Den nye påven satsar i kyrkoledningen i särskilt hög grad på effektivitet och synergi – inom ramen för kollegialiteten. För andra halvan av februari 2014 har han inkallat fyra kyrkliga lednings- och planeringsgrupper för att med så många aktörer som möjligt rådslå om och i praktiken omsätta viktiga procedurer i kyrkoledningen. Sitt första konsistorium har han utsatt till den 22 februari, då han kommer att utnämna nya kardinaler, däribland förmodligen också den tyske prefekten för troskongregationen, ärkebiskop Gerhard Ludwig Müller.
Dagarna före detta högtidliga konsistorium samlas i Rom kardinalrådets åtta medlemmar, som ger råd åt påven i den allmänna kyrkoledningen, framför allt när det gäller en reform av den romerska kurian. Veckan därefter skall biskopssynodens råd sammanträda, också det ett viktigt organ för den kyrkliga kollegialiteten, som under sin nya generalsekreterare Lorenzo Baldisseri skall få ny vitalitet. Också rådet för ekonomireformer skall samlas under den tiden.
I centrum för de intensiva sammanträdena i Vatikanen i februari står det ordinarie konsistoriet, vid vilket Franciskus enligt gällande normer kan kreera fjorton nya kardinaler. Om han dessutom håller sig till den övre gränsen av 120 purpurbärare berättigade till val av påve – vid den tidpunkten kommer kretsen att omfatta 106 – vet man inte. Det är också obekant till vilka befattningar i kurian han kommer att knyta kardinalsrangen, om det blir endast ledarna förde nio kongregationerna eller också ordförandena för de tolv råden, eller också cheferna för de ekonomiska myndigheterna, de ansvariga för bibliotek och arkiv och ärkeprästerna för patriarkalbasilikorna. Det återstår att se.
Mycket talar för att Franciskus vid de nya utnämningarna till kardinalskollegiet, som ju är hans viktigaste rådgivande organ, starkare kommer att dra in världskyrkan. Då skulle i högre utsträckning ledare för stora stift kunna kallas till kyrkans senat. Trots en förstärkt internationalisering av kollegiet under de gångna decennierna är européerna i relation till antalet katoliker klart överrepresenterade. I kretsen av de 109 påvevalsberättigade kommer nu 57 från den gamla kontinenten (därav 26 italienare), men endast 15 från Latinamerika, elva från Afrika och Asien vardera och 14 från Nordamerika.
Det är ännu inte känt om Franciskus bjuder in de kardinaler som kommer till det ordinarie och offentliga konsistoriet också till en icke-offentlig del, ett samtal om viktiga angelägenheter. Sedan kardinalrådet med sina åtta medlemmar dagarna före samlats till sitt tredje möte och planen för den kommande kurian förmodligen fått fastare konturer, torde han förmodligen först vilja diskutera detta med kardinalskollegiet; slutligen är ett av målen en närmare koppling och ett bättre ömsesidigt samarbete mellan de romerska verken och lokalkyrkorna. I vilket fall som helst bör den nye påvens kardinalskollegium tillsammans med de andra konferenserna under de dagarna ge ytterligare intryck av hur påven från Argentina tänker sig utbyggnaden av kyrkans kollegialitet.
Kathpress 2013-10-31