Korset på Notre-Dames takryttare

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av OLLE BRANDT

Under en kort ceremoni i Paris den 24 maj 2024 välsignades det nya korset för den brandskadade Notre-Damekatedralens takryttare för att sedan lyftas på plats av en väldig lyftkran. Korset välsignades av Notre-Dames domprost Olivier Ribadeau-Dumas, som sade till Le Figaro: ”För oss är det en stor dag nu när korset står där ovanpå koret och berättar för alla som går förbi att detta är en plats för gudstjänst, kärlek, broderskap och fred.”

Franska medier har följt renoveringen av Notre-Dame med stor uppmärksamhet alltsedan denna världsberömda gotiska katedral skadades av en svår brand den 15 april 2019. Nationella medier berättar ofta om viktiga steg i renoveringsarbetet. Instagramsidan för renoveringen (@rebatirnotredamedeparis) har 116 000 följare (53 000 på Facebook; se också hemsidan www.revivre-notre-dame.fr). President Emmanuel Macron hoppades kunna öppna katedralen igen under våren 2024 inför de olympiska spelen i Paris i juli–augusti. Nu blir det i stället den 8 december på Mariahögtiden Marias utkorelse och fullkomliga renhet. Ett år tidigare, 8 december 2023, besökte Macron renoveringsarbetet och tog sig upp på katedralens tak.

Renoveringen av Notre-Dame är en imponerande bedrift, där varje viktigt steg uppmärksammats i medierna. Under första halvan av 2024 avslutade man först takstolarna över koret. Därefter återskapades bly­taket och takryttaren medan man stegvis tog bort byggnadsställningarna omkring korets tak och framför södra tvärskeppets rosettfönster.

”Nu reser sig takryttaren stolt mot Paris himmel”, skriver Paris kommun i sina socia­la medier. Just takryttaren är en av de mest välkända detaljerna i denna väldiga gotiska katedral. Den takryttare som förstördes av branden var helt och hållet en skapelse av Eugène Viollet-le-Duc, som låg bakom den omfattande renoveringen av Notre-Dame 1845–1864 efter skadorna under franska revolutionen, då kyrkan skadades svårt och bland annat takryttaren togs ned för att återanvända metallen. Ett nytt romantiskt intresse för medeltiden under första halvan av 1800-talet ledde också till att kyrkan i samma tidevarv blev huvudperson i den kyrkokritiske Victor Hugos roman om ringaren i Notre Dame från 1831. Hugos roman skapade opinion för en renovering av den nedgångna kyrkan. Det var i Viollet-le-Ducs renoverade Notre-Dame som författaren Paul Claudel 1886 fick en stark upplevelse av ”Guds eviga barnaskap”, när han hörde jungfru Marias lovsång Magnificat sjungas, vilket blev inledningen på ett av Frankrikes främsta katolska författarskap.

Renoveringen efter branden 2019 har följts uppmärksamt både av allmänhet och specialister. Den 22–24 april hölls ett tvärvetenskapligt kollokvium på världens största arkitekturmuseum Cité de l’architecture et du patrimoine i Paris, som delvis grundats av Viollet-le-Duc själv.

Det är svårt att överskatta Notre-Dames betydelse för den franska allmänheten och för Frankrikes självbild. Före branden besöktes den av fler människor än Peterskyrkan varje år. Notre-Dame är så viktig att den franska grenen av Lego i början av maj lanserade en modell av kyrkan i sin nya serie av arkitekturmodeller. Modellen kostar 229,99 euro, släpps 1 juli och kan förhandsbeställas sedan början av maj. Den består av 4 383 delar, blir 33 cm hög, och man kan lyfta på taket för att se insidan med dess kolonner.

Men – takryttaren på Legos Notre-Dame har inget kors.

