FN:s klimatkonferens i Glasgow

av NAUSIKAA HAUPT

I början av november kommer COP26, FN:s klimatkonferens, att hållas i Glasgow i Skottland. Från Heliga stolen kommer statssekreterare Pietro Parolin att delta, i stället för som tidigare planerat påven Franciskus. Detta 26:e möte skulle ha genomförts 2020 men blev uppskjutet på grund av pandemin. Det senaste mötet hölls i Madrid 2019.

Möten för internationella avtal

COP är årliga möten för parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar, FCCC, Framework Convention on Climate Change. FCCC-fördraget, ofta kallat klimatkonventionen, antogs på Rio-konferensen 1992 och trädde i kraft 1994. Det har till syfte att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt”. Klimatkonventionen innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp, men ligger till grund för det lagligt bindande protokollet, Kyotoprotokollet, som kom att bli mer välkänt än själva klimatkonventionen.

Kyotoprotokollet är ett tillägg till FCCC, och antogs i Tokyo 1997. Länder som undertecknade Kyotoprotokollet förpliktade sig att reducera utsläppen av skadliga växthusgaser. På COP-mötena förhandlar och diskuterar länderna hur de kan reducera sina koldioxidutsläpp och genomföra avtal, som till exempel tidigare Kyotoprotokollet. Länder som undertecknade Kyotoprotokollet förpliktade sig att reducera sina växthusgasutsläpp med 5 procent under perioden 2008–2012 utifrån 1990 års nivåer.

COP26 beskrivs som det viktigaste mötet sedan COP21 år 2015, då nästan 200 ledare i världen undertecknade Parisavtalet. Där förband sig nästan alla världens länder att kraftigt minska sina växthusgasutsläpp för att minska klimatförändringar och att sedan redovisa sina planer för detta på mötet COP26. Målet var också att begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till två grader, eller helst inte mer än 1,5. Två graders ökning skulle kunna innebära mycket mer extrem värme, fattigdom, torka och höjda havsnivåer bland annat. Tanken är att världens utsläpp ska halveras till 2030 och vara nära noll år 2050. EU:s nya klimatpaket, ”Fit for 55”, innebär nollutsläpp år 2050, genom en 55-procentig minskning av utsläppen till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

Parisavtalet är ett internationellt avtal som är rättsligt bindande enligt internationell lag. 197 länder stödjer det och 190 har förbundit sig att följa det. Eftersom problemen är globala behöver alla hjälpas åt att lösa dem. Det finns dock ingen möjlighet för FN att utmäta straff för den som bryter emot avtalet, allt bygger på gemensamt ansvar och förtroende. Sverige är ett av de mer drivande länderna och har skapat ett eget ramverk som består av en klimatlag, ett klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Nyligen meddelade regeringen inför Glasgowmötet att man ska fördubbla sitt klimatbistånd till 2025, och miljö- och klimatministern Per Bolund (MP) sade att Sverige då utan jämförelse kommer att vara den störste givaren av klimatbistånd per person i världen.

Heliga stolens engagemang

Påven Franciskus som är engagerad i dessa frågor har deltagit i flera möten på dessa teman. Vatican News brukar rapportera utförligt, även på svenska. I början av oktober samlade påven forskare, religiösa ledare och experter till ett pre-COP26-möte i Rom: ”Faith and Science: Towards COP26”. Mötet var ett initiativ från Heliga stolen, föreslaget av Storbritanniens och Italiens ambassadörer. Deltagarna undertecknade en vädjan inför det kommande mötet i Glasgow och presenterade ett gemensamt dokument för Alok Sharma, ordförande för COP26-mötet och Luigi di Maio, Italiens utrikesminister.

Vid sitt tal föreslog påven tre begrepp som vägledning: ömsesidigt beroende och ansvar, kärlekens dynamik, samt respekt. Påven Franciskus sade att ”allt hänger ihop i vår värld”, ett känt tema från hans encyklika Laudato si’, och att vetenskap, liksom vår trosövertygelse och andliga traditioner, visar på sambandet mellan oss själva och resten av skapelsen. Han sade också att COP26 ”representerar en brådskande kallelse att ge effektiva svar på den ekologiska krisen och den kris i värdegrunden som vi för närvarande upplever, och på så sätt ge ett konkret hopp till kommande generationer”.

Tillsammans med forskare och religiösa ledare undertecknade påven ett dokument som uppmanar världens länder att nå nollnettoutsläpp av koldioxid så fort som möjligt, minska sina egna utsläpp och finansiera utsläppsminskningar för fattigare nationer. I den vädjan som undertecknades står också att ”vi har ärvt en trädgård: vi får inte lämna en öken till våra barn” och den konstaterar att ”flera kriser som mänskligheten står inför är i slutändan kopplade till värdighet, en etisk och andlig kris”, och tillägger att som vårdare av den naturliga miljön finns det en moralisk skyldighet ”att samarbeta för att läka planeten”.

Vidare står det i dokumentet att ”framtida generationer kommer aldrig att förlåta oss om vi missar möjligheten att skydda vårt gemensamma hem”. Man vädjar till det internationella samfundet som samlas vid COP26 att ”vidta snabba, ansvarsfulla och gemensamma åtgärder för att skydda, återställa och läka vår sårade mänsklighet och det hem som anförtrotts åt oss att förvalta. Vi uppmanar alla att följa med på denna gemensamma resa.”

