Paris är oenigt om laïcitétslagen skall sättas in i författningen

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Frankrikes socialistiske presidentkandidat Francois Hollande har med sitt förslag, att 1905 års lag om skiljande av religion och stat skall tas in i författningen utlöst olika reaktioner. Företrädare för religionerna yttrade oro för att det bestående förhållandet mellan religion och stat därigenom kan skadas, enligt vad franska massmedier meddelade i tisdags. Så skulle till exempel den speciella ställningen för religiösa gemenskaper i Alsace-Lorraine eller franska områden utanför det egentliga Frankrike bli ifrågasatta genom Hollandes förslag. Från frimurare och företrädare för ”humanister” och fritänkare hördes bifall.

I Alsace-Lorraine gäller Napoleons konkordat med Vatikanen ännu, eftersom de båda franska provinserna vid tidpunkten för åtskillnad mellan stat och kyrka år 1905 inte hörde till Frankrike utan till Tyskland.  Därför är till exempel religionsundervisningen där i motsats till resten av landet i princip förpliktande och präster avlönas av staten. Också för franska territorier utanför egentliga Frankrike finns det särskilda bestämmelser.

I tidningen La Croix citerades författningsexperter som menar att ett enkelt infogande av lagen i författningen inte är möjligt. Lagstiftaren måste minutiöst granska de enskilda bestämmelserna. Vidare hette det att förslaget är onödigt eftersom republikens livsåskådningsmässiga neutralitet ändå är föreskriven i författningens första artikel.

Företrädare för katolska kyrkan, protestantiska kyrkor och islam regerade med skepsis. De varnade för följderna för områdena med särbestämmelser. Hollandes förslag är obestämt och lämnar öppet vad som skall ske med de lagregleringar som under tiden blir föråldrade.

Kathpress 2012-01-24

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Frankrikes socialistiske presidentkandidat Francois Hollande har med sitt förslag, att 1905 års lag om skiljande av religion och stat skall tas in i författningen utlöst olika reaktioner. Företrädare för religionerna yttrade oro för att det bestående förhållandet mellan religion och stat därigenom kan skadas, enligt vad franska massmedier meddelade i tisdags. Så skulle till exempel den speciella ställningen för religiösa gemenskaper i Alsace-Lorraine eller franska områden utanför det egentliga Frankrike bli ifrågasatta genom Hollandes förslag. Från frimurare och företrädare för ”humanister” och fritänkare hördes bifall.

I Alsace-Lorraine gäller Napoleons konkordat med Vatikanen ännu, eftersom de båda franska provinserna vid tidpunkten för åtskillnad mellan stat och kyrka år 1905 inte hörde till Frankrike utan till Tyskland.  Därför är till exempel religionsundervisningen där i motsats till resten av landet i princip förpliktande och präster avlönas av staten. Också för franska territorier utanför egentliga Frankrike finns det särskilda bestämmelser.

I tidningen La Croix citerades författningsexperter som menar att ett enkelt infogande av lagen i författningen inte är möjligt. Lagstiftaren måste minutiöst granska de enskilda bestämmelserna. Vidare hette det att förslaget är onödigt eftersom republikens livsåskådningsmässiga neutralitet ändå är föreskriven i författningens första artikel.

Företrädare för katolska kyrkan, protestantiska kyrkor och islam regerade med skepsis. De varnade för följderna för områdena med särbestämmelser. Hollandes förslag är obestämt och lämnar öppet vad som skall ske med de lagregleringar som under tiden blir föråldrade.

Kathpress 2012-01-24