av CHARLES CÂMARA
Sedan 1970 har Jordens dag firats runt om i världen i syfte att öka allmänhetens och makthavarnas medvetenhet om global uppvärmning, klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Medvetenheten ska inte enkom vara teknisk eller symbolisk, utan framför allt uppriktig och existentiell: Människans kärleksförklaring till vår moder jord!
Initiativet att instifta Jordens dag togs först i USA, därefter har dagen firats runt om i världen. Ett nytt språng i firandet fick dagen efter Förenta Nationerna (FN) 2009 utsåg den 22 april till Internationella dagen för Moder Jord. Förra året hade cirka 190 länder deltagit i firandet på ett eller annat sätt. Avsikten är inte enbart uppmärksamma jordens tillstånd utan också att var och en, enskilt och tillsammans, gör något denna dag och kommande tid för att måna om vår planet, vår Moder Jord.
Varje år får dagen ett särskilt tema, i år är temat ”Investera i vår planet”. Dagligen investerar världens stater, företag och hushåll mångmiljardbelopp i en mängd verksamheter och vi använder en hel del medel för konsumtion. Endast en bråkdel av beloppet går till att investera i det som främjar planetens välbefinnande, eller åtminstone se till att människan inte fortsätter att åsamka planeten skada genom farliga utsläpp, föroreningar och förstörelse av de olika ekologiska systemen på land och hav. Med årets tema vill FN uppmärksamma att vi i dag och tiden framåt ser över hur vi kan bättre, mer effektivare och generösare, investera i planeten, så att Moder Jord kan fortsätta att må bra och därmed fortsätta förse människan, fauna och flora det som behövs för allas överlevnad och levnad.
Vi behöver en frisk planet, så att människan och alla levande varelser kan tillsammans leva ett friskt liv, har påven Franciskus hävdat i sin encyklika Lovad vare du (Laudato si’) – omsorgen om vårt gemensamma hem. Omvänt gäller att en sjuk planet medför större svårigheter för alla varelser att leva på ett hälsosamt sätt. Under det gångna halvseklet sedan denna dag började firas har det mesta gått utför vad gäller planetens hälsa. Farliga industriella utsläpp har avsevärt ökat, regnskogar decimerats, haven försurats – inklusive vår egen Östersjön, som utnämnts till ett av världens mest förorenade hav – och den globala uppvärmningen har ökad på grund av höjd koldioxidmängd i atmosfären, en konsekvens av ökad förbrukning av fossila bränslen under de senaste två sekler.
Även om läget är allvarligt, så är det inte för sent, menar världens klimatforskare, senast genom FN:s Klimatpanel IPCC, som i sin delrapport från februari 2022 presenterar en mängd förslag på åtgärder. Också påven Franciskus har återkommande påmint oss om att det går att vända på denna nedgående trend av global uppvärmning och förstörelse av ekologiska system, om världens makthavare gör de rätta prioriteringar, fattar de nödvändiga besluten och genomför dem, samt på riktigt börjar investera i planeten jorden. Men det krävs också att varje person själv ser över hur en lever, tar situationen på allvar, och börjar leva på nya sätt som främjar planeten, människan och naturen. Kärleken till jorden måste förnyas på nytt och visas på ett konkretare och varsammare sätt av var och en!
Som kristna är vi också medvetna om att vi alltid kan räkna med Guds hjälp, menar påven Franciskus. Därför måste vi människor både anstränga oss själva att få till en förändring i vårt sätt att leva, och samtidigt ansluta oss till Guds försyn och nåd, som vi kan ta del av genom bön, och genom att försonas med varandra och hela skapelsen.
Charles Câmara 2022-04-23
Medarbetare på katolska biskopsämbetet
Detta är en opinionstext.