Tidens tecken på Kuba

I slutet av 1976 kom två notiser från Havana som kastar ljus över religionens nuvarande belägenhet på Kuba.

Den första var det glädjande meddelandet om två unga kubanska jesuiters prästvigning. Pater N. Santana (31) prästvigdes 3 december av ärkebiskopen av Havana, och pater Juan de Dios Hernandez (28) prästvigdes i domkyrkan i Santiago 27 december. De båda nya prästerna började novisiatet samtidigt i juli 1974.
I slutet av 1976 kom två notiser från Havana som kastar ljus över religionens nuvarande belägenhet på Kuba.

Den första var det glädjande meddelandet om två unga kubanska jesuiters prästvigning. Pater N. Santana (31) prästvigdes 3 december av ärkebiskopen av Havana, och pater Juan de Dios Hernandez (28) prästvigdes i domkyrkan i Santiago 27 december. De båda nya prästerna började novisiatet samtidigt i juli 1974.
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Vilken utmaning som möter såväl äldre som yngre präster när de tjänar Guds folk och förkunnar evangeliet på Kuba inser man när man tar del av den andra notisen. Den är hämtad ur ”Gamla världens historia” som används i klass 5 i den kubanska grundskolan: ”För omkring två tusen år sen gavs spridning åt ett rykte att en viss Kristus, som skulle vara en guds son, existerade. Vetenskapen har emellertid visat att Kristus aldrig har existerat. Många människor sätter dock tro till de legender om honom som lever kvar. I andra avsnitt av denna bok kan Du läsa mera detaljerat om dessa legender och hur de började spridas. En 500 eller 600 år senare finner vi att någon uppfann datum för Kristus påstådda födelse, och att de som trodde att detta hade inträffat började en tideräkning från denna tidpunkt. Denna kronologiska metod har sedan använts till den dag som idag är i nästan alla länder i världen; de år som har gått sedan denna tidpunkt räknas som tillhörande ‘vår tideräkning’, men i vissa böcker betecknas de ‘efter Kristus’, liksom den tid som förflöt före den betecknas ‘före Kristus’.”

Ur Signum 4/1977, s. 111

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
I slutet av 1976 kom två notiser från Havana som kastar ljus över religionens nuvarande belägenhet på Kuba.

Den första var det glädjande meddelandet om två unga kubanska jesuiters prästvigning. Pater N. Santana (31) prästvigdes 3 december av ärkebiskopen av Havana, och pater Juan de Dios Hernandez (28) prästvigdes i domkyrkan i Santiago 27 december. De båda nya prästerna började novisiatet samtidigt i juli 1974.
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Vilken utmaning som möter såväl äldre som yngre präster när de tjänar Guds folk och förkunnar evangeliet på Kuba inser man när man tar del av den andra notisen. Den är hämtad ur ”Gamla världens historia” som används i klass 5 i den kubanska grundskolan: ”För omkring två tusen år sen gavs spridning åt ett rykte att en viss Kristus, som skulle vara en guds son, existerade. Vetenskapen har emellertid visat att Kristus aldrig har existerat. Många människor sätter dock tro till de legender om honom som lever kvar. I andra avsnitt av denna bok kan Du läsa mera detaljerat om dessa legender och hur de började spridas. En 500 eller 600 år senare finner vi att någon uppfann datum för Kristus påstådda födelse, och att de som trodde att detta hade inträffat började en tideräkning från denna tidpunkt. Denna kronologiska metod har sedan använts till den dag som idag är i nästan alla länder i världen; de år som har gått sedan denna tidpunkt räknas som tillhörande ‘vår tideräkning’, men i vissa böcker betecknas de ‘efter Kristus’, liksom den tid som förflöt före den betecknas ‘före Kristus’.”

Ur Signum 4/1977, s. 111