av MIKAEL SCHINK
På 1950-talet införde BMW ett navigationssystem med en kvinnlig röst i sina bilar, varpå det kom in klagomål från kunderna, av vilka de flesta var män, att de inte ville bli dirigerade av en kvinna. BMW svarade kritikerna att de inte behöver oroa sig eftersom navigationssystemet hade byggts av män. Med denna anekdot öppnade moderatorn Katrine Marçal seminariet om artificiell intelligens på Newman- och Bildascenen och därmed även årets upplaga av Newmaninstitutets och Signums arrangemang i Almedalen. Man kan se seminariet i efterhand på Signums Facebook, via länken här
Dagligen umgås vi med ett digitalt moln som samlar information om våra beteenden som konsumenter, väljare och patienter. Men frågan är vart utvecklingen av artificiell intelligens leder oss och varför det diskuteras så litet.
Maria Borelius framhöll det problematiska i att tech-sektorn har mycket få etiska restriktioner med hänvisning till biotech-sektorn som bara några år efter att de första genmodifieringarna ägt rum redan 1975 diskuterade etiska principer för forskarsamhället på ett möte i Asilomar, Kalifornien. En av farorna med AI är att medan mänsklig intelligens filtreras av omsorg, personliga önskemål, fysisk utmattning, känsloliv och annat, så har artificiell intelligens inte några sådana begränsningar. Om vi plockar ut den mänskliga intelligensen och skriver in den i kisel vet vi inte vad som händer. Vi måste därför avgränsa (eng. contain) den AI vi utvecklar, så att vi behåller kontrollen över den nya tekniken.
Peter Eriksson höll med om att det är viktigt att vi får till stånd en offentlig medvetenhet och debatt om de moraliska och etiska aspekterna av den nya tekniken så att vi på nationell och internationell nivå kan ställa upp överenskommelser och konventioner för hur den ska användas, på ett liknande sätt som EU nyligen formulerat regler om dataskydd. Samtidig framhöll Eriksson att den nya tekniken har många bra tillämpningar, till exempel kan den användas i hälsosektorn för att analysera hälsostatus eller ställa diagnoser.
Sara Överby, chef för samhällskontakter på Google, menade att det finns stora möjligheter med tekniken och att Google har presenterat ett antal principer som ska vara vägledande för att ta ansvar för att AI används på ett säkert och eftertänksamt sätt. Hon menade att Google arbete syftar till demokratisering och kunskapsbyggande. Den nya tekniken ska gagna människan, som ständigt ska vara i förarsätet utan att ge ifrån sig kontrollen.
Fredrik Heiding hänvisade till insikten att vi formas av vår omgivning såtillvida att om vi tillbringar mycket tid med maskiner finns det en risk att vi själva ofrivilligt blir mer lika dessa. En annan aspekt som lyftes fram var frågan om syftet med AI, vilket mestadels diskuteras ur ett funktionellt perspektiv. Det handlar ofta om att förbättra hälsa eller effektivitet. Men man måste också fråga sig vilka mer generella mål vi har med den nya tekniken.
Mikael Schink 2018-07-02
Medverkande i seminariet:
Peter Eriksson, digitaliseringsminister, (MP), Regeringen
Maria Borelius, vetenskapsjournalist och entreprenör
Sara Övreby, chef för samhällskontakter, Google
Fredrik Heiding, jesuitpater, doktor i teologi, Newmaninstitutet
Katrine Marçal, moderator, författare och frilansjournalist
Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda