Tvivel på tvivelfascister

Vi behöver alla en sparringpartner, någon som utmanar våra svaga punkter, någon som intresserat, skarpsinnigt och kärleksfullt säger emot, så att tanken skärps och inbillningskraften livas. Lycklig den som har en klok hund att samtala med varje dag!

”Du är en tvivelfascist”, får kulturchefen på Borås Tidning Stefan Eklund höra av sin terrier Svante en mild höstmorgon. ”Den som söker en mening finner två meningar”, replikerade husse snabbt. ”Där kom det igen”, säger Svante, ”ett tvärsäkert uttalande om att allt är ovisst. Det går inte ihop. Man kan inte vara säker på att ingenting är säkert. Jag har äntligen insett det. Men du vägrar som vanligt att ändra ståndpunkt. Du är ett intellektuellt skämt, ett tankemässigt haveri, en logisk grundstötning, en…” Och så där går det på, gnabbet mellan de två kamraterna.

Stefan Eklund har samlat 52 av sina många fler krönikor i form av samtal mellan honom och hans familjs bäste vän på promenad året runt. Det är mycket litteratur och mycket fotboll. Det är möten med andra hundar såsom den kulturkonservative bulldoggen Konrad. Efter ett artigt möte med denne intellektuelle men naive gigant reflekterar Svante självironiskt över fenomenet social kompetens, som i dess svenska form snarare liknar ett konfliktundvikande beteende: ”Jag är i avsaknad av inre kärna och kommer aldrig någonsin att finna mig själv. Därmed har jag ingen moralisk ankringsplats i tillvaron och är inte belamrad med fasta övertygelser som skymmer sikten vid möte med andra varelser.” När kulturhusse tillhåller sin amoraliske hund att skämmas, svarar denne med upphöjt lugn: ”Vad är inseglet på den uppnådda friheten? – Att inte längre skämmas för sig själv”. Ett citat av Bert Karlsson? Nej, det är ju Friedrich Nietzsche.

Många favoritförfattare och -tänkare återkommer i samtalen: Werner Aspenström, Maurice Blanchot, Willy Kyrklund, Jorge Luis Borges, Friedrich Nietzsche. Genomgående stråk är reflektionen över nödvändigheten av ansträngning för att nå fram till det väsentliga. Spänningen mellan det seriöst kulturella, andliga och politiska å ena sidan och å andra sidan njutandet av det goda livet med mat, dryck, lek, sport, sex och kärlek finns ständigt närvarande, men just som spänning och inte som motsättning.

Den som vill ta reda på vad som rör sig i huvudet på den blivande kulturchefen på Svenska Dagbladet får insikter i mycket genom denna behändiga bok med koncentrerade dagsedlar. Koncist skrivna texter med underfundiga tankar och formuleringar. Det finns en underström, för att inte säga grund, av filosofi och till och med religion i allt som tänks och sägs. Vad ska kollegerna på Dagens Nyheter tänka om detta månne? Göran Greider på Dala-Demokraten avslutar i alla fall sitt inkännande förord med kommentaren ”att de bästa kulturjournalisterna, och kanske de klokaste hundarna, finns utanför storstäderna”. I detta fall är det inte svårt att hålla med. Hoppas nu bara att storstaden inte fördärvar utan förädlar, så att det inte blir som det sades om karriärprästerna i Sverige på 1700-talet – börja i Anden och sluta i Stockholm.