Corona leder till kris på alla fronter i Latinamerika

I den katolska kyrkan i Argentina har det blossat upp en strid om hur man rätt skall hantera coronakrisen. Den utlösande faktorn var, enligt massmedier i landet, det förhållande att några präster i stiftet San Rafael vägrade att avstå från att ge munkommunion. Detta ledde till att biskop Eduardo Maria Taussig riktade sanktioner mot de aktuella prästerna, och tills vidare stängdes det prästseminarium som har rykte om sig att vara konservativt. Händelsen i stiftet San Rafael är bara en mindre händelse i ett sammelsurium av svårigheter som den katolska kyrkan i Latinamerika utsätts för under pandemin.

Venezuela

För närvarande blir kyrkan alltmer av en måltavla, då den i Venezuela eller Nicaragua höjer rösten mot alltmer maktfullkomliga regeringar eller kritiserar populisters politiska misslyckanden, som i Brasilien. Jesuiternas ordensgeneral venezuelanen Arturo Sosa, till exempel, menar att coronakrisen har lett till att demokratier är i fara. Auktoritärt uppträdande är ”den stora frestelsen” i många stater, ”även för så kallade demokratiska regeringar”. I pandemin kan man göra ”framsteg eller dess motsats”.

För den katolska kyrkan och för människor som vårdar sig om rättvisa och fred måste det handla om att ”bygga upp ett positivt, demokratiskt samhälle”, säger Sosa. Många stater har istället utnyttjat pandemin till att införa en mera restriktiv migrationspolitik. Det är ”ett jättestort fel” om man skulle vilja skapa en värld med mera av broderlighet och rättvisa, anser Sosa. Att diskriminera migranter skulle vara ”ett tecken på en värld, som vi inte önskar oss”. Venezuelas socialistiska president Nicolás Maduro har tidigare kallat hemvändande migranter för ”bio-terrorister” och anklagat dem för att vara ansvariga för utbredningen av covid-19-smittan.

Brasilien

I Brasilien har ett skarpt avfattat brev från ett dussin biskopar, riktat mot den högerpopulistiske presidenten Jair Messias Bolsonaros coronapolitik, blivit politiskt sprängstoff. De anklagar honom för oförmåga att hantera den aktuella krisen. Regeringen är passiv och tillåter att de fattigaste tillfogas svår skada av timmerbolag, guldvaskare, jordbrukare och neoliberala företagsledare. Redan talar man i lokalpressen om en splittring inom kyrkan, och på sistone har konservativa företrädare för kyrkan gjort ett försök att erbjuda Bolsonaro en plattform i det egna medienätverket.

Nicaragua

I Nicaragua riktar den katolska kyrkan redan sedan åratal kritik mot presidentparet Daniel Ortega och Rosario Murillo. Under coronapandemin tvivlade kyrkan på de officiella låga talen över smittade och kritiserade Ortegas bagatellisering av viruset samt uppmanade till frivillig karantän. Följderna av detta blev tydligt målinriktade attacker.

Nyligen uppmärksammades en brand i Managuas katedral. Medan polisen talade om olyckshändelse, kallar Managuas hjälpbiskop Silvio Báez, som av säkerhetsskäl har begett sig utomlands, händelsen för ett terrordåd. Enligt uppgifter från regeringskritiska massmedia skulle en okänd person ha kastat in en molotovcocktail i katedralens sakramentskapell och nästan totalt förstört ett nära 400 år gammalt träkrucifix, som vördades av många människor. Nästan dagligen sker det nämligen attacker. Ibland är det en sten som kastas mot altaret, ibland kommer bråkstakar in och stör gudstjänsten.

Colombia

Att kyrkor nu stängs på grund av pandemin medför för den katolska kyrkan i Latinamerika ett finansiellt avbräck. På grund av coronakrisen visar den colombianska kyrkans bokslut för augusti på ett minus, förklarade Bogotas nye ärkebiskop Luis José Rueda. Kyrkan i Colombia finansieras alltså till 90 procent av gåvor, avgifter vid religiösa ceremonier och försäljning. Att kyrkor stängdes på grund av pandemin hade därför till en början lett till ett inkomstbortfall på 70 procent. ”Några församlingar ligger redan på minus”, enligt Rueda. Det finns dock en omfattande inomkyrklig solidaritet, ”Så länge Guds barmhärtighet inte tar slut, kommer vi inte att bli panka”, menade ärkebiskopen.

Länge kunde den latinamerikanska kyrkan hejda inkomstbortfallet framför allt genom hjälp från Europa och USA. I nästan alla länder finns det inte bara uppmuntrande ord till den medicinska personalen, utan till de mest sårbara kommer även gåvor med livsmedel och medicin. Men naturligtvis förvärras läget. I Venezuela överföll nyligen obekanta personer den kyrkliga biståndsorganisationen Caritas lokal. Ärkebiskop Ulises Gutiérrez från Ciudad Bolivar berättade att på grund av rånöverfallet har man inte längre möjlighet att ge fattiga patienter medicin eller medicinsk hjälp.

Kathpress 2020-08-17

Detta är en nyhetstext.