Det är en intressant utgångspunkt för några funderingar om religionens och det religiösa arvets plats i dagens franska kultur. Korsets frånvaro väckte en viss uppmärksamhet i sociala medier. Lego fick gå ut med ett uttalande som betonade att för dem är Notre-Dame bara arkitektur: ”Vår policy när det gäller arkitektoniska monument med religiösa, kulturella och historiska konnotationer utvecklas nu när vi börjar överväga representationen av dessa byggnader i vår breda produktportfölj. Varje uppsättning kommer att vara noggrant utvald som hyllning till dess stora kulturella och historiska betydelse. LEGO Architecture Notre-Dame de Paris-setet skapades som en hyllning till denna ikoniska byggnadshistoriska och arkitektoniska betydelse, och därför fick den ingå i LEGO Architecture-serien.”

Något liknande hände två månader tidigare då man lanserade de två officiella affischerna för de olympiska spelen i Paris i juli och augusti i år. På en av dem, som tecknats av den välkände franske serietecknaren Ugo Gattoni, saknades korset på Invaliddomens kupol, vilket ledde till protester i sociala medier. Invaliddomen är ett välkänt kapell i Hôtel des Invalides, Invalidhotellet, som byggdes på 1600-talet som sjukhus och pensionärshem för krigsveteraner. Mest känd är kanske Invaliddomen för Napoleons grav.

Notre-Dame och Invaliddomen är två kyrkor som är viktiga för bilden av Paris, och som samtidigt påminner om hur kristendomen i dag är ett problem för bilden av det moderna franska samhället. Notre-Dame är en viktig symbol för alla fransmän bortsett från dess religiösa innebörd. Det är typiskt att förre kulturministern Rima Abdulmalak skrev på Instagram om vilka starka känslor renoveringen väcker men också om hur glad hon blev när aborträtten i mars skrevs in i den franska författningen, vilket förstås strider mot den kristna synen på livets början och värdighet. Nästa steg blir dödshjälp, där man nu debatterar ett lagförslag som är liberalare än lagarna i Belgien och Kanada. Den franska katolska biskopskonferensen sade i ett uttalande 24 april att ”värdighet är när samhället åtföljer livet ända till döden, inte när det ger tillstånd att döda”. Lagförslaget kan ses som ”en symbol för slutet på ett samhälle som påverkats av kristendomen”, säger pater Bruno Saintôt på jesuiternas högskola Facultés Loyola i Paris. ”Den nya dogmen är individens frihet”, tillfogade han.

Tydliga spår av kristendomen finns alltså där mitt i den franska offentligheten, men kristendomen själv befinner sig i en alltmer svårgripbar och obekväm position. Få människor har i dag erfarenhet av vanligt kristet församlingsliv. Det ser man också hos en av de mest lästa franska författarna, Éric-Emmanuel Schmitt, översatt till 48 språk. Han fick 1988 en stark andlig upplevelse i öknen i Algeriet, något som han beskrev som ett möte med Gud. Längre fram kom detta honom att söka sig till kristendomen. 2022 övertalade Vatikanens medieavdelning honom att åka på en vallfärd till Jerusalem för att sedan berätta om sina upplevelser. 2023 gav han så ut Le Défi de Jérusalem (Utmaningen Jerusalem), med efterord av påven Franciskus. I boken berättar Schmitt hur svårt det var för honom att vänja sig vid att be tillsammans med andra. Trots sin sedan många år starkt andliga offentliga profil hade han alltså ingen erfarenhet av vanligt församlingsliv. Mötet med gemenskapen under vallfärden blev ytterligare ett viktigt steg på hans väg. På bokens sista sida skriver han: ”Vi blir inte kristna för att vi har klarlagt kristendomens mysterium, vi blir kristna för att vi erfar detta mysterium, vi besöker det, vi inspireras av det och ur kontakten med det kommer vi ut förändrade.” Så skrev alltså 2023 en av Frankrikes mest lästa författare, med fler följare i sociala medier än ärkestiftet Paris och dess ärkebiskop. Så det finns kristna röster i den franska allmänheten. Kanske kan återinvigningen av Notre-Dame i december sända ett budskap som hjälper Frankrike att urskilja korset på katedralens takryttare. Efter Macrons besök på Notre-Dames tak under besöket 8 december i fjol sade presidenten att han har bjudit in påven Franciskus till återinvigningen.

Olle Brandt är professor i arkeologi och verksam vid Påvliga institutet för kristen arkeologi i Rom.