Under samma tid skedde även flera ekumeniska möten i Vatikanen med anledning av detta. Den 7 oktober invigdes en ny utbildning vid det påvliga Lateranuniversitetet om ekologi och miljö i samarbete med Konstantinopels patriarkat och UNESCO. I ceremonin deltog patriark Bartholomaios I, kallad den gröne patriarken, och Audrey Azoulay, generaldirektör för UNESCO. Påven påtalade att COP26 närmar sig och att den skada vi gör på planeten nu hotar själva livet på jorden och att det inte räcker med allmänna uttalanden, utan den ekologiska krisens komplexitet kräver ansvar, konkreta handlingar och kompetens. Han varnade också för att förväntningarna på de globala målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling avtar och betonade att det inte finns någon ekologi utan en adekvat antropologi. Utan en sann integrerad ekologi får vi en ny obalans och kommer att misslyckas med att lösa problemen och skapa nya. Idén med den nya utbildningen är att omvandla intresset för miljön till en mission utifrån en adekvat utbildning, för att fler ska ta ansvar för dem som på grund av miljöförstöring utesluts, överges och glöms bort. Kyrkorna och alla människor av god vilja är kallade att på detta sätt ge röst åt dem som ingen har.

Pilgrimsvandring till Glasgow

Ett annat stort evenemang inför COP26 är pilgrimsvandringar från flera länder, varav en har utgått från Vadstena och Sverige i juli – den så kallade Pilgrim’s Walk for Future. Vadstena Pilgrimscentrum har fått i uppdrag att leda en pilgrimsvandring från Vadstena till Glasgow, som ett projekt i samarbete med Växjö och Lunds stift och en del av Svenska kyrkans nationella färdplan för klimatet. En kärntrupp går hela vägen (med båt över Engelska kanalen) medan andra går delsträckor. Den europeiska ekumeniska pilgrimsvandringen Geht Doch beräknas vara framme i Glasgow i slutet av oktober, lagom till klimatmötet. Pilgrimsvandringen är en uppmaning till alla människor, inklusive pilgrimerna själva, att ta jordens klimatnödläge på allvar och att nå nollutsläpp av växthusgaser senast år 2050. Man kan delta på olika sätt, och alla uppmanas att under sin vandring rannsaka sina liv, staka ut en personlig färdplan och sätta sig själva i rörelse mot ett mer hållbart liv.

Man uppmanar också världens regeringar att hålla fast vid Parisavtalet och alla i ledande ställning att lyssna på den bästa klimatforskningen som för närvarande finns och fatta beslut efter det. De måste också se till att säkerställa rättvisa mellan fattiga och rika delar av världen och att sätta goda lösningar och ekosystem före kortsiktiga ekonomiska vinstintressen. De länder och samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarna behöver få ökat ekonomiskt stöd från den rika delen av världen. Länder, organisationer och företag med stora utsläpp behöver gå före och minska dessa, vilket bland annat kräver en snabb utfasning av fossila bränslen och satsning på förnybar energi.

Vidare behöver grunden i klimatomställningen vara fossilneutrala, naturbaserade lösningar och satsningar som bidrar till stärkt motståndskraft (resiliens) hos samhällen, inklusive för urbefolkningar. Man vill också stötta politiker som bidrar till att följa dessa mål och Parisavtalet.

Aktuella Nobelpris

Att frågan är aktuell på många sätt visades också i början av oktober då årets Nobelpris i fysik presenterades. Det delas av tre personer och går till Syukuro Manabe, Princeton University, USA, ”för banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system”, till Klaus Hasselmann, Max-Planck-Institut für Meteorologie, Hamburg, Tyskland, ”för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning” och till Giorgio Parisi, Università La Sapienza i Rom, Italien, ”för upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor”. En utförligare presentation finns på Kungl. vetenskapsakademiens webbplats.

Det specificeras att dessa får priset för sina studier av kaotiska och till synes slumpartade fenomen, där två av dem har lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar och en till teorin för oordnade material och slumpmässiga processer. Komplexa system kännetecknas av slump och oordning och är svåra att förstå, och årets pris handlar om nya metoder för att beskriva och förutsäga dem. Ett sådant komplext system av stor betydelse för mänskligheten är jordens klimat.

Manabe visade hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ger upphov till högre temperatur på jordytan, och han ledde under 1960-­talet utvecklingen av fysikaliska modeller för jordens klimat och lade grunden för utvecklingen av dagens klimatmodeller. Ett tio­tal år senare skapade Hasselmann en modell där han kopplade samman väder och klimat och besvarade därmed frågan om varför klimatmodeller kan vara pålitliga trots att vädret är omväxlande och kaotiskt. Han utvecklade även metoder för att identifiera specifika signaler, fingeravtryck, som både naturliga fenomen och mänskliga aktiviteter lämnar på klimatet. Hans metoder har använts för att påvisa att temperaturökningen i atmosfären beror på mänskliga utsläpp av koldioxid.

Därmed binds de frågor som ska tas upp vid COP26 samman på flera sätt, från påven Franciskus tal om omsorgen om vårt gemensamma hem till konkreta beräkningar av växthusgasutsläpp och människans påverkan och roll i detta. Det återstår att se vad som kommer ut ur detta möte, som har många förväntningar på sig från många håll, och vad världens ledare kan och kommer att enas om.

Mer information

FN-förbundets webbplats: www.globalis.se

Vatican News, nyheter om COP26:

vaticannews.va/sv

ukcop26.org

Nausikaa Haupt är handläggare för ekumenik i Stockholms katolska stift.

Ur Signum nr 7/2021.