Som Kairos statliga nyhetsbyrå har meddelat, har representanterna för de koptiska kristna lämnat den kommission som ska utarbeta en ny egyptisk författning. Som skäl anges att kommissionen domineras av islamister, vilket inte återspeglar mångfalden i det egyptiska samhället. Den koptisk-ortodoxa kyrkan har meddelat att en fortsatt medverkan därför är meningslös. Kommissionen är sammansatt av 100 av parlamentet valda personer, av vilka 20 tillhör olika koptiska grupper som nu alla har beslutat att bojkotta detta arbete. Även flera liberala partier och till och med al-Azhar-universitetet i Kairo, en av sunniislams viktigaste auktoriteter, har dragit sig ur kommissionen.
Som den koptisk-katolske biskopen Ibrahim Sidrak betonar, behöver det egyptiska folket inte en religiös diktatur, utan en civil och demokratisk regering som tar itu med landets sociala och ekonomiska problem. Allt flera människor i landet börjar inse att det Muslimska brödraskapet och salafisterna är föga intresserade av bildnings- och ekonomiska program eller av att utveckla demokratiska strukturer. De islamska partierna skulle förfoga över stora finansiella resurser, och frågan är, varifrån dessa medel härrör, som biskopen nyligen uttryckte saken när han besökte Österrike. Vid det senaste valet skulle sådana medel bland annat ha använts för att köpa röster. Och när man nu lyssnar på det nya parlamentets debatter förstår man att en verklig demokratisk utveckling knappast står i fokus. Utlösande för meddelandet om bojkotten var att det Muslimska brödraskapets parti har meddelat, mot sitt tidigare löfte, att nominera en egen kandidat inför valet av en ny president den 23 maj.
Den koptisk-katolska kyrkan utgör bara en liten minoritet inom den kristna gruppen i landet som omfattar 10 procent av befolkningen på 85 miljoner. Men även om man är en liten grupp så är man beredd att lämna sitt bidrag till utvecklingen, så till exempel genom de egna skolorna. Cirka hälften av eleverna är muslimer, till och med sådana som kommer från familjer som tillhör salafisterna eller det Muslimska brödraskapet. Här lär man sig att respektera varandra. Den koptisk-katolska kyrkan driver även sociala centra, inte minst för funktionshindrade, och anordnar alfabetiseringskurser för flickor och kvinnor. Dessutom arbetar man med mikrokrediter och besök i fängelser, något som också väckt intresse hos många muslimer.
radiovaticanav/afp/kap 2012-04-02