Unesco hedrar minnet av kristna personligheter

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Under de två åren 2022–2023 kommer Unesco att fira fyra personer: heliga Thérèse av Jesusbarnet, Johann Gregor Mendel, Nicolaus Copernicus och helige Nerses den nådige.

Genom detta beslut, som fortfarande väntar på att bekräftas av generalkonferensen, vill Unescos verkställande utskott hedra minnet av personer som har gett betydelsefulla bidrag inom områdena fred, utbildning, vetenskaper och kommunikation.

Totalt sett rör det sig om ett 60-tal personer, och fyra av dessa, vilkas kandidaturer har förts fram av Frankrike, Tjeckiska republiken, Polen och Armenien, utmärker sig särskilt för sin kristna tro, som var en drivkraft för dess handlande och engagemang.

Den första är den heliga Thérèse av Lisieux (1873–1897), en karmelitnunna och kyrkolärare, och 150-årsdagen av hennes födelse firas år 2023. Unesco vill lyfta fram kvinnornas roll inom religionen och även understryka ”lilla Teresa” tankar och spiritualitet, som har spritts över hela världen genom hennes skrifter översatt till 83 språk.

Den andra är Johann Gregor Mendel (1822–1884), en augustinerbroder som också var en stor vetenskapsman. Han betraktas som den moderna genetikens fader, och år 2022 firas 200-årsdagen av hans födelse.

Den tredje är Nicolaus Copernicus (1473–1543), präst och astronom. Hans teori om den heliocentriska världsbilden innebar en större vetenskaplig revolution. För Unesco innebär minnet av att 550 år har gått sedan han föddes ”ett tillfälle att lyfta fram vetenskap samt undervisning om vetenskaper, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik och även om kulturellt världsarv, samt en möjlighet att stärka banden mellan staterna”.

Slutligen den helige Nerses Shnorhali, kallad ”den nådige” (1100–1173), armenisk biskop, poet, musiker och teolog, vars engagemang för fred och dialog mellan kulturerna Unesco vill understryka. Under sin apostoliska resa till Armenien i juni 2016 påminde påve Franciskus om ”hans sällsynt stora kärlek till sitt folk och dess traditioner”, och ”hans levande engagemang för de andra kyrkorna, som visade sig i att han var outtröttlig i att sträva efter enhet”. Är 2023 är det 850 år sedan han dog. [Läs mera här om honom här]

”Kristendomen har en förmåga att fostra personaliteter som är kapabla att verka inom många olika områden, det må vara humanister, filosofer, teologer och fredssträvande personer, något som den helige Nerses vittnar om. Copernicus och Mendel ger lysande exempel på lärdom inom tro och vetande. Vad gäller den unga Thérèse av Lisieux, som dog vid 24 års ålder, förhärligar hon kärlekens vetenskap”, avslutar vackert kommunikén från FN-organet Unesco.

Vatican News franska redaktionen 2021-04-17

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Under de två åren 2022–2023 kommer Unesco att fira fyra personer: heliga Thérèse av Jesusbarnet, Johann Gregor Mendel, Nicolaus Copernicus och helige Nerses den nådige.

Genom detta beslut, som fortfarande väntar på att bekräftas av generalkonferensen, vill Unescos verkställande utskott hedra minnet av personer som har gett betydelsefulla bidrag inom områdena fred, utbildning, vetenskaper och kommunikation.

Totalt sett rör det sig om ett 60-tal personer, och fyra av dessa, vilkas kandidaturer har förts fram av Frankrike, Tjeckiska republiken, Polen och Armenien, utmärker sig särskilt för sin kristna tro, som var en drivkraft för dess handlande och engagemang.

Den första är den heliga Thérèse av Lisieux (1873–1897), en karmelitnunna och kyrkolärare, och 150-årsdagen av hennes födelse firas år 2023. Unesco vill lyfta fram kvinnornas roll inom religionen och även understryka ”lilla Teresa” tankar och spiritualitet, som har spritts över hela världen genom hennes skrifter översatt till 83 språk.

Den andra är Johann Gregor Mendel (1822–1884), en augustinerbroder som också var en stor vetenskapsman. Han betraktas som den moderna genetikens fader, och år 2022 firas 200-årsdagen av hans födelse.

Den tredje är Nicolaus Copernicus (1473–1543), präst och astronom. Hans teori om den heliocentriska världsbilden innebar en större vetenskaplig revolution. För Unesco innebär minnet av att 550 år har gått sedan han föddes ”ett tillfälle att lyfta fram vetenskap samt undervisning om vetenskaper, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik och även om kulturellt världsarv, samt en möjlighet att stärka banden mellan staterna”.

Slutligen den helige Nerses Shnorhali, kallad ”den nådige” (1100–1173), armenisk biskop, poet, musiker och teolog, vars engagemang för fred och dialog mellan kulturerna Unesco vill understryka. Under sin apostoliska resa till Armenien i juni 2016 påminde påve Franciskus om ”hans sällsynt stora kärlek till sitt folk och dess traditioner”, och ”hans levande engagemang för de andra kyrkorna, som visade sig i att han var outtröttlig i att sträva efter enhet”. Är 2023 är det 850 år sedan han dog. [Läs mera här om honom här]

”Kristendomen har en förmåga att fostra personaliteter som är kapabla att verka inom många olika områden, det må vara humanister, filosofer, teologer och fredssträvande personer, något som den helige Nerses vittnar om. Copernicus och Mendel ger lysande exempel på lärdom inom tro och vetande. Vad gäller den unga Thérèse av Lisieux, som dog vid 24 års ålder, förhärligar hon kärlekens vetenskap”, avslutar vackert kommunikén från FN-organet Unesco.

Vatican News franska redaktionen 2021-04-17

Detta är en nyhetstext.