Inför de förföljelser, som drabbar kristna över hela världen, ser påven Franciskus som en av sina viktigaste uppgifter att förmå kristna kyrkor att närma sig varandra. I en intervju med den italienska dagstidningen La Stampa säger påven ”Ekumeniken är för mig prioriterad. […] Det är ett blodets ekumenik. I många länder dödas de kristna för att de bär ett kors eller har en Bibel. Och innan man dödar dem frågar man inte om de är anglikaner, lutheraner eller ortodoxa. Blodet är blandat.”
De kristna av skilda konfessioner är förenade i detta lidande även om de ännu inte kommit sig före att ta de nödvändiga steg, som kan föra dem samman. Kanske är tiden ännu inte mogen för det. Som ett exempel på enhet i lidande pekar påven på nazisternas avrättningar av både katolska och protestantiska präster. De gav sina liv för att predika samma kristna budskap.
De ortodoxa kyrkoledare, som påven mött de senaste månaderna, ser han som sina bröder. ”Det är en smärta att vi ännu inte kan fira eukaristin tillsammans, men vänskapen finns där.” Vägen är att arbeta tillsammans och att be för enhet. Påven och de ortodoxa patriarkerna är var och en välsignad av Gud – ”en broder kallar sig Petrus, en annan Andreas, Markus eller Thomas”, sade Franciskus med hänsyftning på det ortodoxa patriarkatets skyddspatroner.
Kathpress 2013-12-15