Medan muslimerna i Pakistan firade Eid al-Adhafesten [slutet på Ramadan, övers. anm.] gav sig Maish ut med sin rickshaw för att söka upp hemlösa som tagit sin tillflykt under en bro vid en busstation.
På baksidan av sin rickshaw har han anbragt en banderoll med en bibel och texten ”Bibeln anbefaller oss att hjälpa varandra”.
Vid Anarkalistationen fann han Abdul Aziz, en lumpsamlare, som sov på en gångstig med en utsliten plastsäck som täcke. Masih gav honom nya kläder och toalettartiklar medan en av medarbetarna, som är frisör, rakade honom och trimmade hans skägg. ”Det är en tjänst för Allahs skull” sade Masih till Aziz medan han gav honom en snabb tvättning med vatten ur en dunk. Som avslutning gav han honom också ett paket biryani, [en i Pakistan omtyckt risrätt, övers. anm.]
Aziz tackade Masih och hans vänner för de nya kläderna och tvättningen så att han kunde fira Eid. ”Det här var första gången på flera år jag blivit behandlad som en människa. Mina bröder tog över min egendom. Jag kan utföra alla slags kroppsarbeten”, berättade han för UCA News.
Masih och hans tre vänner har sedan 2019 tagit hand om hemlösa, inklusive drogberoende och mentalt efterblivna, som lever på gatan i Lahore. Han har hittills hjälpt mer än 40 personer, de flesta äldre, och har varit presenterad på nyhetskanaler och websajter.
Sedan den dödliga covid-19-pandemin slagit till har Masihs ”Footpath Mission” blivit mera riskfylld. Pakistan är just nu inne på den fjärde omgången coronasmitta och han är noga med att inte våga sig ut utan mask och handskar. ”Gud har bevarat vårt team från viruset”, sade han.
Ironiskt nog var det en personlig tragedi som ledde denne kristne pakistanier till att starta sin humanitära insats. År 2014 blev han förvägrad ambulanshjälp för att föra bort stoftet av sin bortgångne fader från ett statligt sjukhus. ”Jag försökte flera gånger övertala chefen för Lahore Services Hospital att ge mig ambulanshjälp. Den stod ju precis framför mig. Men jag fick besked att den bara var avsedd för protokollförda, inte sådana som jag.”
Senare anlitade han Edhi Foundations ambulanstjänst, som verkar i hela Pakistan och är känd för att vara mera effektiv än den statliga motsvarigheten.
Abdul Sattar Edhi, som startat denna verksamhet, har efter sin bortgång av biskoparna hedrats med namnet ”Pakistans barmhärtige samarit” i kyrkor i hela landet.
Masih sade att han beslöt att följa exemplet av denne berömde filantrop. ”Medmänsklighet är den viktigaste religionen. Människor måste hedras medan de ännu är livet.” År 2017 skaffade han en cykelrickshaw och började erbjuda fri skjuts till dem som inte hade råd att betala. Han brukade köra runt i sex timmar på kvällen efter att ha slutat sitt morgonskifte som vårdbiträde. ”Jag ägnar söndagar och fredagar åt min mission. Dessa dagar är heliga för kristna respektive muslimer. Tron är ofullständig utan socialt arbete”, säger den 33-årige tvåbarnsfadern, som är medlem i en lokal pingstförsamling. Han har också planer på att hjälpa de hemlösa att starta egna företag. ”Många muslimer har erbjudit sig att stödja denna verksamhet. Tråkigt nog har inga kyrkoledare anslutit sig till den.”
Pastor Sayed Farzad i pingstkyrkan säger: ”Jag är stolt över min församlingsmedlem. Trots sin fattigdom har Naveed startat en unik verksamhet och jag ber för honom” Naeem Naz, programkoordinator för Caritas Pakistan, har planer på att stödja Masih. ”Det är en framgångshistoria för kyrkan i Pakistan, en sann bild av vår tro. Han gör mycket mera än någon annan Non-Governmental Organisation och alla pastorer tillsammans, utan någon särskild gunst, och lever efter Evangeliet ute på gatorna.”
Red. 2021-07-31
Detta är en nyhetstext, vars original är hämtat från Ucanews 2021-07-23