av PER HÖJEBERG & PEHR THORELL
Den 20 november ägde ett intressant webbinarium rum i Studieförbundet Bildas lokaler i Stockholm. Den amerikanska jesuitpatern och delegaten på den nyligen avslutade biskopssynoden i Rom, James Martin, berättade om erfarenheterna från denna synod och om sitt engagemang för HBTQI i den katolska kyrkan. James Martin har skrivit ett antal mycket uppskattade böcker som tilltalar vanliga moderna människor på ett speciellt sätt. Några av hans böcker är översatta till svenska: Söka och finna Gud i allt, Jesus – en resa genom hans liv och Bön – en guide till bönens värld, är några av dem.
En bok som ännu inte översatts är boken Building a Bridge. How the Catholic Church and the LGBT community Can Enter into a Relationship of Respect, Compassion, and Sensitivity. Boken handlar alltså om att bygga broar mellan den katolska kyrkan och HBTQ-personer. Martin frågar hur kyrkan och gruppen av HBTQI-personer kan finna en relation med respekt, medkänsla och lyhördhet. Den metod han förespråkar för att uppnå detta skiljer sig inte mycket från den metod som påven påbjudit för biskopssynoden om synodalitet. Lyssnande, ömsesidig respekt, dialog och att be och om Andens kraft att föra dialogen vidare.
Webbinariet var även upplagt som en dialog mellan pater James Martin och teologen Philip de Croy, som ställde frågor och fick mycket djupa svar som drev samtalet vidare. Martin berättade om sina erfarenheter och gav även sin svenska publik råd och stöttning. Alla är genom dopet en del av kyrkan med en värdighet och med rätt till respekt. Detta kan ingen ta ifrån er, sa pater James uppmuntrande till deltagarna. Hans resonemang var mycket bibelorienterat. Han hänvisade flera gånger till Jesu liv och evangeliernas sätt att hantera även kontroversiella frågor. Jesu sätt att agera och hur han möter personer som inte passar in i de religiösa ramarna kan lära oss mycket och vi måste lära av Jesu mentalitet och sinnelag.
James Martins slutsats är att det inte finns utrymme för att avvisa en människa på grund av hennes sexuella läggning eller könsidentitet. Han hänvisade även till påven Franciskus sätt att agera, när han till exempel regelbundet träffar transpersoner på Petersplatsen som kommer tillsammans med ordenssystern Geneviève Jeanningros från Jesu små systrar och med det visar att de har samma plats i kyrkan som alla andra. Martin påpekade även hur intresserad påven är av hans metoder och sätt att bemöta HBTQI-personer och att han ser på dem med stort gillande. Han lyfte fram påven som ett gott exempel på hur man skall uppträda: lyssnande med respekt och inkännande och ta till sig av andra människors livserfarenhet.
James Martin redogjorde i detta sammanhang för en – enligt hans mening – positiv utveckling av samtalstonen under biskopssynoden om synodalitet. Han var en av det femtiotal deltagare som personligen inbjudits. Också för flera av biskopssynodens deltagare hade HBTQI varit en ”kontroversiell” fråga och svår att samtala kring. ”Nu vid det andra som avslutades i oktober hade det varit betydligt lättare”, berättade James Martin.
En av frågorna som Philip de Croy ställde till Martin gällde synen på hbtqi-frågor som en ”ideologi”. Martin har även tagit upp detta i en av sina artiklar i jesuiternas America Magazine. Han ville i stället påminna om att ”medan det finns många idéer, positioner och tankar om HBTQI-frågor i vår tid, så vittnar den stora majoriteten av homosexuella, bisexuella och transpersoner om att de på intet sätt svarar på idéer utan att det handlar om deras självupplevda erfarenheter”. HBTQI är inte en ideologi, lika lite som heterosexualitet är det, menar han.
Början på pater James Martins arbete med HBTQI-frågor var den massaker som år 2016 skedde mot gayklubben Pulse i Orlando i Florida då 49 personer dödades och 53 skadades. Från den katolska kyrkan möttes masskjutningen av lama reaktioner, om ens några. Martin tyckte att det var sorgligt och för lite.
Deltagandet på webbinariet hos Bilda var blandat åldersmässigt. Personer med olika poster inom Stockholms katolska stift fanns närvarande och även ekumeniska deltagare. Det fanns – hos alla, eller åtminstone det största flertalet – en samstämmig uppfattning om att detta är ett arbete som behöver fortsättas och fördjupas. Det får inte stoppas med argumentet att kyrkans enhet står på spel, då har en gräns passerats för vad som är rätt!
Om man inte vill avvisa James Martins intention om att bygga broar är en första förutsättning att samtal kan föras, också fysiskt. Annars kommer det att leva sitt eget liv i det fördolda eller på sociala medier, påpekades i webbinariet. Därtill kommer påvens fulla stöd för James Martins engagemang för HBTQI-personer.
Per Höjeberg & Pehr Thorell, 2024-12-12
Detta är en opinionstext.