Ärkebiskopen av Wien, kardinal Christoph Schönborn, reagerade ˮmed stor glädjeˮ på tillkännagivandet om att Anton Zeilinger tilldelas årets Nobelpris i fysik, och han uppskattar Zeilinger som en ˮnaturvetenskapsman som är öppen för det transcendenta och som en samtalspartner i världsklassˮ. ˮFör mig är han en i raden av de verkligt stora naturvetarnaˮ, betonade Schönborn på tisdagen i en intervju med Kathpress. För honom hör Zeilinger ˮtill de naturvetareˮ som inte ser sin vetenskap som något skäl för att utesluta det transcendentaˮ.
Redan år 1996 fick Zeilinger, som då var professor i experimentalfysik vid Innsbrucks universitet, motta ärkestiftet Wiens ”Kardinal Innitzers hederspris”. Kardinal Schönborn överräckte då priset till Zeilinger, och därefter hade de båda ytterligare möten och samtal. ”Jag minns mycket väl en diskussion med professor Zeilinger och hans doktorander om skapelse och evolutionˮ, sade Schönborn. Förhållandet mellan vetenskap och tro har ˮalltid varit ett aktuellt ämneˮ för Zeilinger.
En exceptionell och öppen tänkare
Anton Zeilinger är ˮen exceptionell och öppen tänkareˮ, som alltid har sökt samtal med teologi och representanter för den kristna tanken – och detta ˮutifrån total övertygelse och intresse för sakenˮ. Med dessa ord karaktäriserade också ärkebiskopen av Salzburg, Franz Lackner, på tisdagen den nya Nobelpristagaren i fysik i ett uttalande till Kathpress. ”För honom råder det ingen motsättning mellan gudstro och ett vetenskapligt betraktande av detta universums fysikaliska lagar, utan de olika synsätten ger varandra ömsesidigt utrymme”, säger Lackner, som är ordförande för den österrikiska biskopskonferensen, om fysikern Zeilinger.
Sedan sin tid som franciskanprovinsial känner Lackner redan Zeilinger. De båda har genom åren mötts i flera diskussioner, av vilka en del var offentliga. Därvid ska vetenskapsmannen – ˮsom hör till de främsta kretsarna inom fysikens forskningsvärldˮ – alltid även ha visat en stor öppenhet inför det transcendenta. Lackner: ˮJag uppskattar Anton Zeilinger som en diskussionspartner som betraktar olika ämnen med både bredd och djup. Att han hedras med Nobelpriset gläder mig därför också personligen för hans skull, och jag gratulerar honom hjärtligt till denna välförtjänta heder.ˮ
Troende kvantfysiker
Genom åren har Zeilinger ofta uttalat sig för en samexistens mellan vetenskap och religion. Konflikter uppstår inte förrän någon av de båda disciplinerna överskrider sitt kompetensområde, menar han. Om det under tidig medeltid var kyrkan som intog delvis ohållbara positioner, så kommer sådana överträdelser idag från naturvetenskapens sida. Dess representanter tror delvis att de kan vederlägga en religiös världsåskådning eller skratta åt den – något som är ”dåraktigt”, eftersom ”Gud inte går att begripa helt och fullt”. Att finna en syntes mellan dessa båda områden, ser Zeilinger som en av de centrala uppgifterna för framtiden.
Upprepade gånger har Zeilinger också bestämt återkommit till ämnet ˮFörnuft och troˮ. År 2017 citerade han apropå detta – med anledning av ärkebiskop Franz Lackners 25-årsjubileum som präst – en annan Nobelpristagare i fysik, nämligen Werner Heisenberg (1901–1976): ”Den första klunken ur naturvetenskapens bägare gör en till ateist, men i botten av bägaren väntar Gud.” Också ett uttalande av Joseph Ratzinger har berört honom: ˮDet finns ingen tro utan tvivel, men den troende kan trösta sig med att även den icke-troende ofta tvivlar.ˮ
Vid en presskonferens i Stockholm på tisdagen tillkännagavs att Nobelpriset i fysik går till den 77-årige österrikaren Zeilinger, jämte fransmannen Alain Aspect och John F. Clauser från USA. De tre har utför banbrytande experiment med sammanflätade partiklar, varvid två små partiklar fortsätter att utgöra en enhet även sedan de har separerats från varandra, vilket Nobelkommittén anger i sin motivering. Resultaten har öppnat vägen för teknologi baserad på kvantinformation, som till exempel kvantdatorer.
Zeilinger är bördig från Ried im Innkreis (Oberösterreich) och ses som en pionjär när det gäller överförandet av kvantinformation mellan fotoner. Inom detta område har han under de senaste decennierna nått flera genombrott i forskningen och satt överföringsrekord. Kvantfysiken har efter hand tagit steget från den filosofiska disciplinen till teknologisk tillämpning, men flera grundläggande frågor är fortfarande obesvarade, sade den nya Nobelpristagaren. Priset delas ut i Stockholm den 10 december, Alfred Nobels dödsdag, och prissumman uppgår till 10 miljoner kronor, som Zeilinger alltså delar med Aspect och Clauser.
Kathpress 2022-10-04
Detta är en nyhetstext.