Katoliken är man. Han är präst och starkt troende. Katoliken bor inte i Sverige utan i Vatikanstaten där han sprider sitt konservativa budskap.
Så ser mediebilden ut i den svenska dagspressen, som över huvud taget visar upp en onyanserad bild av religion. I vår kandidatuppsats har vi undersökt hur de sex största trosinriktningarna framställs i svensk dagspress under en vecka med slumpmässigt valda dagar runt förra årsskiftet. Resultatet är kanske inte förvånande men det bekräftar en redan utbredd uppfattning. Religiösa utövare stereotypiseras och det märks tydligt att det rapporteras utifrån ett sekulariserat protestantiskt perspektiv.
Katolicismen framställs väldigt negativt. Av de sex trosinriktningarna har katolicismen den näst högsta andelen negativa omnämningar. I undersökningen går det oftast att se ett samband mellan vad artikeln handlar om och hur trosinriktningen framställs. Om texten har en negativ ton, det vill säga att den handlar om någonting upprörande som krig eller terrorism, ger den också en negativ bild av tron. Men det här gäller inte för de artiklar som nämner katolicismen. Det är den enda trosinriktning som beskrivs negativt, trots att majoriteten av texterna har en positiv ton.
Rent generellt beskrivs religion som någonting dåligt i svensk dagpress. Ännu tydligare blir den kritiska hållningen när händelsen i texten kopplas samman med tron. Då är de artiklar som framställer religionen negativt överlägset flest till antalet. Att utföra handlingar med tron som grund är illa men att styras av sitt förnuft är bra. För när det som sker i texten inte förklaras med religiösa motiv, då är nästan hälften av alla artiklar plötsligt positivt vinklade istället.
Drygt 80 procent av de artiklar som handlar om katolicismen, islam eller hinduismen beskriver händelserna i texten som något som härstammar ur tron. Det är också de trosinriktningar som framställs mest negativt. Dess tydliga motsats är protestantismen. Bara när det skrivs om protestantismen är det vanligare att skeende inte kopplas samman med tro, och tillsammans med buddhismen är det den enda trosinriktning som oftare framställs positivt än negativt. I artiklarna om judendomen kopplas tro och händelse samman i tre fjärdedelar av artiklarna, alltså nästan lika ofta som för katolicismen, islam och hinduismen. Men judendomen är den enda trosinriktning som oftare framställs neutralt, både när utövarna handlar utifrån sin tro och när de inte gör det. En tolkning kan vara att journalister är mycket medvetna om problemet med antisemitism; man är rädd att uppfattas som antisemit på ett helt annat sätt än för att uppfattas som till exempel islamofob.
Män är alltid överrepresenterade i medierna, och rapporteringen om religion är inget undantag. Det är till och med vanligare att det inte går att utläsa om det är en man eller en kvinna därför att personen som uttalar sig är anonym, eller därför att det handlar om en grupp människor. Katolicismen är den mest mansdominerade trosinriktningen i dagstidningarna. 50 personer utav 58 är män. Buddhismen och protestantismen har den jämnaste fördelningen mellan könen. Förklaringen till att katolicismen har en så ojämn könsfördelning går att finna i vad personerna som får komma till tals gör. I artiklarna som nämner katolicismen är det framför allt högt uppsatta religiösa ledare som syns. De får som bekant bara vara män. Inom alla andra trosinriktningar är det främst så kallade vanliga medborgare som syns.
De allra flesta artiklarna handlar om krig, terrorism eller konflikt. Inom den ämneskategorin står artiklar om islam för nästan 80 procent. Näst flest artiklar handlar om evenemang och riter, två trevliga ämnen som framför allt nämns i samband med protestantismen. Artiklarna som nämner katolicismen handlar oftast om att föra en dialog eller samarbeta med andra parter. Ett positivt ämne, men katolicismen framställs negativt i varenda en av dem.
Under den undersökta veckan nämndes religion nästan 800 gånger. Nästan hälften av omnämningarna gällde protestantismen. Katolicismen syntes 60 gånger och 38 av dem framställde trosinriktningen negativt.
Artikelförfattarna är journaliststudenter vid JMG i Göteborg och frilansjournalister.