av gästkrönikör JACQUES MWEPU
Gängkriminalitet i Sverige är ett växande problem. Skjutningar, sprängningar, bilbränder och öppen narkotikahandel har blivit en del av vår vardag. Vi berörs genom den rädsla och otrygghet som det ökande våldet sprider bland oss alla. Den dystra verkligheten har skapat panik hos makthavarna som tagit till omfattande kriminalpolitiska reformer. Dessa har lett till en kraftig ökning av beläggningen inom Kriminalvården. På Kumlaanstalten förbereder vi nu 32 platser för barn och ungdomar i åldern 15–17 år.
Hur har vi hamnat här? Vad krävs för att stoppa nyrekrytering av barn till kriminalitet som livsstil? Jag föreläser ofta i skolor och föreningar om förebyggande och främjande åtgärder och vikten av att ingjuta framtidstro hos unga. Jag lyfter ofta fram kontakten med kyrkan som en skyddande faktor, baserat på min egen livshistoria som förmodligen hade haft ett dystrare utfall om jag inte hade kommit i kontakt med Don Boscos salesianer, en katolsk prästkongregation som var verksam i min hemstad under min barndom.
I ett Sverige som länge beskrivits som ett av Europas mest sekulariserade länder framträder nu en hoppfull utveckling: allt fler unga människor söker andlighet, gemenskap och tro – och visar att framtiden inte bara behöver handla om kriminalitet, utanförskap och brist på mening.
Enligt en undersökning från 2025 är Sverige ett av de länder där de yngre generationerna i högre grad än äldre tror på Gud eller högre makter. I länder med låg religiös tro är det genomsnittliga förhållandet att andelen yngre som tror är 5 procentenheter högre än andelen äldre. I Sverige är skillnaden hela 28 procentenheter. Samtidigt rapporteras att Svenska kyrkan under 2024 upplevde ett tydligt trendbrott: till och med september hade 10 201 personer gått med i kyrkan. Detta tyder på att unga söker något mer än yta – de söker tillhörighet, identitet och mening.
Även mitt eget trossamfund, den katolska kyrkan i Sverige, rapporterar en uppåtgående trend. Även om en stor del av ökningen förklaras av invandring från katolska länder (vilket är påtagligt för mig vid den fullsatta söndagsmässan i min församling), pekar flera experter på att även svenska ungdomar visar ett växande intresse för katolsk tro.
Denna utveckling ger goda signaler för framtiden. När unga söker tro och gemenskap minskar risken att de hamnar i destruktiva miljöer eller söker mening i kriminalitet. Att kyrkor och församlingar får chans att spela en aktiv roll i ungas liv genom att erbjuda stöd, mentorskap och en plats där de känner sig sedda och hörda ser jag som en förebyggande och framtidsfrämjande insats. Det visar att Sverige inte bara definieras av sekularism eller utanförskap. Det finns en växande rörelse hos unga människor som vill något annat, något mer.
Visst kommer kriminalitet alltid att finnas, men det finns också en motrörelse. Att fler unga vänder sig till tro, gemenskap och mening är en positiv trend. Det ger hopp för framtiden – inte bara på individnivå utan för samhället som helhet. Det behövs nu församlingar som är öppna, inkluderande och relevanta för den yngre generationen och jag gläds varje dag åt att se tecken på att detta är på väg.
Jacques Mwepu är chef för Kumlaanstalten.
Ur Signum nr 7/2025, s. 3