket av nyare religionsfilosofisk litteratur att tillgå på svenska. Den som vill fördjupa sig i ämnet är snabbt hänvisad till andra språk. Desto mera glädjande är det därför att bokförlaget Nya Doxa nu utkommit med två band av religionsfilosofisk litteratur som fångar upp en hel del av de senare årens utveckling inom området. 1997 utkom Förnuft och religiös tro, som är den svenska utgåvan av Michael Petersons m.fl. religionsfilosofiska introduktionsbok Reason and Religious Belief. Den boken följdes nu i höstas av den svenska utgåvan av den därmed sammanhängande antologin med religionsfilosofiska texter, som i sin svenska version helt enkelt fått titeln Religionsfilosofiska texter. I en omfattande volym på över 600 sidor görs här mer än 60 religionsfilosofiskt intressanta texter tillgängliga på svenska. Åtskilliga av dessa texter är verkliga klassiker inom sin genre och nästan alla är mer än väl värda att brottas med. Några av texterna har redan funnits publicerade i svensk översättning på annat håll, men i de flesta fall rör det sig om nyöversättningar gjorda av Stina Brodin, Per Lennart Månsson och Willy Pfändtner.

Det sägs uttryckligen i bokens inledning att Religionsfilosofiska texter har tillkommit för att uppmärksamma det faktum att det under senare tid har ”skett en märkbar ökning av antalet utövande filosofer som inte endast omfattar någon form av personlig religiös tro utan även i sin yrkesverksamhet behandlar frågor om den religiösa tron”. Vidare heter det i introduktionen att man framför allt har valt att ta med texter som behandlar frågor i samband med ”klassisk teism” så som den föreligger inom judendom, kristendom och islam. Denna klassiska teism definierar man som övertygelsen att ”det existerar ett Yttersta Andligt Väsen, transcendent från världen, som är allsmäktigt, allvetande och fullkomligt gott”.

Bokens uppläggning är föredömligt pedagogisk. Den är indelad i tretton huvudavsnitt, som ägnas åt var sitt ämnesområde. Så gott som alla centrala religionsfilosofiska teman återfinns här, såsom religiös erfarenhet, tro och förnuft, argument för Guds existens, det ondas problem, det religiösa språket, religion och vetenskap, samt frågan om under och mirakel. Förutom att varje enskild text har försetts med en liten förklarande inledning, börjar vart och ett av de tretton huvudavsnitten med en kort och i de flesta fall instruktiv introduktion till det aktuella ämnesområdet ifråga. Dessutom avslutas varje huvudavsnitt med en litteraturlista för den som vill gå vidare och läsa mera inom området.

Vad gäller själva urvalet av texter kan man genast konstatera att texterna är hämtade från vitt skilda tidsepoker, med början hos Augustinus (354–430) och Boethius (480–524), över Thomas av Aquino (1224–1274) och Blaise Pascal (1623–1662), ända fram till våra dagars Alvin Plantinga, John Hick och William Alston. Här finner man både en kristen mystiker som Teresa av Avila från renässansen och en rationalistisk religionskritiker som David Hume från upplysningstiden. Välrenommerade förespråkare av teism (Karl Rahner och Richard Swinburne) presenteras här sida vid sida med dito företrädare av ateism (William Clifford och J L Mackie).

I dessa avseenden representerar urvalet verkligen ett mycket brett spektrum av olika synsätt. Däremot finns det knappast några texter alls skrivna av judiska eller muslimska författare, trots att det i bokens inledning heter att texterna behandlar teismen så som den föreligger inom judendom, kristendom och islam. En annan allvarlig brist är att bara tre av bokens sextiotvå texter är skrivna av kvinnor. Detta är verkligen anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att boken tillkommit i USA, där det hör till de etablerade kraven på politisk korrekthet att undvika en alltför sned könsfördelning.

Vid sidan om de påtalade bristerna i urvalet av texter, kan man också nämna att översättningarna i den svenska utgåvan, som för det mesta håller god kvalitet, ändå på sina håll känns litet knaggliga. Ibland beror detta på det faktum att det på svenska saknas ”en adekvat inhemsk vokabulär” – för att uttrycka sig som finansminister Gunnar Sträng gjorde på sin tid. När det gäller översättningarna av texter skrivna av katolska författare – och de utgör en inte så liten del av denna antologi – har det på en del håll inverkat menligt på resultatet att översättarna inte varit mera förtrogna med den katolska teologiska tankevärlden och dess terminologi. Men naturligtvis varken kan eller bör man begära allt av en sådan antologi. Trots en del brister är den nu föreliggande utgåvan ett mycket välkommet och i många avseenden alldeles utmärkt redskap för den som vill bekanta sig med religionsfilosofins värld. Med sina båda volymer Förnuft och religiös tro och Religionsfilosofiska texter har Nya Doxa gjort en tacknämlig insats för det religionsfilosofiska ämnet i Sverige. Här finns mycken god och nyttig läsning för den som vill närma sig den religiösa tron ur ett filosofiskt perspektiv.