Piltz: ”Vi svenskar behöver inte denna samtalston”

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Nedanstående text av Anders Piltz publicerades i Sydsvenska Dagbladet i dag. Med författarens tillstånd publicerar vi den även här på Signums hemsida.

ANDERS PILTZ

Svenska mediers bevakning av påveskiftet bekräftar norrmännens fördomar: stör mig inte med argument, jag har min uppfattning klar (som svenskarna säger). Som katolik skakar man på huvudet inför denna Kiviks marknad av tyckare som troligen inte skulle kunna räkna upp de fyra evangelisterna. Katolska kyrkan är en komplex verklighet, med en historia på tvåtusen år och med 1,2 miljarder medlemmar i dag, den största övernationella grupperingen i världen, och några procent av Sveriges befolkning (och denna tidnings prenumeranter). Påveämbetets huvuduppgift är inte att applåderas i medierna, då skulle det ha försvunnit redan i början. Men påven har sitt mandat av de troende över hela världen. Vi är dina divisioner, ropade polackerna till Johannes Paulus 1979, som kommentar till Stalins tvivel på påvens makt. Den makten är inte större än summan av enskilda människors övertygelser.

Kyrkan har enorma problem att brottas med och får räkna med att bedömas som sin grundare, om vilken det hette att några tyckte att han var en bra människa, andra att han vilseledde folket (Joh 7:12). Kyrkan mår bäst i motvind.

Man kan reta sig på att kyrkan (och religionen) vägrar dö, men då får man resonera om detta med rationella argument. Det är ingen framkomlig väg att karikera och demonisera det man inte känner till. Huvudledaren 15 mars hävdar att det är viktigt för varje liberal att bekämpa påvens åsikter, som inskränker människors frihet och värdighet. Vilka åsikter, vilken frihet och värdighet? Katolik är man frivilligt. När såg vi Sydsvenskan bedriva rationell diskussion av andra Vatikankonciliets synpunkter på den sekulära statens autonomi? Vad tycker ledaren om den katolska socialläran? Vad tänker ni om påvens första predikan? Om Ratzingers artikel i Financial Times i december? Hur reagerar ni på Signums hemsida? Inte alls, det blir enklast så.

Vi svenskar behöver inte denna samtalston, särskilt inte i Malmö, där antijudiska attentat kallas pojkstreck, skolor stängs efter vapenfynd och katolska elever inte vågar uppge sin religiösa identitet av rädsla för mobbning. Måste man påpeka för en liberal tidning att inget samhälle dör av avvikande åsikter? Vägen framåt går via kunskap och vänskap mellan grupperna i samhället.

Katolska kyrkan i Sverige inbjuder till saklig debatt. Vi är vana att göra det med rationella argument.

2013-03-21

Anders Piltz, biskopsvikarie, Stockholms katolska stift

Läs även Sverker Oredssons Replik: ”Ny påve, gammal kyrka” i Sydsvenskan i dag.

Heidi Avellan, politisk redaktör på Sydsvenskan, ger sitt svar här 

Läs även Henrik Alberius Odemokratiskt att bekämpa oliktänkande och Sven Heilo Det svenska katolikhatet

https://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/repliker-ny-pave-gammal-kyrka/

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Nedanstående text av Anders Piltz publicerades i Sydsvenska Dagbladet i dag. Med författarens tillstånd publicerar vi den även här på Signums hemsida.

ANDERS PILTZ

Svenska mediers bevakning av påveskiftet bekräftar norrmännens fördomar: stör mig inte med argument, jag har min uppfattning klar (som svenskarna säger). Som katolik skakar man på huvudet inför denna Kiviks marknad av tyckare som troligen inte skulle kunna räkna upp de fyra evangelisterna. Katolska kyrkan är en komplex verklighet, med en historia på tvåtusen år och med 1,2 miljarder medlemmar i dag, den största övernationella grupperingen i världen, och några procent av Sveriges befolkning (och denna tidnings prenumeranter). Påveämbetets huvuduppgift är inte att applåderas i medierna, då skulle det ha försvunnit redan i början. Men påven har sitt mandat av de troende över hela världen. Vi är dina divisioner, ropade polackerna till Johannes Paulus 1979, som kommentar till Stalins tvivel på påvens makt. Den makten är inte större än summan av enskilda människors övertygelser.

Kyrkan har enorma problem att brottas med och får räkna med att bedömas som sin grundare, om vilken det hette att några tyckte att han var en bra människa, andra att han vilseledde folket (Joh 7:12). Kyrkan mår bäst i motvind.

Man kan reta sig på att kyrkan (och religionen) vägrar dö, men då får man resonera om detta med rationella argument. Det är ingen framkomlig väg att karikera och demonisera det man inte känner till. Huvudledaren 15 mars hävdar att det är viktigt för varje liberal att bekämpa påvens åsikter, som inskränker människors frihet och värdighet. Vilka åsikter, vilken frihet och värdighet? Katolik är man frivilligt. När såg vi Sydsvenskan bedriva rationell diskussion av andra Vatikankonciliets synpunkter på den sekulära statens autonomi? Vad tycker ledaren om den katolska socialläran? Vad tänker ni om påvens första predikan? Om Ratzingers artikel i Financial Times i december? Hur reagerar ni på Signums hemsida? Inte alls, det blir enklast så.

Vi svenskar behöver inte denna samtalston, särskilt inte i Malmö, där antijudiska attentat kallas pojkstreck, skolor stängs efter vapenfynd och katolska elever inte vågar uppge sin religiösa identitet av rädsla för mobbning. Måste man påpeka för en liberal tidning att inget samhälle dör av avvikande åsikter? Vägen framåt går via kunskap och vänskap mellan grupperna i samhället.

Katolska kyrkan i Sverige inbjuder till saklig debatt. Vi är vana att göra det med rationella argument.

2013-03-21

Anders Piltz, biskopsvikarie, Stockholms katolska stift

Läs även Sverker Oredssons Replik: ”Ny påve, gammal kyrka” i Sydsvenskan i dag.

Heidi Avellan, politisk redaktör på Sydsvenskan, ger sitt svar här 

Läs även Henrik Alberius Odemokratiskt att bekämpa oliktänkande och Sven Heilo Det svenska katolikhatet

https://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/repliker-ny-pave-gammal-kyrka/