En tvist rörande en obetald vattenräkning som uppgår till 2 300 000 dollar kan komma att hota den dagliga verksamheten vid Heliga gravens kyrka, en av kristenhetens mest heliga platser i Jerusalem.
En välinformerad källa som vill förbli anonym säger att tvisten härrör från en unilateral uppsägning av ett långfristigt avtal, från tiden av på turkiskt styre, som befriade kyrkan från att betala för det vatten som användes. Kyrkan har en kopia av det undertecknade avtalet från 1969, sade han, och har nu gjort kopior tillgängliga för kommunen.
Källan sade att förhandlingar om betalning av räkningen har pågått i ungefär två år, men i slutet av oktober spärrades det grekisk-ortodoxa patriarkatets konto av det kommunala vattenbolaget, Hagihon, och enligt en rapport i den israeliska tidningen Maariv hotade patriarkatet att stänga sina dörrar.
CNS källa sade att vattnet i kyrkan används för rengöring och ”att det är hårt tryck på vattnet” inte bara från pilgrimer som kommer till kyrkan, utan även av turister i den gamla staden, som använder kyrkans faciliteter för att bland annat dricka vatten, eftersom det inte finns några andra offentliga toaletter i området. Han sade att tillhandahållandet av offentliga toaletter var ”en stor börda” för kyrkan, men att de tillät fri användning av sina faciliteter för att tillmötesgå behovet.
En talesman vid det grekisk-ortodoxa patriarkatet berättade för den brittiska nyhetsbyrån Reuters, att patriarkatet var villiga att betala vattenräkningar från och med nu, men att den ackumulerade skulden ”skulle vara problematisk”.
Samtidigt har patriarkatet svårigheter att betala löner till sina anställda eller betala för mat, vägtullar, vägavgifter eller deras el-och telefonräkningar. ”Det inte rimligt för oss att betala en retroaktiv räkning som kommunen har ett skriftligt avtal (att inte ta ut avgift)om”, sade källan.
Han sade betalningen inte var huvudfrågan, utan snarare den ensidiga annulleringen av avtalet. Han sade att kravet på betalning var liktydigt med att bryta det historiska avtalet ”Status Quo”, som bestämmer detaljerna i hur kyrkan styrs. Han sade även att kristna kyrkoledare har haft ”omfattande möten” sinsemellan för att bestämma vilka åtgärder de bör ta härnäst.
Den Heliga gravens kyrka är traditionellt sett trodd att vara platsen för Jesu korsfästelse, begravning och uppståndelse, och styret över den delas av den grekisk-ortodoxa kyrkan, katolska kyrkan, företrädd av Franciscan Custody of the Holy Land samt armeniska ortodoxa kyrkan. Den koptiska, assyriska och etiopiska ortodoxa kyrkorna har också, om än mindre, anspråk på kyrkan..
En talesman för Hagihon sa att det har hållits samtal och möten med företrädare för kyrkorna ”under flera år” och har föreslagit det grekisk-ortodoxa patriarkatet att i sin tur kontakta inrikesministeriet med sin oro, eftersom lagen inte tillåter företaget att göra undantag. Han sade att räkningen för kyrkan endast tas ut retroaktivt från 2004, då bolaget bildades.
Judith Sudilovsky/CNS 2012-11-06