Ur Signum nr 5/2024, s. 5–8.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av OLLE BRANDT

Under en kort ceremoni i Paris den 24 maj 2024 välsignades det nya korset för den brandskadade Notre-Damekatedralens takryttare för att sedan lyftas på plats av en väldig lyftkran. Korset välsignades av Notre-Dames domprost Olivier Ribadeau-Dumas, som sade till Le Figaro: ”För oss är det en stor dag nu när korset står där ovanpå koret och berättar för alla som går förbi att detta är en plats för gudstjänst, kärlek, broderskap och fred.”

Franska medier har följt renoveringen av Notre-Dame med stor uppmärksamhet alltsedan denna världsberömda gotiska katedral skadades av en svår brand den 15 april 2019. Nationella medier berättar ofta om viktiga steg i renoveringsarbetet. Instagramsidan för renoveringen (@rebatirnotredamedeparis) har 116 000 följare (53 000 på Facebook; se också hemsidan www.revivre-notre-dame.fr). President Emmanuel Macron hoppades kunna öppna katedralen igen under våren 2024 inför de olympiska spelen i Paris i juli–augusti. Nu blir det i stället den 8 december på Mariahögtiden Marias utkorelse och fullkomliga renhet. Ett år tidigare, 8 december 2023, besökte Macron renoveringsarbetet och tog sig upp på katedralens tak.

Renoveringen av Notre-Dame är en imponerande bedrift, där varje viktigt steg uppmärksammats i medierna. Under första halvan av 2024 avslutade man först takstolarna över koret. Därefter återskapades bly­taket och takryttaren medan man stegvis tog bort byggnadsställningarna omkring korets tak och framför södra tvärskeppets rosettfönster.

”Nu reser sig takryttaren stolt mot Paris himmel”, skriver Paris kommun i sina socia­la medier. Just takryttaren är en av de mest välkända detaljerna i denna väldiga gotiska katedral. Den takryttare som förstördes av branden var helt och hållet en skapelse av Eugène Viollet-le-Duc, som låg bakom den omfattande renoveringen av Notre-Dame 1845–1864 efter skadorna under franska revolutionen, då kyrkan skadades svårt och bland annat takryttaren togs ned för att återanvända metallen. Ett nytt romantiskt intresse för medeltiden under första halvan av 1800-talet ledde också till att kyrkan i samma tidevarv blev huvudperson i den kyrkokritiske Victor Hugos roman om ringaren i Notre Dame från 1831. Hugos roman skapade opinion för en renovering av den nedgångna kyrkan. Det var i Viollet-le-Ducs renoverade Notre-Dame som författaren Paul Claudel 1886 fick en stark upplevelse av ”Guds eviga barnaskap”, när han hörde jungfru Marias lovsång Magnificat sjungas, vilket blev inledningen på ett av Frankrikes främsta katolska författarskap.

Renoveringen efter branden 2019 har följts uppmärksamt både av allmänhet och specialister. Den 22–24 april hölls ett tvärvetenskapligt kollokvium på världens största arkitekturmuseum Cité de l’architecture et du patrimoine i Paris, som delvis grundats av Viollet-le-Duc själv.

Det är svårt att överskatta Notre-Dames betydelse för den franska allmänheten och för Frankrikes självbild. Före branden besöktes den av fler människor än Peterskyrkan varje år. Notre-Dame är så viktig att den franska grenen av Lego i början av maj lanserade en modell av kyrkan i sin nya serie av arkitekturmodeller. Modellen kostar 229,99 euro, släpps 1 juli och kan förhandsbeställas sedan början av maj. Den består av 4 383 delar, blir 33 cm hög, och man kan lyfta på taket för att se insidan med dess kolonner.

Men – takryttaren på Legos Notre-Dame har inget kors.

