Ursprungsbefolkningar i Brasilien riskerar att förlora sin rätt till mark

Brasiliens ursprungsbefolkningar hotas av ett svårt bakslag i kampen för sina traditionella bosättningsområden. Samtidigt som landets högsta domstol den 27 augusti överlägger om inskränkningar i tilldelningen av mark till ursprungsbefolkningarna, finns det redan ett motsvarande lagförslag hos kongressen, rapporterar brasilianska medier. Under dessa dagar protesterar omkring 6 000 urinvånare i huvudstaden Brasilia för sin rätt till mark. De stöds också av regeringsoberoende organisationer.

Högsta domstolen behandlar giltigheten i Marco Temporal 1988 (tidsgräns 1988). Författningen från 1988 garanterar ursprungsbefolkningarna ett anspråk på traditionella bosättningsområden. Under de senaste åren har dock tilldelningen av områden allt oftare blockerats. Man har argumenterat för att områden endast ska få tilldelas urinvånare som huvudsakligen bodde i dessa områden den 5 oktober 1988, det vill säga den dag då författningen trädde i kraft.

Därigenom skulle urinvånarna förlora sin rätt att göra anspråk på områden, som de fördrevs ifrån under decenniet före 1988. I synnerhet under militärdiktaturen (1964–1988) utsattes hela folkgrupper för tvångsförflyttningar med våld.

”En dolkstöt i folkens hjärta”

För bara några veckor sedan beskrev den förre biskopen av Altamira i Brasilien, Erwin Kräutler, för nyhetsbyrån Kathpress och andra österrikiska kyrkliga medier de dramatiska följderna av president Jair Bolsonaros eftersträvade öppning av ursprungsbefolkningarnas områden för ekonomisk exploatering. Exploateringen skulle vara inte bara en dolkstöt i de där boende folkens hjärta utan i synnerhet också ”ytterligare ett ödesdigert angrepp på Amazonas ekosystem, med följdverkningar som inte gör halt vid Brasiliens gräns”, sade Kräutler.

Under 1980-talet krävde den katolska kyrkan i Brasilien tillsammans med företrädare för ursprungsbefolkningarna uttryckligen av den författningsbeslutande församlingen att ursprungsbefolkningarnas grundläggande rättigheter skulle skrivas in i författningen text och att kraven skulle uppfyllas på grundval av de allmänna mänskliga rättigheterna. Biskop Kräutler var då ordförande för den brasilianska biskopskonferensens råd för ursprungsbefolkningarna.

Utrymningsyrkande mot urinvånare

För närvarande behandlar Brasiliens högsta domstol konkret ett fall med folkgruppen xokleng i södra Brasilien. Delstatsregeringen i Santa Catarina har lämnat in ett yrkande om utrymning av ursprungsområdet Ibirama-La Klano, där förutom xokleng och urinvånare från folkgrupperna guarani och kaingang bor. Högsta domstolens beslut torde bli riktningsgivande för framtida rättsskipning.

Under senare tiden har domstolen visserligen väckt uppseende genom att döma till regeringens nackdel. Men tidigare år har det likväl förkommit domar som erkänner ”tidsgräns 1988”. Det är också tänkbart att domstolsutslaget kommer att fördröjas flera månader.

Skulle Högsta domstolen fastställa ”tidsgräns 1988”, skulle det också vara en seger för jordbrukslobbyn och för president Bolsonaro, som bekämpar utdelningen av mark till ursprungsbefolkningarna och vill att landet i stället öppnas för jordbruksproduktion och mineralbrytning. Bolsonaroregeringen har redan blockerat utdelandet av 27 ursprungsområden, rapporterar det katolska ursprungsmissionsrådet Cimi.

Utdelningen till ursprungsbefolkningar ligger på is

Från början skulle ursprungsområdena senast 1993 ha överlämnats till ursprungsbefolkningarna. Men enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch ligger för närvarande 237 utdelningar på is. Förutom av domstolen behandlas tidsgränsen också av parlamentet. Human Rights Watch kräver av kongressledamöterna att de ska avvisa införandet av ”tidsgräns 1988”. För närvarande väntas det i parlamentet på den avgörande omröstningen, innan förslaget skickas vidare till senaten.

Cirka 6 000 urinvånare från hela Brasilien har protesterat i regeringskvarteret i huvudstaden Brasilia för sin rätt till mark. Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter har samtidigt förklarat att införandet av tidsgränsen strider mot internationell rätt. FN:s särskilda sändebud för ursprungsfolkens rättigheter, José Francisco Cali Tzay, har vädjat till Högsta domstolen om att avvisa tidsgränsen.

Kathpress 2021-08-25

 

Detta är en nyhetstext.