”Låt oss inte tröttna” – klimatkonferensen och kyrkan

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av HEINZ WERNER WESSLER
”Låt oss inte tröttna på att göra allt vi kan i den dramatiska klimatkrisen, som kräver omedelbara ingripanden. Låt oss göra konkreta och framsynta val, och först och främst tänka på de yngre generationerna, innan det är för sent!” Det är påven Franciskus uppmaning, publicerad på hans twitterkonto inför avslutningen av klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten i söndags den 20 november. Konferensen var planerad att äga rum 6–18 november, men förlängdes således. Konferensen var den 27e av FNs klimatkonferenser, som startade 1992. Sedan Parisavtalet 2015 har konferensen det officiella namnet ”United Nations Framework Convention on Climate Change”.

I princip handlar COP-klimatkonferenserna om att omvandla resultaten av forskning om klimatförändringar till internationell politisk handling. Det är viktigt att politisk handling sker så snart som möjligt och inte försenas, enligt de slutsatser klimatologer kommit fram till. Det övergripande systemet för klimatförändringar är förvisso mycket komplicerat att beräkna. Dock, klimatförnekare torde ha svårt att finna argument för sin sak.

I Parisavtalet från 2015 enades det internationella samfundet om målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. För att nå detta ambitiösa mål måste de globala koldioxid- och metanutsläppen drastiskt minskas. Koldioxid (CO2) produceras främst genom förbränning av fossila bränslen, metan genom att exploatera gasfält och genom bestånd av nötkreatur och andra idisslare. Den internationella panelen för klimatförändringar (IPCC) uppskattar att CO2-utsläppen måste, säger de ledande klimatologer, minska med 45 procent till år 2030 för att den globala temperaturen inte ska stiga mer än 1,5 grader.

Inom några år kommer betydligt mindre kol och gas att behöva förbrännas, och den globala nötkötts- och mjölkproduktionen behöver komma att minskas. Detta strider dock mot de ekonomiska utvecklingsmålen. Särskilt utvecklingsländer insisterar på rätten till utveckling. Även om det råder enighet om målet att drastiskt minska CO2-utsläppen, är den stora frågan hur man ska uppnå detta mål. Vid den 26:e klimatkonferensen (COP26) i Glasgow för ett år sedan beslutades att fasa ut energiproduktion med fossila bränslen. Vid årets konferens (2022) borde en konkret plan för genomförande av målet ha kunnat fastställas.

Detta misslyckades dock. Utvecklingsländerna och Kina (G77) kämpade å sin sida för att en fond skulle upprättas för att bekämpa effekterna av klimatförändringarna. Detta påstående, som är befogat i sig och stöds av många kristna hjälporganisationer, har kunnat hävda sig i princip även om detaljerna förblir oklara. De senaste månadernas extrema väderhändelser i Afrika och Pakistan, och även den extremt varma sommaren i Europa, är exempel på allvarliga skador som orsakas eller förvärras av klimatförändringar. Världsbanken uppskattar skadorna från översvämningarna i Pakistan att motsvara upp till 40 miljarder dollar.

Den konkreta överenskommelse som såväl europeiska företrädare samt katolska organisationer och påven hoppades på – att lägga en tidsplan för utfasning av användandet av fossila bränslen – lyckades inte, främst på grund av motstånd från Saudiarabien. Kinas roll är inte mindre tvivelaktig – landet vill inte bidra till klimatfonden, men investerar mycket i samtidig utbyggnad av förnybara energikällor och fossil energiproduktion. Årets klimatkonferens upprepade uppmaningen från konferensen i Glasgow om utträde ur den fossila energiindustrin, men då liksom nu utan att närmare specificera.

Vatikanens representant vid konferensen var Monsignore Nicolas Thevenin, den apostoliska nuntien till Egypten och även delegat vid Arabförbundet. Politiska, tekniska och operativa åtgärder är inte längre tillräckliga – de måste kombineras med ”ett pedagogiskt förhållningssätt som främjar nya livsstilar” sade nuntien, som gynnar en förnyad modell för utveckling och hållbarhet, baserad på vård, broderskap och samarbete. En annan fråga som Heliga stolen framhåller, är det faktum att kopplingen mellan klimat, mat och vatten inte kan ignoreras. En metod för livsmedelssystemen ”kan och bör spela en viktig roll i klimatpolitiken”.

Påven Franciskus har ofta talat om att det behövs ingenting mindre än en ekologisk omvändelse hos var och en, en omvändelse som samtidigt leder till en politisk-moralisk omvändelse. . I den katolska kyrkan har en viktig röst för en effektiv global klimatpolitik vuxit fram de senaste åren, med rörelsen ”Laudato si” (fram till 2021 ”Global Catholic Climate Movement”).

Beslutet att fasa ut den fossila energiproduktionen har faktiskt fattats i överenskommelse, men implementeringen är inte enkel. Världens regeringar måste komma överens om att den avgörande omvandlingen till en fossilfri världsekonomi måste genomföras med all kraft, och snarast. Tiden pressar på mer än någonsin. Man kan se det positivt: Den skapar även ekonomisk förnyelse och perspektiv. Nu ligger fokus på nästa milstolpe, COP28, i Dubai nästa år.

