Sveriges nyaste högskola

Efter nära nio års uppbyggnadsarbete från grunden är nu Newmaninstitutet en statligt godkänd högskola. Studenterna får fullvärdiga högskolepoäng, har möjlighet att avlägga erkända examina (och sedan gå vidare till ännu högre utbildning) och kan studera på normala finansieringsvillkor. (Se institutets hemsida www.newman.se.)

Sveriges nyaste högskola är liten. Dess intensiva internationella kontakter och den kompetenta lärarkåren gör dock att den har stora utvecklingsmöjligheter. Samarbetet med framstående läroanstalter på annat håll tar form steg för steg. Andelen disputerade lärare är större än vad som är vanligt i Högskolesverige. Därmed finns förutsättningar för att institutet på sikt blir mer än en skola för akademisk utbildning på grundnivå.

Högskoleverkets expertgrupp beskrev efter sin granskning förra året utbildning och forskning vid institutet med formuleringen att frågor där tas upp ”utifrån ett katolskt perspektiv. Det är perspektivet på studieområdet och valet av material som gör skolan katolsk.” Att teologisk reflexion aldrig är förutsättningslös eller löst från konkreta sammanhang betecknades som en självklarhet, ”en idag allmänt vedertagen syn”. Det som gör en utbildning vetenskaplig är inte förutsättningslöshet utan kritisk distans, redovisning av de premisser man utgår från och bejakande av normala intellektuella spelregler.

Trots decenniers strävan efter livsåskådningsmässig neutralitet är det tydligt att de teologiska fakulteterna i hög grad utgår från protestantiska perspektiv, och detsamma gör förstås de frikyrkliga högskolorna. Lika naturligt som att de bejakas, lika naturligt är det att utbildning och forskning med andra förtecken kan bedrivas med stöd av offentliga medel. I Newmaninstitutets fall är dessa förtecken katolsk tradition, med inbyggd stor öppenhet för ortodox. Att en sådan akademisk institution bejakas av staten är ett tecken på att Sverige håller på att bli mer mångkulturellt.

Inte bara de enskilda teologiska högskolor som växt fram ur pastors- och missionärsutbildning utan även de flesta av de statliga religionsvetenskapliga institutionerna i Sverige har på sistone bedrivit praktiskt orienterad kyrklig utbildning i olika former. Newmaninstitutet vill inte göra det utan inriktar sig enbart på akademisk utbildning och forskning. Samma ordning är vanlig vid katolska institutioner runtom i världen. ”Newmaninstitutet ska tillgodose ett allmänt utbildningsbehov inom katolska kyrkan, men riktar sig också till människor som oberoende av livsåskådning och kyrkotillhörighet vill ha kunskaper om kristen tro”, konstaterade Högskoleverkets granskare. Den irritation som finns hos flera av våra granninstitutioner över att staten inte vill ha konfessionella inslag i utbildningen har vi svårt att dela.

Verksamheten har byggts upp i två steg. Första steget var att starta och driva en institution för kurser på högskolenivå (varav fyra–fem varje år i samarbete med Uppsala universitet). Andra steget har gått ut på att omvandla detta till en högskola, det vill säga en akademisk utbildningsanstalt med allt vad det innebär. I nästa steg gäller det att finna former dels för en förstärkning av institutet som forsknings- och forskarutbildningsmiljö, dels för utåtriktad verksamhet som kan tjäna både kyrkorna och andra intresserade.

Institutets patronus, John Henry Newman, var en mångsidig person, och man kan ta fasta på olika sidor av det han stod för. I vårt fall är det inte minst tre drag hos Newman som inspirerar.

För det första hans insikt att kristen tro inte enbart uppstår till följd av rationella överväganden utan som ett resultat av människors totala erfarenhet. Såväl språket som andra, till exempel konstnärliga, uttrycksformer har därför betydelse när man i ett utbildnings- och forskningssammanhang försöker förstå vad kristen tro och kristet liv innebär. Därför har institutet medvetet breddat studiet utöver teologi i sedvanlig bemärkelse till ”teologi, filosofi och kultur”.

För det andra Newmans sinne för samspelet mellan det historiskt givna och den utveckling som sker i varje ny fas av historien. Hans intensiva studium av kyrkofäderna, avgörande för hans personliga utveckling, är en värdig förebild för till exempel det patristikseminarium i samverkan med Uppsala universitet som är den första fungerande av de inrättningar för forskningsarbete vid institutet som kommer att byggas upp. Viktiga problemområden väntar på att få den uppmärksamhet de förtjänar. Till exempel gränsfrågorna mellan tro och naturvetenskap, inte minst evolution och teologi, och frågor kring värderingar inom de katolska och ortodoxa kyrkorna i Norden i möte med det sekulariserade samhället.

För det tredje Newmans personlighet. Han var en människa som beskrevs som inbegreppet av allt vad nobless heter. Det är därför förpliktande att arbeta i hans namn. Både ”Mr Newman” och ”Cardinal Newman” uppvisade en märklig förening av stark egen övertygelse, intellektuell klarhet och generositet mot oliktänkande – en förening som inspirerar.