Nobels fredspris till kärnvapenmotståndare

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av CHARLES CÂMARA                                                

Nobels fredspris har i år tilldelats den japanska gräsrotsorganisationen Nihon Hidankyo som i decennier har kämpat för nedrustning av kärnvapen. Nihon Hidankyo bildades 1956 och består av hibakusha – överlevande av atombombsattackerna i Hiroshima och Nagasaki, men även andra medlemmar som stödjer nedrustning. Sedan dess har organisationens vision att avskaffa kärnvapen spritt sig till andra delar av världen. Numera är det en internationell rörelse som arbetar för att öka medvetenheten om kärnvapens katastrofala konsekvenserna på människan och naturen. Genom att sprida de överlevandes vittnesmål arbetar Nihon Hidankyo för att kärnvapen aldrig mer används, och man vill påverka makthavarna världen över att omedelbart verka för nedrustning.

Den norska Nobelkommittén har tagit fasta på denna prekära situation världen som befinner sig. Om världens politiska makthavare – särskilt de nio länder som innehar massförstörelsevapen – inte lyssnar på oss vanliga medborgares krav på att nedrusta och avskaffa kärnvapen, kanske de åtminstone lyssnar till vittnesbörden av de som i praktiken upplevt sprängningen av atombomber över Hiroshima och Nagasaki 1945 och med nöd och näppe överlevt katastrofen?

Numera finns det tillräckligt med kärnvapen för att spränga jorden flera gånger om. Ändå fortsätter mänskligheten att ta fram nya former av massförstörelsevapen för att förgöra varandra. Man kan undra vad denna galenskap grundar sig på. Har människan inte blivit klokare efter alla dessa år på jorden? Förutom det destruktiva med att sådana vapen kan utplåna mänskligheten och andra medvarelser, är det väldigt kostsamt att utveckla och använda kärnvapen – resurser som mänskligheten behöver för att bland annat bekämpa fattigdom och analfabetism, ta sig an människor på flykt, utveckla fredliga samhällen, motverka global uppvärmning och föroreningar, samt motverka minskningen av biologisk mångfald.

I encyklikan Pacem in terris (Fred på jorden, 1963) anser påven Johannes XXIII att strävan efter att skapa fred på jorden, där alla människor och nationer lever i fred med varandra, borde vara bland det viktigaste i livet. Ändå gör vi inte det, och världens politiska makthavare fortsätter dra i gång nya krig. Enligt årsboken 2024 från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), pågår för närvarande mer än femtiofem väpnade konflikter och krig världen över. Flera bland världens nio länder som innehar kärnvapen är direkt eller indirekt inblandade i dessa konflikter och krig. De senaste årens skrämselretorik från Ryssland att bruka kärnvapen om man skulle tvingas in i ett hörn, likaså Nordkoreas hot mot omvärlden, visar på den akuta vikten av att minska internationella spänningar, och i stället inleda förhandlingar för att skapa fredliga samhällen och nationer utan kärnvapen. Allt tyder på att kärnvapens blotta existens gör världen ännu osäkrare och farligare – något som påven Franciskus återkommande har poängterat.

Att innehav av kärnvapen av vissa demokratiska länder kan vara av godo och bidrar till att skapa världsfred håller Toshiyuki Mimaki, ordförande för Nihon Hidankyo, inte med om: ”Det har sagts att världen upprätthåller fred på grund av kärnvapen. Men kärnvapen kan användas av terrorister och andra olämpliga aktörer. Till exempel, om Ryssland använder dem mot Ukraina, eller Israel mot Gaza, kommer det inte att sluta där. Politiker borde veta bättre och ta situationen på större allvar än de gör i dag”, sade Mimaki i en av intervjuerna.

Den numera 82-årige Toshiyuki Mimaki var bara tre år när han såg skenet från atombomben som utplånade mer än hundratusen liv i Hiroshima. Fortfarande minns han de brända kropparna av de överlevande som flydde förbi hans hem. Han vill inte att någon människa idag eller i framtiden ska behöva uppleva detta. Därför arbetar han för att engagera, informera och påverka världens alla folk, särskilt politiska makthavare, att nedrusta och avskaffa kärnvapen.

Men för varje år minskar antal överlevande, hibakusha, och därmed minskas antal personer som kan ge personliga vittnesbörd om det som hände. Mimaki hoppas på att ett totalt förbud mot kärnvapen blir av under hans livstid.

”Nobelpriset är en gåva och ett utmärkt tillfälle att vädja till världen om att prioritera avskaffandet av kärnvapen. Det kan uppnås om vi verkligen vill. Kärnvapen måste omedelbart avskaffas”, sade Mimaki.

