Världens mäktigaste kvinna?

Condoleezza Rice har haft begränsad framgång som USA:s utrikesminister. Hon bär delansvar för missbedömningar i Irakkriget, och de diplomatiska genombrotten är hittills få. Här märks ett visst tomrum efter Colin Powell. I gengäld finns en ljusning vad gäller Nordkorea, kanske även Mellanöstern. Där hinner Rice kanske revanschera sig under detta år.

Nu föreligger en fyllig biografi över Condoleezza Rice, skriven av Washingtonreportern Elisabeth Bumiller. Boken bygger på talrika intervjuer, inte minst med Rice själv, och den sträcker sig fram till hösten 2007. Därmed ryms frågor som säkert kommer upp i årets presidentvalskampanj.

Bumiller tar avstamp i Birmingham, Alabama, där Rice växte upp i 50- och 60-talens rasistiska klimat. Hon berättar om familjen och dess bakgrund – men också om atmosfären i vad som brukade kallas Bombingham. Därpå berörs Rices verksamhet som statsvetare och hennes följande politiska ambitioner. Tids nog kommer decenniets amerikanska utrikespolitik in i bild.

Naturligt nog fokuseras här 11 september och kriget mot terrorismen. Samtidigt beskrivs turer i Irakkonflikten och aktuella dispyter med Iran. Bumiller belyser utrikesministerns roll i denna händelseutveckling, liksom hennes relationer inom Bushadministrationen. Gradvis utmejslas ett tydligt porträtt av världens kanske mäktigaste kvinna.

Som helhet bjuder biografin intressant läsning. Man får en klar bild av var Rice står i olika frågor. En något djupare politisk analys hade dock inte skadat. Bumiller låser sig ibland i själva kronologin.