Påven manar till kamp mot populismen i Europa

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven Franciskus har uppmanat stats- och regeringscheferna i den Europeiska unionen att bekämpa populismen i Europa. Dessa rörelser är ”frukter av egoism” och ”saknar förmåga att inse hur inskränkta de egna tankarna är”, sade påven vid ett möte i Vatikanen med statspersonerna på fredagskvällen i Vatikanen. Därtill manade han till inbördes solidaritet mellan EU-staterna. Han krävde att de ”åter skulle börja tänka europeiskt för att avvärja de båda motsatserna, faran för en grå uniformitet och partikularismens triumfalism”. En sådan ledande roll för idéerna är en sak för politiken: ”Den måste undvika att utnyttja känslostormar som syftar till att vinna bifall och skall snarare i solidaritetens och subsidiaritetens anda utveckla politiska handlingssätt som låter en harmonisk utveckling i hela unionen växa till.”

Bakgrunden till stats- och regeringschefernas audiens hos påven var 60-årsminnet av undertecknandet av Rom-fördraget den 25 mars 1957, som lade grunden för dagens EU. Å alla de församlade statsmännens och EU-företrädarnas vägnar frambar Italiens ministerpresident Paolo Gentiloni en hälsning till påven. I närvaro av EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker och rådspresidenten Donald Tusk vände sig därtill även Europaparlamentets president Antonio Tajani.

I ett 30 minuter långt tal om Europas grundsatser skisserade påven en ”Hoppets väg” i fem delar rörande Europas framtid. Franciskus utgick från grundargestalterna i den europeiska enheten efter Andra Världskriget. EU skulle kunna övervinna sina nutida kriser om de ville erinra sig grundarfädernas ideal, betonade påven ”Den europeiska solidaritetens anda” fick emellertid inte reduceras till enbart handelsfrågor och finansiella krav. En återblick på grundarna gav vid handen att Europa ”inte var en summa av regler alla skulle hålla sig till, inte en handbok om att följa protokoll och förfaranderiktlinjer, utan ett liv, som utgick från att få människorna att begripa sitt transcendenta och oförytterliga värde och inte bara en samling rättigheter att försvara eller anspråk att hävda. Redan från början”, sade påven, ”stod det klart att det pulserande hjärtat i det europeiska politiska projektet endast kunde vara människan själv”. […]

Nutiden präglas av ett ”minnesvakuum” varvid man ofta glömmer det stora mål som uppnåtts, nämligen att enhetsprocessen lett till den längsta fredsperioden under hela förra århundradet, enligt påven. ”Freden är en dyrbar skatt då man utan den inte är i stånd att bygga upp en framtid för någon.” […]

”Europa får inte stänga in sig i falsk säkerhet” sade påven. Europas historia handlar hela tiden om möten med andra folk och kulturer, dess identitet har städse varit multikulturell. ”Man kan inte inskränka sig till att bemästra den svåra flyktingkrisen under de senaste åren som om den bara handlar om antalsmässiga, ekonomiska eller säkerhetspolitiska frågor.

Migrationspolitiken ställer enligt Franciskus en djupare fråga, som framför allt är av kulturell natur. ”Vilken kultur erbjuder Europa i dag? Rädslan, som man ofta märker, har nämligen sin djupare grund i förlusten av ideal”, fastslog påven. ”Europas rikedom har alltid varit dess andliga öppenhet och förmåga att ställa grundläggande frågor om tillvarons mening. Europa har ett ideellt och andligt arv, som är enastående i världen. Det utgör det bästa botemedlet mot den avsaknad av värden i vår tid, som utgör en fruktbar grund för alla slags extremiströrelser”.

Kathpress 2017-03-25

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven Franciskus har uppmanat stats- och regeringscheferna i den Europeiska unionen att bekämpa populismen i Europa. Dessa rörelser är ”frukter av egoism” och ”saknar förmåga att inse hur inskränkta de egna tankarna är”, sade påven vid ett möte i Vatikanen med statspersonerna på fredagskvällen i Vatikanen. Därtill manade han till inbördes solidaritet mellan EU-staterna. Han krävde att de ”åter skulle börja tänka europeiskt för att avvärja de båda motsatserna, faran för en grå uniformitet och partikularismens triumfalism”. En sådan ledande roll för idéerna är en sak för politiken: ”Den måste undvika att utnyttja känslostormar som syftar till att vinna bifall och skall snarare i solidaritetens och subsidiaritetens anda utveckla politiska handlingssätt som låter en harmonisk utveckling i hela unionen växa till.”

Bakgrunden till stats- och regeringschefernas audiens hos påven var 60-årsminnet av undertecknandet av Rom-fördraget den 25 mars 1957, som lade grunden för dagens EU. Å alla de församlade statsmännens och EU-företrädarnas vägnar frambar Italiens ministerpresident Paolo Gentiloni en hälsning till påven. I närvaro av EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker och rådspresidenten Donald Tusk vände sig därtill även Europaparlamentets president Antonio Tajani.

I ett 30 minuter långt tal om Europas grundsatser skisserade påven en ”Hoppets väg” i fem delar rörande Europas framtid. Franciskus utgick från grundargestalterna i den europeiska enheten efter Andra Världskriget. EU skulle kunna övervinna sina nutida kriser om de ville erinra sig grundarfädernas ideal, betonade påven ”Den europeiska solidaritetens anda” fick emellertid inte reduceras till enbart handelsfrågor och finansiella krav. En återblick på grundarna gav vid handen att Europa ”inte var en summa av regler alla skulle hålla sig till, inte en handbok om att följa protokoll och förfaranderiktlinjer, utan ett liv, som utgick från att få människorna att begripa sitt transcendenta och oförytterliga värde och inte bara en samling rättigheter att försvara eller anspråk att hävda. Redan från början”, sade påven, ”stod det klart att det pulserande hjärtat i det europeiska politiska projektet endast kunde vara människan själv”. […]

Nutiden präglas av ett ”minnesvakuum” varvid man ofta glömmer det stora mål som uppnåtts, nämligen att enhetsprocessen lett till den längsta fredsperioden under hela förra århundradet, enligt påven. ”Freden är en dyrbar skatt då man utan den inte är i stånd att bygga upp en framtid för någon.” […]

”Europa får inte stänga in sig i falsk säkerhet” sade påven. Europas historia handlar hela tiden om möten med andra folk och kulturer, dess identitet har städse varit multikulturell. ”Man kan inte inskränka sig till att bemästra den svåra flyktingkrisen under de senaste åren som om den bara handlar om antalsmässiga, ekonomiska eller säkerhetspolitiska frågor.

Migrationspolitiken ställer enligt Franciskus en djupare fråga, som framför allt är av kulturell natur. ”Vilken kultur erbjuder Europa i dag? Rädslan, som man ofta märker, har nämligen sin djupare grund i förlusten av ideal”, fastslog påven. ”Europas rikedom har alltid varit dess andliga öppenhet och förmåga att ställa grundläggande frågor om tillvarons mening. Europa har ett ideellt och andligt arv, som är enastående i världen. Det utgör det bästa botemedlet mot den avsaknad av värden i vår tid, som utgör en fruktbar grund för alla slags extremiströrelser”.

Kathpress 2017-03-25