Tio temata för synodens första fas

Enligt påven Franciskus handlar den synodala processen i världskyrkan, som inleds i oktober, snarare om en ny ledningsstil än om konkreta temata. I förberedelsedokumentet och de riktlinjer som Vatikanen kungjorde på tisdagen, omnämns ändå tio områden som deltagarna skall ta ställning till.

  1. LEDSAGARNA (…) När man talat om ”vår kyrka” – vem hör dit? Vem ber oss vandra tillsammans? Vilka är reskamraterna även utanför församlingarna? Vilka personer eller grupper har avsiktligt eller i själva verket lämnats utanför?
  2. LYSSNANDET (…) Hur kommer man att lyssna på lekmännen, särskilt de unga och kvinnorna? Hur kommer bidragen från kvinnorna och männen i ordensgemenskaperna att integreras? Vilket utrymme kommer rösterna från minoriteterna, de utstötta och uteslutna att få? Kommer man att lyckas identifiera de fördomar och stereotyper som hindrar lyssnandet?
  3. ATT TA TILL ORDA (…) Hur kommer man inom församlingen och dess organ att främja en fri och autentisk kommunikativ stil, utan tvetydighet och opportunism? Vad gäller beträffande det samhälle till vilket vi hör? När och hur kommer det att lyckas säga vad som ligger er om hjärtat? Hur fungerar relationerna med medierna (inte bara de katolska)? Vem skall tala i den kristna gemenskapens namn och hur kommer vederbörande att väljas?
  4. GUDSTJÄNSTEN (…) På vilket sätt skall bönen och firandet av liturgin inspirera och inriktas under den gemensamma processen? Hur skall era viktigaste ställningstaganden inspireras? Hur skall alla troendes aktiva deltagande i liturgin och helgelsens tjänst främjas? (…)
  5. MEDANSVAR I UTSÄNDNINGEN (…) Hur skall denna församling understödja de egna medlemmar som är engagerade i samhällslivet (genom sociala och politiska insatser, verksamhet i vetenskaplig forskning och undervisning, i främjandet av social rättvisa, skydd av mänskliga rättigheter och omsorgen om det egna hemvistet osv.)? Hur skall ni hjälpa dem att leva ur ett missionsperspektiv? (…)
  6. ATT FÖRA EN DIALOG I KYRKAN OCH SAMHÄLLET (…) Vilka är de fora och modaliteter för dialog inom respektive delkyrka? Hur skall man bemöta de olika synsätt, konflikter och svårigheter som råder? (…) Hur kan kyrkan möta andra institutioner i samhället i en dialog och lära av dem; i politikens värld, det civila samhället, de fattiga (…)?
  7. ANDRA KRISTNA KONFESSIONER (…) Vilka relationer skall vidmakthållas med systrarna och bröderna tillhörande andra kristna bekännelser? Vilka områden omfattas? Vilka frukter har mognat under ”den gemensamma resan”? Vilka svårigheter har uppstått?
  8. AUKTORITET OCH DELTAGANDE (…) Hur skall de uppställda målen, den utstakade vägen och de följande stegen fastställas? Hur skall auktoriteten i vår delkyrka utövas? Hur ser lagarbetet och medansvaret ut när det gäller praxis? Hur skall lekmännens tjänst och övertagandet av medansvar hos de troende att främjas? Hur fungerar de synodala organen på delkyrkans plan? (…)
  9. URSKILJA OCH AVGÖRA (…) Hur skall deltagande i besluten inom ramen för hierarkiskt strukturerade system främjas? Hur skall konsultationsfasen som hör samman med avgörandet befordras, processen med decision-making vis à vis decision-taking? På vilket sätt och med vilka medel kan transparens och ansvarighet krävas?
  10. ATT LÄRA SIG I SYNODALITET (…) Hur skall människorna utbildas, särskilt de som inom den kristna gemenskapen skall åta sig ansvarsfulla uppgifter, som gör dem lämpliga för att ”gå gemensamt” och ömsesidigt lyssna och träda i dialog med andra? Vilken utbildning erbjuds beträffande urskiljning och utövande av auktoritet? (…)

Med uttrycket ”gå gemensamt” avser man i den kyrklig-synodala terminologin en översättning av ordet ”synod”, det vill säga ”gemensam väg”.

Kathpress 2021-09-09

Detta är en nyhetstext.