av CHRISTINE ZYKA
Den 4 juni 2025 togs ännu ett steg i den redan öppnade kanoniseringsprocessen av den franske filosofen Maurice Blondel (1861-1949). Under en högtidlig ceremoni ledd av ärkebiskop Christian Delatre i kyrkan Saint Jean-de-Malte i Aix-en-Provence utropades Blondel som servus Dei. Aix-en-Provence är den stad i vilken Blondel avled men även verkade länge som universitetslektor i filosofi. Blondel utgjorde nyckelpersonen i det man kallar för l’École d’Aix. Det är framför allt denne kristne lekmans och familjefars demokratiska och filosofiska engagemang i det tidiga 1900-talets klimat – i mötet med samtida nydanande metafysiska utmaningar – som varit särskilt relevanta i processen, påpekar Marie-Jeanne Coutagne, filosof och specialist på Blondel, tillika postulatrice i fallet.
Blondel är mest känd för sitt verk L’action (1893). Varje gång vi handlar sätts vi i rörelse av en dynamik som ytterst härstammar från det oändliga, från Gud, vare sig vi bejakar denna källas existens eller inte. Blondels verk, som öppnar mot det transcendenta, upprörde emellertid de sekulära, positivistiska studenterna vid Sorbonne under sent 1800-tal till den grad att Blondel bokstavligen tvingades bort från Paris. Men än större blev kritiken från ett stramt thomistiskt inomkyrkligt håll, där Blondel anklagades för att gå modernismens ärenden genom att framhäva subjektets autonomi och därmed avskärma människan från Gud. Från ett politiskt fascistiskt håll (Charles Maurras m.fl.) anklagades Blondel för att bana vägen för ett kristet demokratiskt förhållningssätt i linje med påven Leo XIII.
Den av Augustinus präglade handlingsfilosofen stod ödmjukt emot samtidens hot och utmaningar. Han förblev sin originella filosofi trogen livet ut. I filosofin såg Blondel ett sätt att förhålla sig existentiellt praktiskt till sanningen. Filosofins kärna kretsade kring att i handling verkställa sanningen – inte enbart vara förmögen att tänka eller utsäga den. Sanning var för honom något genom hela människan inkarnerat och levande (adaequatio mentis et vitae). Ur den synvinkeln utgjorde Blondels filosofi ett sätt att nå Gud på. ”Min filosofi”, skrev Blondel, ”är bedjande” (orante på franska). För Blondel var filosofin ett slags bön.
Christine Zyka 2025-06-07
Detta är en opinionstext.