av LARS NAESLUND
Efter kritik i medierna har Skolverket tagit tillbaka förslaget att stryka antiken från historieämnet i grundskolans kursplaner, och senare även förslaget att stryka Bibeln. Att dessa förslag över huvud taget kunde läggas är dock anmärkningsvärt, och vårt arv från Jerusalem är väl så viktigt som det från Aten och Rom.
Ungdomsforskaren Thomas Ziehe varnar för att skolan anpassar sig så mycket till det vardagligt triviala att den blir ointressant. Kunskapssociologen Michael Young pläderar också för ”mäktig kunskap”, ett begrepp som fått genomslag i professionella diskussioner om vad som är värt att veta för att det ökar ungas förståelse av världen och kulturen.
Jordgloben nämns explicit i kursplaneförslaget. Den är ju omistlig för våra möjligheter att orientera oss i det fysiska rummet. För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln lika viktig, men den nämns inte i klartext. Sex argument för att Bibeln erbjuder mäktig kunskap till dagens unga kommer nu att belysas.
Konstnärliga uttryck: August Strindbergs bok Tjänstekvinnans son syftar på Ismael i Bibelns första bok, och Ingmar Bergmans filmtitel Det sjunde inseglet är ett eko från dess sista bok. Båda konstnärerna kunde sin Bibel, men våra unga ges inte chansen att se sådana kopplingar.
Vanliga metaforer: I offentliga och mellanmänskliga samtal finns bibliska referenser, som ”salomonisk lösning”, ”Davids kamp mot Goliat” eller ”barmhärtig samarit”; bilder och berättelser vilka fungerar som kulturella glasögon.
Global räckvidd: Globalt sett har var tredje människa i dag någon anknytning till den judisk-kristna traditionen. Faktum är att det i dag finns fler kristna på södra än på norra halvklotet. Påpekas bör också att både Jesus/Isa och Maria/Mariam dessutom finns med i Koranen. Sekulariseringen är ett europeiskt fenomen, där Sverige intar en extremposition, enligt World Value Surveys.
Existentiella referenser: Det mänskliga livets grundvillkor skildras mångsidigt i Bibeln. Här kan nämnas det fria valets möjligheter och våndor; att livet inte är lätt eller förutsägbart; att vi gör fel trots goda intentioner; men också att vi kan handla rätt mitt i all ofullkomlighet.
Etiska normer: Jag har aldrig hört agnostiker eller ateister avvisa Bergspredikans giltighet, trots att budskapet är lika svårtillämpat som relevant i alla tider.
Teologiska meningserbjudanden: Läroplanens proklamation om människors lika värde har sin grund i Första Moseboken, där det står att Gud skapade människan till sin avbild. Jesu möte med kvinnan vid Sykars brunn ger substans åt det aktuella honnörsordet inkludering. Berättelsen om Den förlorade sonen förmedlar budskapet att det finns nya möjligheter bortom våra livsfiaskon.
Denna nödvändiga referenspunkt för kulturell förståelse är för närvarande räddad, men att Skolverket kunde överväga en strykning innebär att vi inte kan vara säkra på hur det blir i nästa läroplansrevision. Bibeln behöver även fortsättningsvis nämnas i klartext.
Lars Naeslund är professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet.
Ur Signum nr 2/2020.