Befrielseteologin 50 år – ny bok om Gutiérrez klassiker

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den från Lima, Peru, 1928 stammande teologen, prästen och ordensmannen Gustavo Gutiérrez, anses som den ledande gestalten i den av läroämbetet omstridda, men i Latinamerika framgångsrika befrielseteologin. Ett halvt århundrade efter dess tillkomst har det numera till standardverk accepterade Teología de la liberación från 1971 utgetts i ett samlingsband i serien ”Salzburger Theologische Studien interkulturell” (Tyrolia Verlag) i syfte att kartlägga ”det bestående inflytandet hos en teologisk klassiker”. 16 kvinnliga och manliga teologer har belyst inflytandet av Teología de la liberación, som hittills har översatts till 13 språk.

I förordet skriver utgivarna Michelle Becka och Franz Gmainer-Pranzl (ledare för centret för interkulturell teologi och religionsstudier vid universitetet i Salzburg) att ”Gutiérrez gett upphov till en världsvid diskussion om sammanhanget mellan religiös frälsning och samhällelig befrielse”. Den i dag 92-årige peruanen har visat sig vara en ”interdisciplinärt orienterad, teologiskt kompetent, sociologiskt verserad och andligt rotad tänkare av format”. Då Gutiérrez kritiserat den europeiska akademiska formen av teologi uppkom en ”häftig och grundläggande” internationell debatt. Samlingsbandet bygger huvudsakligen på ett symposium i Würzburg 2019.

Teología de la liberación går tillbaka på ett föredrag Gutiérrez höll i juli 1968 i förberedelserna inför de latinamerikanska biskoparnas generalförsamling (Medellin, Colombia). I fyra delar framlade han en bred samhällsanalys och trosreflektion, som sträckte sig över sociologi, politik, kyrklig praxis till andliga frågor och belyste förhållandet mellan religiös ”frälsning” och samhällelig ”befrielse”. Den röda tråden utgjordes av övertygelsen om att frälsning och befrielse inte kan tänkas bort från realiteter som fattigdom och förtryck och detta förhållande inte kan vara utan konsekvenser för de teologiska disciplinerna.

Chefen för det tyska katolska fakultetsmötet, professor Johanna Rahner från Tübingen, betonar i sitt bidrag för den katolska nyhetsbyrån KNA, ”att befrielseteologin lett till exemplariska förskjutningar i varseblivandet av metoder, tankemodeller, språk- och vetenskapliga diskurser”, som för ett halvt århundrade sedan ”kanske upplevdes som provokativa, men som idag tillhör allmängods”. Med Gutierrez perspektivförskjutning ”arbetar teologin och kyrkan numera”, enligt Rahner.

Den 92-årige Gustavo Gutiérrez föddes i Lima den 8 juni 1928. Han studerade i Lima, Louvain och Lyon medicin, filosofi, psykologi och teologi. Han var länge professor vid det katolska universitetet i Lima. Under senare år har han arbetet – även kritiskt – med   befrielseteologins historia och spiritualitet.

Medan man i Rom vid mitten av 1980-talet fördömde befrielseteologerna Leonardo och Clodovis Boff, ställde sig den peruanska biskopskonferensen 1984 avvisande till åtgärder mot Gutiérrez. När man 1990 från biskoparnas och troskongregationens sida undersökte hans skrifter, ledde det inte till några konsekvenser. Han själv medgav att det fanns ”överdrifter och några fel i befrielseteologin”. Upprepade gånger tog han avstånd från marxismen. År 1999 inträdde han i Dominikanorden. Han har fått dussintals hedersdoktorat och viktiga internationella utmärkelser.

Kathpress 2021-03-16

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den från Lima, Peru, 1928 stammande teologen, prästen och ordensmannen Gustavo Gutiérrez, anses som den ledande gestalten i den av läroämbetet omstridda, men i Latinamerika framgångsrika befrielseteologin. Ett halvt århundrade efter dess tillkomst har det numera till standardverk accepterade Teología de la liberación från 1971 utgetts i ett samlingsband i serien ”Salzburger Theologische Studien interkulturell” (Tyrolia Verlag) i syfte att kartlägga ”det bestående inflytandet hos en teologisk klassiker”. 16 kvinnliga och manliga teologer har belyst inflytandet av Teología de la liberación, som hittills har översatts till 13 språk.

I förordet skriver utgivarna Michelle Becka och Franz Gmainer-Pranzl (ledare för centret för interkulturell teologi och religionsstudier vid universitetet i Salzburg) att ”Gutiérrez gett upphov till en världsvid diskussion om sammanhanget mellan religiös frälsning och samhällelig befrielse”. Den i dag 92-årige peruanen har visat sig vara en ”interdisciplinärt orienterad, teologiskt kompetent, sociologiskt verserad och andligt rotad tänkare av format”. Då Gutiérrez kritiserat den europeiska akademiska formen av teologi uppkom en ”häftig och grundläggande” internationell debatt. Samlingsbandet bygger huvudsakligen på ett symposium i Würzburg 2019.

Teología de la liberación går tillbaka på ett föredrag Gutiérrez höll i juli 1968 i förberedelserna inför de latinamerikanska biskoparnas generalförsamling (Medellin, Colombia). I fyra delar framlade han en bred samhällsanalys och trosreflektion, som sträckte sig över sociologi, politik, kyrklig praxis till andliga frågor och belyste förhållandet mellan religiös ”frälsning” och samhällelig ”befrielse”. Den röda tråden utgjordes av övertygelsen om att frälsning och befrielse inte kan tänkas bort från realiteter som fattigdom och förtryck och detta förhållande inte kan vara utan konsekvenser för de teologiska disciplinerna.

Chefen för det tyska katolska fakultetsmötet, professor Johanna Rahner från Tübingen, betonar i sitt bidrag för den katolska nyhetsbyrån KNA, ”att befrielseteologin lett till exemplariska förskjutningar i varseblivandet av metoder, tankemodeller, språk- och vetenskapliga diskurser”, som för ett halvt århundrade sedan ”kanske upplevdes som provokativa, men som idag tillhör allmängods”. Med Gutierrez perspektivförskjutning ”arbetar teologin och kyrkan numera”, enligt Rahner.

Den 92-årige Gustavo Gutiérrez föddes i Lima den 8 juni 1928. Han studerade i Lima, Louvain och Lyon medicin, filosofi, psykologi och teologi. Han var länge professor vid det katolska universitetet i Lima. Under senare år har han arbetet – även kritiskt – med   befrielseteologins historia och spiritualitet.

Medan man i Rom vid mitten av 1980-talet fördömde befrielseteologerna Leonardo och Clodovis Boff, ställde sig den peruanska biskopskonferensen 1984 avvisande till åtgärder mot Gutiérrez. När man 1990 från biskoparnas och troskongregationens sida undersökte hans skrifter, ledde det inte till några konsekvenser. Han själv medgav att det fanns ”överdrifter och några fel i befrielseteologin”. Upprepade gånger tog han avstånd från marxismen. År 1999 inträdde han i Dominikanorden. Han har fått dussintals hedersdoktorat och viktiga internationella utmärkelser.

Kathpress 2021-03-16

Detta är en nyhetstext.