Påven Benedictus XVI fokuserade på religionsfrihet, människans värdighet och ungdomarnas situation, i ett tal i dag, den 9 januari, i samband det årliga mötet mellan Vatikanen och den diplomatiska kåren. Heliga stolen har diplomatiska fördindelser med 179 stater i världen. De senaste bilaterala förbindelserna som Heliga stolen tecknade under 2011 var med Azerbajdzjan, Montenegro och Mocambique.
Det sex sidor långa talet, som hölls på diplomatspråket franska, berörde särskilt ungdomarnas situation. ”Många, särskilt unga, känner sig frustrerade i sin strävan efter en ljus framtid. Krisen har inte bara drabbat västerlandet, där den har sitt ursprung, utan påverkar även utvecklingsländerna avsevärt. Vi får inte tappa modet, utan vi måste omforma vår väg. Krisen kan och bör vara en stimulans till att reflektera över människans existens och vikten av de etiska aspekterna, snarare än de mekanismer som styr det ekonomiska livet”, poängterade påven.
Benedictus XVI uttryckte sin oro över situationen i Nordafrika och Mellanöstern, och nämnde särskilt Syrien. ”Ungdomarnas missnöje har jäst och kommit till uttryck i flera regioner de senaste månaderna”, sade han. ”De lider av fattigdom och arbetslöshet, och deras önskan att ha ett aktivt deltagande i det politiska och sociala livet har lett till en omfattande rörelse vars konsekvenser ännu är svåra att förstå i sin fullhet. Den inledande optimismen har dock fått ge vika för erkännandet av svårigheterna i övergång och förändringar”, sade påven och underströk att det är uppenbart att för att kunna fortsätta, måste man erkänna varje persons oförytterliga värdighet och grundläggande rättigheter. ”Respekt för individen måste stå i centrum för institutioner och lagstiftning”, markerade han. ”Våldet måste få ett slut och man måste förebygga risken att hänsynen till medborgarnas önskemål och behovet av solidaritet inte omvandlas till enkla verktyg för att bibehålla eller återfå makten.”
Påven uppmanade här det internationella samfundet att agera som aktiva aktörer i dialogen. Här uttryckte påven sin glädje över Jordaniens initiativ till att bjuda in Palestina och Israel för att på nytt återuppta fredsförhandlingarna: ”det är nödvändigt att de ansvariga för dessa två folk tar modiga och framsynta beslut till förmån för freden, för att garanterar folkens rätt att leva i säkerhet i suveräna stater, inom säkra och internationellt erkända gränser.”
Påven riktade sig även till ungdomarna i Europa. ”Det är de unga som sporrar oss att ta deras krav på sanning, rättvisa och fred, på allvar. Därför är det till dem jag har ägnat det årliga budskapet till Världsfredsdagen”, sade påven och förklarade att ”utbildning är en nyckelfråga för varje generation, på den hänger både personens sunda utveckling liksom hela samhällets framtid.” Men var skall denna utbildning ske? Familjen, ”den grundläggande enheten i varje samhälle”, har här en huvudroll.
”Därför är den politik som skadar familjen ett hot mot människans värdighet och mänsklighetens framtid. Familjesammanhanget är viktigt i uppfostran och utvecklingen av individer och stater och behöver därför en politik som värdesätter den”, sade påven och uttryckte sin glädje över två EU beslut det gångna året. För det första Europadomstolens beslut att förbjuda patent på processer relaterade till mänskliga embryonala stamceller, och vidare Europarådets resolution att fördöma könsselektiv abort. Påvens förtydligade ytterligare sin syn på abort: ”Jag är övertygad om att lagstiftning som inte bara tillåter abort, utan som ibland även främjar och underlättar abort på grund av bekvämlighet eller tveksamma medicinska skäl, motsätter sig ungdomens utbildning och därmed mänsklighetens framtid.
Påven underströk sedan att utbildningspolitiken måste säkerställa att utbildningen är tillgänglig för alla och att den inte bara främjar personens kognitiva utveckling utan även personlig mognad. Den katolska kyrkan har alltid varit särskilt aktiv när det gäller utbildningsinstitutioner, och påven sade därför att han ”hoppas att detta bidrag erkänns och bekräftas av nationella lagar.”
Effektiv utbildning förutsätter även respekten för religionsfriheten. Denna kännetecknas av en individuell dimension, en kollektiv dimension och en institutionell dimension. Det är den första av mänskliga rättigheter, eftersom den uttrycker personens mest grundläggande behov.
Den enda personen som nämns vid namn i talet är den pakistanska ministern Shahbaz Bhatti, ”vars outtröttliga kamp för minoriteters rättigheter slutade med en tragisk död”. ”Det är tyvärr inte ett isolerat fall. I många länder berövas de kristna sina grundläggande rättigheter och förpassas till marginalerna av det offentliga livet. I andra delar av världen lider de av våldsamma attacker på kyrkor och sina hem. Ibland tvingas de överge sina hemländer som de har hjälpt till att bygga. Religiöst motiverad terrorism krävde många offer förra året, särskilt i Asien och i Afrika, och därför, som jag sade i Assisi, måste de religiösa ledarna med styrka och fasthet säga att ”detta inte är religionens sanna natur”.
Påven nämnde även några uppmuntrande tecken på religionsfrihet. Dels att de religiösa minoriteterna har erkänts i Georgien, dels beslutet i Europadomstolen för mänskliga rättigheter som tillåter krucifix i italienska klassrum.
Till sist berörde påven miljöfrågor. ”Vi får inte glömma de allvarliga naturkatastroferna under 2011, och miljökatastrofen som den i kärnkraftverket i Fukushima i Japan. Miljöfrämjande, synergin mellan kampen mot fattigdom och klimatförändringarna är frågor som berör den integrerade mänskliga utvecklingen, sa påven och uppmanade till en stor känsla för solidaritet och ansvar gentemot nuvarande och kommande generationer”, med tanke på den kommande FN-konferensen i Rio de Janeiro (”Rio +20”).
Vatikanradion, svenska avdelningen 2012-01-09