av MARGARETA MURRAY-NYMAN
När Sigrid Undset år 1928 erhöll nobelpriset i litteratur motiverades det med ”hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv”: storverken om Kristin Lavransdotter (som hon skrev före sin konversion 1924) och Olav Audunsson (som utkom 1925 och 1927).
Men hon skev ju så oändligt mycket mera: sammantaget trettiotre böcker och ett otal artiklar. Boken Kimer I Klokker: Sigrid Undsets jul från 2022 bär syn för sägen. Titeln Kimer I Klokker är hämtad från de julpublikationer som mellan 1923 och 1964 gavs ut av det katolska St. Olav forlag (som i sin tur lånat beteckningen från den Grundtvig-psalm som i svensk översättning blivit ”Ringen, I klockor”). Alltsedan konversionen svarade Undset varje år för en text, ofta med historisk anknytning, i tidningen. Men texterna kostade tid och kraft. ”Det är ett litet kors som jag (och alla katoliker som kan skriva) får finna oss i. Jultidningar har Djävulen uppfunnit, det är jag säker på.”
I den här presenterade boken ger oss två Undsetkännare en bild av julen som den utgestaltade sig i Sigrid Undsets värld. Flertalet artiklar publicerades först i nyss nämnda julpublikationer. En del skrevs som essayer i annat sammanhang. Utdrag ur romaner som tangerar julen finns med. Klipp ur brev hon skrev i jultid bidrar till att författaren kommer oss mycket nära. Det tragikomiska innehållet i ett brev till författarkollegan Nini Roll Anker – när Undset är 34 år gammal – talar för sig själv:
Jag är svimfärdig och utvändigt och invändigt belagd med fett. Igår bakade jag klenäter på trettio ägg samt styckade och saltade en halv gris. /…/ Vidare bakat glaskakor på femton vitor samt gjort två syltor. Nu går klockan på åtta, när jag har lagt den lilla skall vi äntligen äta middag.
Nå, framför allt bygger texterna i Kimer I Klokker upp. Redaktörerna inleder med Undsets lovprisning av Guds moder – ”evighetens boplats” och ”visdomens säte”. Samlingen avslutas med ”Julenatt”, en fransk barnvisa som översatts av Undset. Änglasång ackompanjeras av flöjter, trummor, trumpeter, säckpipor. Barn dansar, klockor klämtar. ”Herr Jean, vor gode prest” bjuder efter julmässorna in sitt folk till en måltid där vinet aldrig sinar. (En översättning till svenska vore välkommen.)
Mera uppbyggelse … Genom ett resebrev till Morgenbladet som hon skickar från Rom, dit hon hösten 1909 rest på ett författarstipendium, får vi möta barnen i Aracoeli. I sina finaste kläder står de med egenhändigt formulerade predikningar och hyllningsverser vid basilikans krubba, medan mödrar, mormödrar, präster och nunnor interfolierar med ”bravo” och ”da capo”. Den som vill veta hur brevet kan fungera som ett polemiskt inlägg mot norsk pedagogik må läsa vidare i Kimer I Klokker.
I en text om ”den hellige familie” är det framför allt den nära nog okände Josef som fokuseras, men här lyfts också Thomas More, en av Undsets favoriter, fram som förebild. Texten om Crudelis Herodes, den grymme Herodes, både skakar om och bygger upp. Om de sammantaget sex ”betraktelser” som finns med i boken kan bara igen sägas att en översättning vore på sin plats.
Den som läst romanerna om Kristin Lavransdotter och Olav Audunsson har redan stött på deras julfirande – Kristins glädjelösa, Olavs som är fyllt av jubel. I vilket fall kan kanske den passus ur Olav Audunsson och hans barn som finns med i boken öppna för någon ny Undset-läsare:
Midnattsmässan – änglamässan – var skönare än allt vad Olav kunnat tänka sig /…/ Nu stämde alla mässklockorna in med klang, nu knäböjde alla som stått eller setat, väntande i ändlös stillhet på förvandlingen, som i natt sammanföll med Guds födelse till människovärlden.
Texterna i Kimer I Klokker – på sammantaget 220 välfyllda sidor – handlar ju först och främst om ”Sigrid Undsets jul” men här möter så mycket utöver själva julfirandet. Via julbrev – först och främst till Nini Roll Anker – får vi möta Sigrid Undsets hela familj: maken hon separerat ifrån, dennes barn som hon välkomnade till sitt hem, de tre egna barnen, modern, systrar, syskonbarn. De texter hon skrev i USA, där hon under kriget stationerades som ”informationssoldat”, ger en bild av ”julens ensamhet”.
Kimer I Klokker rymmer ett femtiotal texter som kan visa den som fascineras av Undset vidare. Redaktörerna är stort tack värda. De art noveau-inspirerade illustrationerna av Undsets nära vän och fadderbarn Gösta af Geiejerstam, som ingick i de julpublikationer som givit namn åt boken, finns med också här. Resultatet har blivit en praktbok.
Margareta Murray-Nyman, 2024-12-21
Detta är en opinionstext.
Tordis Ørjasæter & Kristin Brandtsegg Johansen (red.): Kimer I Kloker: Sigrids Undsets jul, St. Olav forlag, 2022.