av LISA WETTERBERG
För att uppmärksamma nyutgivningen av Timmarnas liturgi, som finns mer utförligt anmäld av Anders Piltz i Signum nr 8/2021, publicerar Signum en serie essäer skrivna av skribenter i olika traditioner. Essäerna behandlar inte alltid specifikt den nyutgivna Timmarnas liturgi i katolsk utformning utan utgör reflektioner över tidegärdens plats i skribentens eget liv och egen tradition.
Veritas nyutgåva av Timmarnas liturgi utkom efter lång väntan och längtan hos dem som lever mycket på just tidegärden i bönelivet. Länge fick den behändiga men begränsade Psalterium för de fyra veckorna – utdrag ur kyrkans dagliga bön duga, om man som undertecknad ville försöka be regelbundet. Flera kloster i Sverige har egna psalterievarianter för eget bruk, vilket bör vara helt i sin ordning. Ibland får man helt enkelt leva med det som står till buds. Det visade sig finnas både digitala och analoga alternativ.
För snart 15 år sen upptäckte jag tidegärdsbönen som sådan. I mitt utforskande av en kallelse till Dominikanorden insåg jag att den regelbundna gemensamma bönen var något jag längtade efter. Men det var som förgjort att få tag på en tidegärd i den gamla utgåvans två volymer. Jag förhörde mig bland fromt folk, men fick svar i stil med att man behövde den själv (rimligt), att man inte var villig att låna ut på grund av just den begränsade tillgången, att man redan gett bort sin eller att de egna exemplaren var helt utslitna och höll på att falla i bitar. Så vad göra? Nöden har ingen lag och det som blev min lösning var att använda den mycket förenklade och förkortade tidegärd som återfinns i slutet på Morgonens nåd och nattens trofasthet av Anders Piltz (2006). Denna volym i pocketutgåva innehåller 201 meditationer över psaltarpsalmer samt denna enkla tidebön, och det blev vägen in.
När så Psalterium för de fyra veckorna kom ut 2009 var glädjen stor. En riktig tidegärd, om än liten och förkortad – det gjorde skillnad. Vid det här laget hade det dykt upp en del appar som utlovade tidegärden på olika sätt, men det kunde trots de goda avsikterna inte helt mäta sig med att hålla en bok i handen. Jag laddade till och med ner och betalade hela hundra kronor för en engelskspråkig Liturgy of the Hours, som sjöngs och lästes, dock inspelad, alltså inte live. I dag lär det finnas en uppsjö liknande. I min egen telefon nöjer jag mig med IBreviary och Dominican Compline samt Laudate, en app som innehåller ”allt”, men på engelska. (Laudates tidegärd är dock en länk till sajten Universalis.) Sist men inte minst har jag också appen Tidegärden, utvecklad av Gabriel Fjellander på Fjellander Media, mellan åren 2011 och 2022. Den är helt på svenska och erbjuder fyra olika tidegärder. Utöver den vanliga, det vill säga Tidegärden – Kyrkans dagliga bön, en ekumenisk tidegärd som utkom 1996, godkänd av biskop Hubertus Brandenburg, kan man också använda Ekumeniska kommunitetens (i Bjärka-Säby) tidebön, Pilgrimens tidegärd samt Timmarnas bön – Killans bönegårds tidebönsbok.
I december 2017 började min man och jag att livesända vår gemensamma tidegärdsbön, framför allt laudes. Vi använde oss av livesändningsfunktionen som finns i Instagram och ställde upp mobilen framför ett ljus och en ikon. Eftersom vi är gamla körsångare valde vi att sjunga stora delar. Som mest kanske vi hade mellan 7 och 9 tittare som följde sändningen, men många verkar ha loggat in och lyssnat i efterhand. Kontot döpte vi till ”Be med oss” i ett ord, det vill säga bemedoss. Tanken var att eftersom tidegärden är just en gemenskapsbön, varför inte be den med flera såsom man faktiskt kan göra över nätet?