En katolik som överlevde atombomben i Hiroshima var jesuitpatern Pedro Arrupe, Jesuitordens generalföreståndare 1965–1983. Han befann sig i jesuiternas hus i Hiroshimas utkant när bomben föll. I en av sina skrifter beskriver han hur medbröder och han omedelbart satte i gång hjälparbetet med att ta hand om de flådda, brännskadade och traumatiserade. Jesuiternas hus omvandlades till en sjuklokal för att ta hand om de många drabbade. Händelsen påverkade pater Arrupe resten av livet, och han verkade för avskaffande av kärnvapen.

Den katolska kyrkan eftersträvar att avskaffa kärnvapen. Det har varit kyrkans hållning sedan påven Johannes XXIII tog upp det i sin fredsencyklika Pacem in terris. Därefter har hållningen artikulerats på olika sätt av påvarna. Fram tills Franciskus tillträde som påve var kyrkans hållning dock att acceptera det kalla krigets globala system med avskräckning genom innehav av kärnvapen. En sådan hållning artikulerades på nytt av påven Johannes Paulus II som i ett skriftligt budskap till FN i juni 1982 hävdade att systemet med avskräckning kunde bedömas som ”moraliskt acceptabelt” och som ”ett steg på vägen mot en progressiv nedrustning”. Påven Franciskus är mer bestämd och i 2017 klargjorde att ”massförstörelsevapen, särskilt kärnvapen, skapar inget annat än en falsk känsla av säkerhet. De kan inte utgöra grunden för fredlig samexistens mellan medlemmar av den mänskliga familjen”.  Även om katolska kyrkan i decennier stött nedrustningsinitiativ har denna stöd intensifierats under påven Franciskus pontifikat och som förespråkar ett totalförbud mot alla former av kärnvapen.

Efter sin apostoliska resa till Japan november 2019 skrev Franciskus ett brev till Hiroshimas guvernör Yuzaki, där han underströk att ”kärnvapen är inte förenlig med fredens blomstring; endast utan kärnvapen kan världen sträva efter fred”.

Både påven Franciskus och årets Nobelpristagare organisationen Nihon Hidankyo vädjar till världens makthavare och till alla människor av god vilja, att göra allt de förmår för att avskaffa kärnvapen och massförstörelsevapen, samt uppriktigt verka för att skapa fred mellan alla nationer och frid mellan människor på jorden, för vår egen skull och för våra medvarelsers skull.

Charles Câmara 2024-12-08

Detta är en opinionstext.

Webbplats för Nihon Hidankyo finns här

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av CHARLES CÂMARA                                                

Nobels fredspris har i år tilldelats den japanska gräsrotsorganisationen Nihon Hidankyo som i decennier har kämpat för nedrustning av kärnvapen. Nihon Hidankyo bildades 1956 och består av hibakusha – överlevande av atombombsattackerna i Hiroshima och Nagasaki, men även andra medlemmar som stödjer nedrustning. Sedan dess har organisationens vision att avskaffa kärnvapen spritt sig till andra delar av världen. Numera är det en internationell rörelse som arbetar för att öka medvetenheten om kärnvapens katastrofala konsekvenserna på människan och naturen. Genom att sprida de överlevandes vittnesmål arbetar Nihon Hidankyo för att kärnvapen aldrig mer används, och man vill påverka makthavarna världen över att omedelbart verka för nedrustning.

Den norska Nobelkommittén har tagit fasta på denna prekära situation världen som befinner sig. Om världens politiska makthavare – särskilt de nio länder som innehar massförstörelsevapen – inte lyssnar på oss vanliga medborgares krav på att nedrusta och avskaffa kärnvapen, kanske de åtminstone lyssnar till vittnesbörden av de som i praktiken upplevt sprängningen av atombomber över Hiroshima och Nagasaki 1945 och med nöd och näppe överlevt katastrofen?

Numera finns det tillräckligt med kärnvapen för att spränga jorden flera gånger om. Ändå fortsätter mänskligheten att ta fram nya former av massförstörelsevapen för att förgöra varandra. Man kan undra vad denna galenskap grundar sig på. Har människan inte blivit klokare efter alla dessa år på jorden? Förutom det destruktiva med att sådana vapen kan utplåna mänskligheten och andra medvarelser, är det väldigt kostsamt att utveckla och använda kärnvapen – resurser som mänskligheten behöver för att bland annat bekämpa fattigdom och analfabetism, ta sig an människor på flykt, utveckla fredliga samhällen, motverka global uppvärmning och föroreningar, samt motverka minskningen av biologisk mångfald.