Det är en intressant utgångspunkt för några funderingar om religionens och det religiösa arvets plats i dagens franska kultur. Korsets frånvaro väckte en viss uppmärksamhet i sociala medier. Lego fick gå ut med ett uttalande som betonade att för dem är Notre-Dame bara arkitektur: ”Vår policy när det gäller arkitektoniska monument med religiösa, kulturella och historiska konnotationer utvecklas nu när vi börjar överväga representationen av dessa byggnader i vår breda produktportfölj. Varje uppsättning kommer att vara noggrant utvald som hyllning till dess stora kulturella och historiska betydelse. LEGO Architecture Notre-Dame de Paris-setet skapades som en hyllning till denna ikoniska byggnadshistoriska och arkitektoniska betydelse, och därför fick den ingå i LEGO Architecture-serien.”

Något liknande hände två månader tidigare då man lanserade de två officiella affischerna för de olympiska spelen i Paris i juli och augusti i år. På en av dem, som tecknats av den välkände franske serietecknaren Ugo Gattoni, saknades korset på Invaliddomens kupol, vilket ledde till protester i sociala medier. Invaliddomen är ett välkänt kapell i Hôtel des Invalides, Invalidhotellet, som byggdes på 1600-talet som sjukhus och pensionärshem för krigsveteraner. Mest känd är kanske Invaliddomen för Napoleons grav.

Notre-Dame och Invaliddomen är två kyrkor som är viktiga för bilden av Paris, och som samtidigt påminner om hur kristendomen i dag är ett problem för bilden av det moderna franska samhället. Notre-Dame är en viktig symbol för alla fransmän bortsett från dess religiösa innebörd. Det är typiskt att förre kulturministern Rima Abdulmalak skrev på Instagram om vilka starka känslor renoveringen väcker men också om hur glad hon blev när aborträtten i mars skrevs in i den franska författningen, vilket förstås strider mot den kristna synen på livets början och värdighet. Nästa steg blir dödshjälp, där man nu debatterar ett lagförslag som är liberalare än lagarna i Belgien och Kanada. Den franska katolska biskopskonferensen sade i ett uttalande 24 april att ”värdighet är när samhället åtföljer livet ända till döden, inte när det ger tillstånd att döda”. Lagförslaget kan ses som ”en symbol för slutet på ett samhälle som påverkats av kristendomen”, säger pater Bruno Saintôt på jesuiternas högskola Facultés Loyola i Paris. ”Den nya dogmen är individens frihet”, tillfogade han.

Tydliga spår av kristendomen finns alltså där mitt i den franska offentligheten, men kristendomen själv befinner sig i en alltmer svårgripbar och obekväm position. Få människor har i dag erfarenhet av vanligt kristet församlingsliv. Det ser man också hos en av de mest lästa franska författarna, Éric-Emmanuel Schmitt, översatt till 48 språk. Han fick 1988 en stark andlig upplevelse i öknen i Algeriet, något som han beskrev som ett möte med Gud. Längre fram kom detta honom att söka sig till kristendomen. 2022 övertalade Vatikanens medieavdelning honom att åka på en vallfärd till Jerusalem för att sedan berätta om sina upplevelser. 2023 gav han så ut Le Défi de Jérusalem (Utmaningen Jerusalem), med efterord av påven Franciskus. I boken berättar Schmitt hur svårt det var för honom att vänja sig vid att be tillsammans med andra. Trots sin sedan många år starkt andliga offentliga profil hade han alltså ingen erfarenhet av vanligt församlingsliv. Mötet med gemenskapen under vallfärden blev ytterligare ett viktigt steg på hans väg. På bokens sista sida skriver han: ”Vi blir inte kristna för att vi har klarlagt kristendomens mysterium, vi blir kristna för att vi erfar detta mysterium, vi besöker det, vi inspireras av det och ur kontakten med det kommer vi ut förändrade.” Så skrev alltså 2023 en av Frankrikes mest lästa författare, med fler följare i sociala medier än ärkestiftet Paris och dess ärkebiskop. Så det finns kristna röster i den franska allmänheten. Kanske kan återinvigningen av Notre-Dame i december sända ett budskap som hjälper Frankrike att urskilja korset på katedralens takryttare. Efter Macrons besök på Notre-Dames tak under besöket 8 december i fjol sade presidenten att han har bjudit in påven Franciskus till återinvigningen.

Olle Brandt är professor i arkeologi och verksam vid Påvliga institutet för kristen arkeologi i Rom.

Ur Signum nr 5/2024, s. 5–8.