Heinz Werner Wessler 2022-11-23

Detta är en opinionstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av HEINZ WERNER WESSLER
”Låt oss inte tröttna på att göra allt vi kan i den dramatiska klimatkrisen, som kräver omedelbara ingripanden. Låt oss göra konkreta och framsynta val, och först och främst tänka på de yngre generationerna, innan det är för sent!” Det är påven Franciskus uppmaning, publicerad på hans twitterkonto inför avslutningen av klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten i söndags den 20 november. Konferensen var planerad att äga rum 6–18 november, men förlängdes således. Konferensen var den 27e av FNs klimatkonferenser, som startade 1992. Sedan Parisavtalet 2015 har konferensen det officiella namnet ”United Nations Framework Convention on Climate Change”.

I princip handlar COP-klimatkonferenserna om att omvandla resultaten av forskning om klimatförändringar till internationell politisk handling. Det är viktigt att politisk handling sker så snart som möjligt och inte försenas, enligt de slutsatser klimatologer kommit fram till. Det övergripande systemet för klimatförändringar är förvisso mycket komplicerat att beräkna. Dock, klimatförnekare torde ha svårt att finna argument för sin sak.

I Parisavtalet från 2015 enades det internationella samfundet om målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. För att nå detta ambitiösa mål måste de globala koldioxid- och metanutsläppen drastiskt minskas. Koldioxid (CO2) produceras främst genom förbränning av fossila bränslen, metan genom att exploatera gasfält och genom bestånd av nötkreatur och andra idisslare. Den internationella panelen för klimatförändringar (IPCC) uppskattar att CO2-utsläppen måste, säger de ledande klimatologer, minska med 45 procent till år 2030 för att den globala temperaturen inte ska stiga mer än 1,5 grader.

Inom några år kommer betydligt mindre kol och gas att behöva förbrännas, och den globala nötkötts- och mjölkproduktionen behöver komma att minskas. Detta strider dock mot de ekonomiska utvecklingsmålen. Särskilt utvecklingsländer insisterar på rätten till utveckling. Även om det råder enighet om målet att drastiskt minska CO2-utsläppen, är den stora frågan hur man ska uppnå detta mål. Vid den 26:e klimatkonferensen (COP26) i Glasgow för ett år sedan beslutades att fasa ut energiproduktion med fossila bränslen. Vid årets konferens (2022) borde en konkret plan för genomförande av målet ha kunnat fastställas.

Detta misslyckades dock. Utvecklingsländerna och Kina (G77) kämpade å sin sida för att en fond skulle upprättas för att bekämpa effekterna av klimatförändringarna. Detta påstående, som är befogat i sig och stöds av många kristna hjälporganisationer, har kunnat hävda sig i princip även om detaljerna förblir oklara. De senaste månadernas extrema väderhändelser i Afrika och Pakistan, och även den extremt varma sommaren i Europa, är exempel på allvarliga skador som orsakas eller förvärras av klimatförändringar. Världsbanken uppskattar skadorna från översvämningarna i Pakistan att motsvara upp till 40 miljarder dollar.

Den konkreta överenskommelse som såväl europeiska företrädare samt katolska organisationer och påven hoppades på – att lägga en tidsplan för utfasning av användandet av fossila bränslen – lyckades inte, främst på grund av motstånd från Saudiarabien. Kinas roll är inte mindre tvivelaktig – landet vill inte bidra till klimatfonden, men investerar mycket i samtidig utbyggnad av förnybara energikällor och fossil energiproduktion. Årets klimatkonferens upprepade uppmaningen från konferensen i Glasgow om utträde ur den fossila energiindustrin, men då liksom nu utan att närmare specificera.

Vatikanens representant vid konferensen var Monsignore Nicolas Thevenin, den apostoliska nuntien till Egypten och även delegat vid Arabförbundet. Politiska, tekniska och operativa åtgärder är inte längre tillräckliga – de måste kombineras med ”ett pedagogiskt förhållningssätt som främjar nya livsstilar” sade nuntien, som gynnar en förnyad modell för utveckling och hållbarhet, baserad på vård, broderskap och samarbete. En annan fråga som Heliga stolen framhåller, är det faktum att kopplingen mellan klimat, mat och vatten inte kan ignoreras. En metod för livsmedelssystemen ”kan och bör spela en viktig roll i klimatpolitiken”.

Påven Franciskus har ofta talat om att det behövs ingenting mindre än en ekologisk omvändelse hos var och en, en omvändelse som samtidigt leder till en politisk-moralisk omvändelse. . I den katolska kyrkan har en viktig röst för en effektiv global klimatpolitik vuxit fram de senaste åren, med rörelsen ”Laudato si” (fram till 2021 ”Global Catholic Climate Movement”).

Beslutet att fasa ut den fossila energiproduktionen har faktiskt fattats i överenskommelse, men implementeringen är inte enkel. Världens regeringar måste komma överens om att den avgörande omvandlingen till en fossilfri världsekonomi måste genomföras med all kraft, och snarast. Tiden pressar på mer än någonsin. Man kan se det positivt: Den skapar även ekonomisk förnyelse och perspektiv. Nu ligger fokus på nästa milstolpe, COP28, i Dubai nästa år.

Heinz Werner Wessler 2022-11-23

Detta är en opinionstext.