Vart går ni?

Vandrare, vem är du?
Jag ägde land.
Jag hade en bit jord som var min.
Jag sådde och skördade och levde som en människa.
Men utvecklingens mäktiga män med deras
boskapshjordar och maskiner
tog ifrån mig min mark,
stal mitt eget bröd, som jag förtjänat
tog död på mitt hopp
och lämnade mig och min familj åt ett ovisst öde.
… Vandrare, vem är du?
Jag är den som for till stan
hungrig, fattig och rädd
löpte jag omkring efter ett jobb,
kämpade som en förbannad,
för jag visste allt om broarna, de snuskiga husen
och slummen.
Jag är den som alltid utnyttjats av alla.
Jag är billig arbetskraft,
allas dräng.
Stan spottar på mig.
Jag är en bruten människa.
Men jag är Guds fattige.
Jag har min tro, jag har ett hopp.
En gång skall vi återvända till vårt land.
För Gud överger inte oss som lider.
Han är på de förtrycktas sida.
Tillsammans med honom kämpar vi för
ett mänskligt liv.
En gång skall vi alla sitta till bords
och då kommer brödet att räcka.

En bön för migranter från den nationella eukaristiska kongressen i ärkebiskopsdömet Fortaleza, Brasilien, som med frågan ”Vart går ni?” behandlade landets inrikes flyktingproblem. Detta rör 30 miljoner politiskt förtryckta människor f a från de fattigaste nordöstra delarna av landet som p g a snabb och många gånger hänsynslös industrialisering och markexploatering, tvingats lämna sin jord och sin hemregion för att söka nya utkomstmöjligheter och därvid hamnat i en växande storstadsslum.