I ärlighetens namn har vi inte lyckats hålla bönen varje dag under dessa fem år. Det har flera enkla förklaringar. Vi levde då ett familjeliv med flera barn hemma och som vi skriver på Instagram, ”ibland utgår vissa tideböner pga livet”. Det har nog varit vår största svaghet, att vi inte lyckas hålla bestämda tider, mer än just diffus morgon (dvs. allt mellan 06.00 och 08.00), kväll (17.30 till 19.30) och senare kväll, det vill säga efter 21.30. Trots det har det i omgångar funnits en eller ett par personer som regelbundet följt oss, i alla fall under en tid. Människor, kända och okända, skriver och ber om förbön, vilket vi också uppmuntrar i vår presentation. ”För förbön, skicka DM.” (DM=direct message) Under dessa fem år har vi livesänt någonstans mellan 700 och 800 gånger men också lagt upp bibelord och bilder på helgon. Under sommaren 2021 upptäckte jag ytterligare en livesändare, som sände via Facebook och jag tog självklart kontakt. I dag går detta initiativ under namnet ”Låt oss be” och finns på både Facebook och Instagram. Bakom står paret Kristoffer och Charlotte Lignell, och de fortsätter troget och regelbundet att sända sitt kompletorium enligt ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säbys ordning, men överväger att på sikt övergå till Timmarnas liturgi.
Låt oss be håller sin sändningstid föredömligt (21.00), och de som följer kontot kan lämna förbönsämnen i kommentarsfältet på Låt oss bes Facebooksida eller via Messenger. Även deras tekniska lösning har en stabilare karaktär eftersom de har en pausbild och ett musikstycke som ligger uppe före och efter sändningsstart. När sändningen inleds syns makarna i bild framför en vacker ikonvägg. De hälsar kortfattat, inbjuder till gemenskap och förbön, för att därefter markera liturgins början med att tända ljus och rökelse. Resten av sändningen ser man endast deras ryggtavlor nederst i bild. Detta är en gemensam hållning, alltså att inte ha kamerafokus på oss själva. Det är framför allt för att det sällan är så vi ber i vanliga fall, alltså med varandra i blickfånget. Vi har valt traditionella fokusbilder som ikoner och ljus.
Några tankar kring de rent tekniska aspekterna av att be tideböner online. Både Lignells och undertecknad med make har valt bort att så att säga ”släppa in” deltagare i sändningarna. Alla som suttit i zoom-möten vet hur märkligt det kan bli när det laggar, och mig veterligen har körövningar över nätet inte slagit igenom på bred front av samma anledning. Detta innebär att de som följer en sändning antingen också deltar på sitt håll, eller enbart lyssnar och ”tittar på”, precis som besökare i kloster också kan välja att delta och sjunga med, eller enbart lyssna och låta sig omslutas. Livesändningen är att föredra framför att se och delta i en tidebön i efterhand. Det ger helt enkelt en annan nerv, och den inspelade varianten ger en viss ytterligare distans. Som Kristoffer Lignell uttrycker det: Livesändningen skapar ett rum och en gemenskap i tiden.
Så finns det några problem, eller nackdelar, med tidegärdsbön över nätet? Man kan jämföra med ett telefonsamtal och ett samtal öga mot öga. Självklart är vi tacksamma för det utbyte av tankar och den gemenskap närstående emellan som ett telefonsamtal kan ge, men de flesta av oss föredrar nog ändå att ses ”IRL”, In Real Life, som det heter. Kristoffer Lignell påpekar också att det är ju inte så att det finns för mycket tidebön överlag – ju mer, desto bättre. Om det på något sätt hade verkat som att vi på allvar konkurrerade med någon annan ”fysisk” eller ”analog” tidebönsgemenskap hade vi aldrig börjat, säger han. Det har inte heller funnits någon som helst konkurrens mellan de två initiativen ”låtossbe” och ”bemedoss” av samma anledning.
En av de saker som gör tidebön, timmarnas liturgi – hur vi nu väljer att benämna denna praxis – speciell är att den understryker tidens helgelse, men också att vi som Guds folk, som Kristi kropp, som gemenskap, faktiskt kan ”be ständigt” (1 Thess 5:17). Systrar i kloster jag besökt har sagt att många av deras besökare uttrycker en glädje och tacksamhet över att veta att systrarna ”ber ständigt” – när man lämnar dem vet man att bönen fortgår och det är en styrka och en tröst. På samma sätt kan digital tidebön över internet fungera. Utöver att det bidrar till en andlig närvaro i cyberrymden så är det ytterligare en variant på den osynliga världsvida gemenskapen i bön. Den är bortom rum men inte bortom tid. Och i det virtuella rummet både möjliggörs och förstärks nya vägar till bön, förbön och att förenas i Kristus.
Lisa Wetterberg är folkhögskollärare samt familjekonsulent för Stockholms katolska stift.
Ur Signum nr 1/2023.