I morgon, på julafton, publicerar Svenska Dagbladet i sin pappersutgåva en understreckare om Jesu födelse. Artikeln har titeln ”Jesus är den obesegrade solen” och den är skriven av Signums chefredaktör jesuitpater Ulf Jonsson. Men redan nu på kvällen den 23 december finns artikeln publicerad på SvD:s hemsida – bakom betalvägg – via denna länk:
https://www.svd.se/a/VzeQj1/jesus-ar-den-obesegrade-solen
Här nedan följer några utdrag ur artikeln:
Under dessa dagar i slutet av december firar vi jul. Det är en tradition med rötter tillbaka ända till antiken. Sätten att fira jul har förstås genomgått stora förändringar under århundradenas lopp. Men det råder ingen tvekan om hur det hela började, nämligen med berättelserna om födelsen av en av världshistoriens mest omtalade personer, Jesus från Nasaret. Fortfarande efter drygt tvåtusen år uppmärksammar vi honom och lyssnar till berättelserna om hans födelse.
Ända sedan 1700-talet har det inom akademisk forskning funnits en utbredd skepsis gentemot tanken att evangelierna i Nya testamentet ger oss någon pålitlig kunskap om den historiske Jesus. Ännu för femtio år sedan var det ingen ovanlig uppfattning att man knappast kunde veta något mer om Jesus än att han hade funnits och att han korsfästes. Men det synsättet omprövades mot slutet av 1900-talet. En av pionjärerna på området, den amerikanske professorn i exegetik Ed Parish Sanders, sammanfattade 1993 forskningsläget om Jesus på följande sätt: ”Vi vet vem han var, vi vet vad han gjorde, vi vet vad han lärde och vi vet varför han dog.”
I dag betraktas evangelierna i långt högre grad än i äldre tider som trovärdiga historiska källor. Det hänger bland annat ihop med nya metodologiska ansatser, men också med att evangelierna numera genremässigt jämförs med andra antika biografier, och att det allra mesta av deras innehåll bedöms ha sin grund i ögonvittnesskildringar av Jesu ord och handlingar. Berättelserna om Jesu födelse utgör här emellertid ett särfall. Dels är de skrivna i en annan litterär genre och dels tycks de i betydligt mindre utsträckning bygga på ögonvittnesskildringar. Hur påverkar det våra möjligheter att säga något om hur det gick till när Jesus föddes?
………
Föddes Jesus i Betlehem? Hur man besvarar den frågan beror på hur man ser på förhållandet mellan berättelsernas ramverk och deras teologiska budskap. Texternas litterära genre gör att många i dag anser det tveksamt om Jesus föddes i Betlehem. En hel del forskare förmodar att han föddes i Nasaret, eftersom han växte upp där. Det är alls ingen orimlig gissning, men det är just en gissning och den saknar stöd i källorna. Även om Matteus och Lukas förmodligen hade ett svagt underlag i form av ögonvittnesskildringar för just dessa fyra kapitel så innebär det inte att deras texter bara är påhitt. De använde sig av informationer som cirkulerade i de tidiga kristna kretsarna, och de skrev under en tid då det fortfarande levde en hel del personer som själva hade träffat folk som känt Jesus och som kunde ha protesterat mot uppenbara felaktigheter i evangelierna. De är dessutom två av varandra oberoende källor. Så Betlehem kan mycket väl vara platsen för Jesu födelse, även om vi inte kan vara säkra på saken.
………
De kristna i den västra delen av romarriket började fira jul först runt år 330 och deras firningsdag blev den 25 december. Det var ingen slump, för på den dagen inföll Sol invictus–festen då man i Rom firade den obesegrade solguden som övervunnit vintermörkret och nu återvänt med ny kraft. Den föreställningen började de kristna tillämpa på Jesus, med hänvisning till Johannesevangeliet. Johannes har ingen berättelse om Jesu födelse. Han inleder i stället sitt evangelium med en konstfull poetisk prolog med kosmiska dimensioner. Med tankar hämtade ur Gamla testamentets vishetslitteratur talar Johannes om det gudomliga Ordet som kommer in i världen och blir människa för att lysa upp världens mörker. Jesus är det gudomliga ljus som lyser upp människornas mörker och som med sin uppståndelse från de döda har besegrat världens alla mörka krafter, förklarar Johannes. Det budskapet förvandlade den romerska solgudens festdag till Jesu födelsedag. Och i fornkristna hymner som Splendor paternae gloriae (Du strålglans av Faderns härlighet) hyllade man den uppståndne Jesus som den sanna sol invictus – den sol som har besegrat själva döden och som aldrig mer går ner.
Red. 2024–12–23