Påven Franciskus: ”Att döma sig själv är en kristen dygd”

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Förmågan hos var och en av oss att begå de mest fruktansvärda synder bör inspirera den självbevarelsedrift som är nödvändig för att acceptera Guds nåd och gå framåt i det kristna livet. Detta var budskapet i påven Franciskus fastepredikan i kapellet i Santa Marta-residenset för ett par dagar sedan. ”Vi är alla syndare”, sade han, och tillade att det därför är ”en kristen dygd” att kunna ”döma sig själv”, rapporterar Vatikanradion.

Påven koncentrerade sina reflektioner på temat barmhärtighet i de textläsningar som föregick predikan, som exempelvis stället i Lukasevangeliet där Jesus uppmanar sina lärjungar att vara ”barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig”. Att döma sig själv innebär, enligt Franciskus, att ”inte gömma sig för rötterna till synden, vilka finns i var och en av oss; från de många saker som vi har förmågan att göra även om vi inte på förhand kan se dem”. Medan det är ”lättare att skylla på andra” för våra egna synder, fortsatte han, skulle det gynna vår inre frid och hälsa om vi ibland kunde betänka det som ”vi faktiskt är i stånd att göra”, även om vi på förhand ”kan känna avsmak” mot sådant vi sedan gör.

”Vi är alla mästare, professionella, på självrättfärdigande” och ”hittar ofta alibin för att bortförklara våra tillkortakommanden, våra synder” samtidigt som vi ”ser oskyldiga ut”, sade påven vidare och drog slutsatsen att ”detta är inte att leva ett kristet liv”. Han framhöll ett exempel på den vishet som kommer av förmågan att döma sig själv, när man förstår att förekomsten av ”avund i mitt hjärta” leder till att man kan ”tala illa om andra och faktiskt avrätta dem moraliskt”. Detta är en väsentlig lärdom för den kristne. ”Om vi inte lär oss det första steget i livet kommer vi aldrig, aldrig att förmå kunna ta andra steg på vägen i vårt kristna liv, i vårt andliga liv”.

Ett annat exempel handlade om att man passerar ett fängelse och tänker att de som sitter där inne förtjänar sitt öde. ”Men då är det också bra att fråga sig – om det inte vore för Guds nåd, skulle då jag kanske ha suttit där? Har jag någon gång tänkt på att jag också kan vara kapabel att göra sådana saker som de där inne har gjort, och kanske värre?”

Därefter gick påven över till att reflektera om läsningen ur profeten Daniels bok som bland annat sade: ”Herre, det är vi som står med skam, våra kungar, våra hövdingar och våra fäder, vi som har syndat mot dig. Herre vår Gud, du är barmhärtig och förlåtande.” Att kunna erfara skam inför Gud är viktigt, framhöll Franciskus. [Bilden: påven Franciskus tar emot askkorset på Askonsdagen.]

På temat att döma berörde påven avslutningsvis Jesus uppmaning till oss om att inte döma andra för att vi själva inte ska bli dömda, och att förlåta för att vi själva ska bli förlåtna. ”För vem är jag att döma andra om jag är kapabel att göra sådant som är värre?”, frågade han och uppmanade oss att be Gud ”om nåden att lära oss att döma oss själva”, i ljuset av vars och ens förmåga att göra ”de mest onda sakerna” och att ropa ”förbarma dig över mig, Herre, hjälp mig att skämmas och ge mig barmhärtighet så att jag kan vara barmhärtig mot andra”.

Catholic News Agency (CNA) 2015-03-02

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Förmågan hos var och en av oss att begå de mest fruktansvärda synder bör inspirera den självbevarelsedrift som är nödvändig för att acceptera Guds nåd och gå framåt i det kristna livet. Detta var budskapet i påven Franciskus fastepredikan i kapellet i Santa Marta-residenset för ett par dagar sedan. ”Vi är alla syndare”, sade han, och tillade att det därför är ”en kristen dygd” att kunna ”döma sig själv”, rapporterar Vatikanradion.

Påven koncentrerade sina reflektioner på temat barmhärtighet i de textläsningar som föregick predikan, som exempelvis stället i Lukasevangeliet där Jesus uppmanar sina lärjungar att vara ”barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig”. Att döma sig själv innebär, enligt Franciskus, att ”inte gömma sig för rötterna till synden, vilka finns i var och en av oss; från de många saker som vi har förmågan att göra även om vi inte på förhand kan se dem”. Medan det är ”lättare att skylla på andra” för våra egna synder, fortsatte han, skulle det gynna vår inre frid och hälsa om vi ibland kunde betänka det som ”vi faktiskt är i stånd att göra”, även om vi på förhand ”kan känna avsmak” mot sådant vi sedan gör.

”Vi är alla mästare, professionella, på självrättfärdigande” och ”hittar ofta alibin för att bortförklara våra tillkortakommanden, våra synder” samtidigt som vi ”ser oskyldiga ut”, sade påven vidare och drog slutsatsen att ”detta är inte att leva ett kristet liv”. Han framhöll ett exempel på den vishet som kommer av förmågan att döma sig själv, när man förstår att förekomsten av ”avund i mitt hjärta” leder till att man kan ”tala illa om andra och faktiskt avrätta dem moraliskt”. Detta är en väsentlig lärdom för den kristne. ”Om vi inte lär oss det första steget i livet kommer vi aldrig, aldrig att förmå kunna ta andra steg på vägen i vårt kristna liv, i vårt andliga liv”.

Ett annat exempel handlade om att man passerar ett fängelse och tänker att de som sitter där inne förtjänar sitt öde. ”Men då är det också bra att fråga sig – om det inte vore för Guds nåd, skulle då jag kanske ha suttit där? Har jag någon gång tänkt på att jag också kan vara kapabel att göra sådana saker som de där inne har gjort, och kanske värre?”

Därefter gick påven över till att reflektera om läsningen ur profeten Daniels bok som bland annat sade: ”Herre, det är vi som står med skam, våra kungar, våra hövdingar och våra fäder, vi som har syndat mot dig. Herre vår Gud, du är barmhärtig och förlåtande.” Att kunna erfara skam inför Gud är viktigt, framhöll Franciskus. [Bilden: påven Franciskus tar emot askkorset på Askonsdagen.]

På temat att döma berörde påven avslutningsvis Jesus uppmaning till oss om att inte döma andra för att vi själva inte ska bli dömda, och att förlåta för att vi själva ska bli förlåtna. ”För vem är jag att döma andra om jag är kapabel att göra sådant som är värre?”, frågade han och uppmanade oss att be Gud ”om nåden att lära oss att döma oss själva”, i ljuset av vars och ens förmåga att göra ”de mest onda sakerna” och att ropa ”förbarma dig över mig, Herre, hjälp mig att skämmas och ge mig barmhärtighet så att jag kan vara barmhärtig mot andra”.

Catholic News Agency (CNA) 2015-03-02