Vilken lektyr har finansminister Anders Borg på sitt nattygsbord? Häromveckan, den 10 september, var det i vart fall C. S. Lewis bok Mere Christianity. Dagen därpå tog han nämligen sin utgångspunkt i denna kristna klassiker som inledning till sitt första inlägg på konferensen ”Human Nature and Economic Incentives” som hölls med anledning av att Handelshögskolan i Stockholm firade sitt hundraårsjubileum.
I finanskrisens spår har den mänskliga faktorn kommit mer och mer i fokus. Behavioural economics – ekonomisk vetenskap som fokuserar mänskligt beteende i vid bemärkelse – betraktas inte längre som en samhällsvetenskaplig smitta inom nationalekonomin. Nobelpristagarna i ekonomi George A. Akerlof och Gary S. Becker förgyllde jubileumstillställningen och talade bland annat om livsidealens betydelse för the economic wo/man. Det själviska materiella vinstintresset balanseras av andra faktorer, inte minst av ideologi och livsstil. Problemet med mänskliga misstag och paradoxal irrationalitet försöker ekonomiforskarna att genomskåda. Varför fortsätter somliga företagare att diskriminera, fastän det är så uppenbart olönsamt?
Det talades allmänt om den mänskliga naturen, men ingen vågade sig på att systematiskt gripa sig an frågan som helhet. Den blev istället behandlad styckevis och delt, som exempelvis av den schweiziske forskaren Ernst Fehr som talade om människans strävan efter reciprocitet och dialog, vilket gör att de mer osjälviskt orienterade människorna mer påverkar de själviska än tvärtom. Det handlade alltså mer om beteenden än om grunden för dessa beteenden.
Finansminister Borgs ansats blev en ropandes röst i öknen. Tyvärr hade han inte möjlighet att fördjupa den. Men helt klart var att han begrundat den första avdelningen i Lewis bok ”Right and wrong as a clue to the meaning of the universe” och dess första kapitel om ”the human nature”. Bekymrar sig ekonomerna om att på ett mer heltäckande och problematiserande sätt söka fastlägga de grundläggande mänskliga lagarna, eller om man så vill hållningarna, attityderna, ryggmärgsreflexerna? Låter man sina teorier tillräckligt upplysas av reflektion över det mänskliga livets grundvillkor? Borgs inledande fråga klingade inte ohörd, men möttes inte av någon avgörande respons. Gary Becker underströk förvisso problemen med de ekonomiska laboratoriernas alltför reduktionistiska förenklingar av de ekonomiska problemen och de mänskliga handlingsmönstren och menade att metodutvecklingen måste fortsätta, men ingen attackerade frågan om underliggande människosyn eller bakomliggande filosofiska hållningar.
Svensk nationalekonomis grand old man Assar Lindbeck fanns också på plats och han återkom till en av sina käpphästar, nämligen att välfärdssamhällets förfall har att göra med att detta samhälle bygger på en ur ett annat samhälle framvuxen normgrund, som inte längre förankras och traderas. Hur detta fenomen skulle kunna förstås och hanteras behövs det nog praktiska filosofer, psykologer och rentutav teologer för att analysera. Men sådana fanns inte närvarande på jubileumspodiet på Handelshögskolan denna dag. Men i publiken viskades det: ”Vad är Mere Christianity?”
Tidigare hade ekonomen Iris Bohnet avslöjat vår alltför fokuserade uppmärksamhet med ett exempel. Publiken skulle på en kort och ganska suddig filmfrekvens räkna de passningar som ett antal handbollsspelare gjorde. Publikens svar varierade förstås – mellan 5 och 11. Sedan frågade Bohnet: ”Såg någon damen med paraplyet?” Inget svar. När filmsekvensen visades på nytt såg alla hur en dam med uppspänt paraply vandrade genom de handbollsspelande männens krets. Ingen av oss hade sett henne.
Den mänskliga naturen respektive Mere Christianity verkar vara en sådan paraplydam bland ekonomer.
För vidare läsning om den finansiella krisen och nationalekonomins kris rekommenderas Joakim Sonnegårds understreckare i Svenska Dagbladet ”Människan är boven i krisens drama”.
Kjell Blückert 2009-09-22