Replik: Ett initiativ till fördjupning och reflektion

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av ÅKE BONNIER OCH KARIN WIBORN
Anders Ekenbergs opinionstext den 9 novemberSignums webbsida aktualiserar flera viktiga frågor rörande bibelanvändningen i Sverige. En gemensam nämnare för oss alla är övertygelsen om att det finns ett stort värde i att leva med de heliga texterna i vardagen och i livets alla skeden.

Som ordförande och vice ordförande för Svenska Bibelsällskapet vill vi tydliggöra vilka ambitionerna med projekt NT2026 är. Vi lever i en tid som i hög grad skiljer sig från 1970-talet, det decennium då Bibelkommissionens översättning av Nya testamentet genomfördes. Samhället har förändrats högst påtagligt. Kyrka och stat har gått skilda vägar. Både bibelvetenskap och översättningsvetenskap har genererat nya perspektiv och metoder, vilket bland annat innebär att en bibelöversättning styrs med andra riktlinjer och principer. Och det påverkar givetvis hur översättningen kommer att se ut.

Det var endast en handfull problematiska formuleringar som justerades när NT81 inkorporerades i Bibel 2000 vid millennieskiftet. Normal praxis vid bibelöversättning är att hela NT bearbetas och redigeras på nytt i ljuset av den vanligtvis senare genomförda översättningen av GT. (Det handlar om koherens och konsekvens i terminologi och formuleringar av GT-citat i NT osv.) Något sådant gjordes alltså inte för 23 år sedan (advent 1999). År 2026 kommer därför NT81 att ha 45 år på nacken.

En delvis outtalad premiss i Ekenbergs opinionstext är att det endast finns en officiell översättning ”som gäller”. Ekenberg skriver: ”Översättningen i Bibel 2000 anses alltså redan inte vara värd att bibehålla längre.” Det är inte en uppfattning som Bibelsällskapet har. Tvärtom menar vi att den tid är förbi då enhetssamhället hade en gemensam av kungen eller staten gillad och stadfäst version av Bibeln. Runtom i vår värld florerar översättningar parallellt. I Norge färdigställdes en helbibel 1985, och ytterligare en 2011, som dessutom under 2022 kommer ut i reviderad version. Även i Sverige ökar mångfalden när det gäller bibelöversättningar, vilket kan vara av godo för fördjupning och reflektion.

Bibelsällskapet har i utgångsläget en ekumenisk uppgift. I förlängningen är det kyrkor och samfund som inom sina olika organisationer beslutar om hur NT2026 kan och får användas. Det finns inga möjligheter för Bibelsällskapet att bestämma att denna översättning ska ingå i textsamlingar som evangeliebok och tidegärd. Vad det blir av den får dess eventuella kvaliteter och framtiden utvisa.

I alla händelser åligger det Bibelsällskapet att gör Bibeln ”översatt, känd, spridd och använd”. Ett angeläget syfte med projekt NT2026 är att göra människor medvetna om att översättning alltid innehåller ett visst mått av tolkning och att samtalet om vad texterna betyder hela tiden behöver hållas levande, så att budskapet ständigt kan aktualiseras och omsättas i praktiken.

För Svenska Bibelsällskapet, 2022-11-22

Åke Bonnier (ordförande) och Karin Wiborn (vice ordförande)

Det första inlägget, ”Ett kontraproduktivt initiativ”, av Anders Ekenberg finns här

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av ÅKE BONNIER OCH KARIN WIBORN
Anders Ekenbergs opinionstext den 9 novemberSignums webbsida aktualiserar flera viktiga frågor rörande bibelanvändningen i Sverige. En gemensam nämnare för oss alla är övertygelsen om att det finns ett stort värde i att leva med de heliga texterna i vardagen och i livets alla skeden.

Som ordförande och vice ordförande för Svenska Bibelsällskapet vill vi tydliggöra vilka ambitionerna med projekt NT2026 är. Vi lever i en tid som i hög grad skiljer sig från 1970-talet, det decennium då Bibelkommissionens översättning av Nya testamentet genomfördes. Samhället har förändrats högst påtagligt. Kyrka och stat har gått skilda vägar. Både bibelvetenskap och översättningsvetenskap har genererat nya perspektiv och metoder, vilket bland annat innebär att en bibelöversättning styrs med andra riktlinjer och principer. Och det påverkar givetvis hur översättningen kommer att se ut.

Det var endast en handfull problematiska formuleringar som justerades när NT81 inkorporerades i Bibel 2000 vid millennieskiftet. Normal praxis vid bibelöversättning är att hela NT bearbetas och redigeras på nytt i ljuset av den vanligtvis senare genomförda översättningen av GT. (Det handlar om koherens och konsekvens i terminologi och formuleringar av GT-citat i NT osv.) Något sådant gjordes alltså inte för 23 år sedan (advent 1999). År 2026 kommer därför NT81 att ha 45 år på nacken.

En delvis outtalad premiss i Ekenbergs opinionstext är att det endast finns en officiell översättning ”som gäller”. Ekenberg skriver: ”Översättningen i Bibel 2000 anses alltså redan inte vara värd att bibehålla längre.” Det är inte en uppfattning som Bibelsällskapet har. Tvärtom menar vi att den tid är förbi då enhetssamhället hade en gemensam av kungen eller staten gillad och stadfäst version av Bibeln. Runtom i vår värld florerar översättningar parallellt. I Norge färdigställdes en helbibel 1985, och ytterligare en 2011, som dessutom under 2022 kommer ut i reviderad version. Även i Sverige ökar mångfalden när det gäller bibelöversättningar, vilket kan vara av godo för fördjupning och reflektion.

Bibelsällskapet har i utgångsläget en ekumenisk uppgift. I förlängningen är det kyrkor och samfund som inom sina olika organisationer beslutar om hur NT2026 kan och får användas. Det finns inga möjligheter för Bibelsällskapet att bestämma att denna översättning ska ingå i textsamlingar som evangeliebok och tidegärd. Vad det blir av den får dess eventuella kvaliteter och framtiden utvisa.

I alla händelser åligger det Bibelsällskapet att gör Bibeln ”översatt, känd, spridd och använd”. Ett angeläget syfte med projekt NT2026 är att göra människor medvetna om att översättning alltid innehåller ett visst mått av tolkning och att samtalet om vad texterna betyder hela tiden behöver hållas levande, så att budskapet ständigt kan aktualiseras och omsättas i praktiken.

För Svenska Bibelsällskapet, 2022-11-22

Åke Bonnier (ordförande) och Karin Wiborn (vice ordförande)

Det första inlägget, ”Ett kontraproduktivt initiativ”, av Anders Ekenberg finns här