I encyklikan Pacem in terris (Fred på jorden, 1963) anser påven Johannes XXIII att strävan efter att skapa fred på jorden, där alla människor och nationer lever i fred med varandra, borde vara bland det viktigaste i livet. Ändå gör vi inte det, och världens politiska makthavare fortsätter dra i gång nya krig. Enligt årsboken 2024 från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), pågår för närvarande mer än femtiofem väpnade konflikter och krig världen över. Flera bland världens nio länder som innehar kärnvapen är direkt eller indirekt inblandade i dessa konflikter och krig. De senaste årens skrämselretorik från Ryssland att bruka kärnvapen om man skulle tvingas in i ett hörn, likaså Nordkoreas hot mot omvärlden, visar på den akuta vikten av att minska internationella spänningar, och i stället inleda förhandlingar för att skapa fredliga samhällen och nationer utan kärnvapen. Allt tyder på att kärnvapens blotta existens gör världen ännu osäkrare och farligare – något som påven Franciskus återkommande har poängterat.

Att innehav av kärnvapen av vissa demokratiska länder kan vara av godo och bidrar till att skapa världsfred håller Toshiyuki Mimaki, ordförande för Nihon Hidankyo, inte med om: ”Det har sagts att världen upprätthåller fred på grund av kärnvapen. Men kärnvapen kan användas av terrorister och andra olämpliga aktörer. Till exempel, om Ryssland använder dem mot Ukraina, eller Israel mot Gaza, kommer det inte att sluta där. Politiker borde veta bättre och ta situationen på större allvar än de gör i dag”, sade Mimaki i en av intervjuerna.

Den numera 82-årige Toshiyuki Mimaki var bara tre år när han såg skenet från atombomben som utplånade mer än hundratusen liv i Hiroshima. Fortfarande minns han de brända kropparna av de överlevande som flydde förbi hans hem. Han vill inte att någon människa idag eller i framtiden ska behöva uppleva detta. Därför arbetar han för att engagera, informera och påverka världens alla folk, särskilt politiska makthavare, att nedrusta och avskaffa kärnvapen.

Men för varje år minskar antal överlevande, hibakusha, och därmed minskas antal personer som kan ge personliga vittnesbörd om det som hände. Mimaki hoppas på att ett totalt förbud mot kärnvapen blir av under hans livstid.

”Nobelpriset är en gåva och ett utmärkt tillfälle att vädja till världen om att prioritera avskaffandet av kärnvapen. Det kan uppnås om vi verkligen vill. Kärnvapen måste omedelbart avskaffas”, sade Mimaki.

En katolik som överlevde atombomben i Hiroshima var jesuitpatern Pedro Arrupe, Jesuitordens generalföreståndare 1965–1983. Han befann sig i jesuiternas hus i Hiroshimas utkant när bomben föll. I en av sina skrifter beskriver han hur medbröder och han omedelbart satte i gång hjälparbetet med att ta hand om de flådda, brännskadade och traumatiserade. Jesuiternas hus omvandlades till en sjuklokal för att ta hand om de många drabbade. Händelsen påverkade pater Arrupe resten av livet, och han verkade för avskaffande av kärnvapen.

Den katolska kyrkan eftersträvar att avskaffa kärnvapen. Det har varit kyrkans hållning sedan påven Johannes XXIII tog upp det i sin fredsencyklika Pacem in terris. Därefter har hållningen artikulerats på olika sätt av påvarna. Fram tills Franciskus tillträde som påve var kyrkans hållning dock att acceptera det kalla krigets globala system med avskräckning genom innehav av kärnvapen. En sådan hållning artikulerades på nytt av påven Johannes Paulus II som i ett skriftligt budskap till FN i juni 1982 hävdade att systemet med avskräckning kunde bedömas som ”moraliskt acceptabelt” och som ”ett steg på vägen mot en progressiv nedrustning”. Påven Franciskus är mer bestämd och i 2017 klargjorde att ”massförstörelsevapen, särskilt kärnvapen, skapar inget annat än en falsk känsla av säkerhet. De kan inte utgöra grunden för fredlig samexistens mellan medlemmar av den mänskliga familjen”.  Även om katolska kyrkan i decennier stött nedrustningsinitiativ har denna stöd intensifierats under påven Franciskus pontifikat och som förespråkar ett totalförbud mot alla former av kärnvapen.

Efter sin apostoliska resa till Japan november 2019 skrev Franciskus ett brev till Hiroshimas guvernör Yuzaki, där han underströk att ”kärnvapen är inte förenlig med fredens blomstring; endast utan kärnvapen kan världen sträva efter fred”.

Både påven Franciskus och årets Nobelpristagare organisationen Nihon Hidankyo vädjar till världens makthavare och till alla människor av god vilja, att göra allt de förmår för att avskaffa kärnvapen och massförstörelsevapen, samt uppriktigt verka för att skapa fred mellan alla nationer och frid mellan människor på jorden, för vår egen skull och för våra medvarelsers skull.

Charles Câmara 2024-12-08

Detta är en opinionstext.

Webbplats för Nihon Hidankyo finns här