HENRIK ALBERIUS
Peter L. Berger och Samuel P. Huntington (ed.), Many Globalizations – Cultural Diversity in the Contemporary World, Oxford University Press, New York 2002. 374 s.
När Wall Street Journal i december i fjol konstaterade att Baywatch är det mest populära teveprogrammet i Iran hissnade tanken. För även om programmet plockas ner via mer eller mindre legala paraboler, kändes dragningskraften i all denna oblyga silikon otillständig i ett land där chador aldrig är fel val för kvinnan utanför hemmet. En suck om globaliseringen och dess kulturimperialism var automatisk.
Men riktigt så enkelt är det kanske inte. Allt amerikanskt är nu en gång populärt i Iran, må vara i de övre samhällsklasserna, och mellan de båda länderna blommar utbudet av kultur och turism försiktigt sedan ett par år. Verkligheten – inklusive globalise-ringen – har mer än en sida.
Om det har Many Globalizations – Cultural Diversity in the Contemporary World något att säga, inte minst därför att den kulturella dimensionen av globaliseringsprocessen har utvecklats till ett viktigt ideologiskt slagfält. Det gäller inte bara i den muslimska världen, utan lika mycket i Frankrike och Kina. Problemet är bara att medan den globala ekonomiska integrationen kan mätas i handelsflöde och investeringsvolymer, är det betydligt knepigare att ge kvantiteter åt abstrakta yttringar av kulturella förändringar. Ofta kommer därför diskussionen aldrig förbi McDonalds, Coca-Cola och MTV, som om dessa förmenta verktyg för kulturell nedrustning för med sig en hel världsåskådning vid sin etablering.
I stället närmar sig Many Globalizations problematiken utifrån strikt sociologiska tekniker. Boken är en samling essäer sprungna ur ett internationellt forskningsprojekt vid Institute for the Study of Economic Culture (ISEC) vid Boston University i USA. Under ledning av utgivarna Peter L. Berger och Samuel P. Huntington, professorer och teoretiker inom globalisering och kulturmöten, söker författarna bringa ordning i högen av vanligtvis lösa påståenden och vaga anekdoter. Och de lyckas, även om de inte når hela vägen fram.
Bidragen i boken grupperas runt en tes av Peter L. Berger, publicerad i artikeln ”Four Faces of Global Culture” i National Interest hösten 1997 (tyvärr inte med i boken). Enligt Berger finns det fyra aktörer som i huvudsak leder den kulturella globaliseringen: affärseliten, den intellektuella eliten, masskulturen och folkrörelserna. Reaktionen i de samhällen som berörs av globaliseringen kan dessutom mätas i en skala från acceptans till avståndstagande, med syntes och samexistens som mellanpositioner.
Kuriosa i sammanhanget är att Berger i evangelikal protestantism ser den i dag mest betydelsefulla massrörelsen som verktyg för kulturell globalisering. Den medför en kulturell revolution i de samhällen i Tredje världen där den drar in och planterar ”en protestantisk etik”, väl lämpad för människor som vill komma fram i ett kapitalistiskt samhälle i vardande. Denna form av protestantism är förvisso anglosaxisk till sitt ursprung, men inkulturationen har lyckats överallt dit den nått.
Detta visas i Many Globalizations i ett fascinerande kapitel om Chile. I detta gamla katolska land har evangelikala rörelser nått långt in i olika grupper i samhället. Samtidigt har detta berett utrymme för en pånyttfödelse av Opus Dei, också det en global rörelse, med dess traditionella katolska etik. De två riktningarna frodas sida vid sida i olika befolkningsskikt och framhåller båda familjen som grunden för ett fungerande samhälle.
Att amerikansk kultur kan medföra högre grad av religiositet i stället för ökad sekularisering i andra länder noteras sällan. Inte heller att även om den amerikanska kulturen breder ut sig i ett tjockt skikt över världen suddar den sällan ut den lokala kulturen. Lika ofta skapar den plats för inhemska pånyttfödelser. Här pekar Many Globalizations med hela handen: globaliseringen sprider inte en enda etik. I stället utsätter den samhällen för en rad olika uppfattningar och intressen, vilka slår rot i förhållande till de olika samhällenas struktur. Och influenserna kommer inte bara från USA. Indisk mat och new age, japansk affärskultur och me-ditation, muslimskt uppvaknande och utmaning, sydafrikanska teorier om förhandlingskultur och regnbågsnation.
Many Globalizations ger inget svar på globaliseringens konsekvenser. Författarna från Kina, Taiwan, Japan, Indien, Tyskland, Ungern, Sydafrika, Chile, Turkiet och USA tar med sig Bergers tes ut på fältet för test. Det mest ärliga de kommer fram till är att de noterade förändringarna i dessa länder ännu bara är i sin linda. Det är för tidigt att veta om länder som öppnar sig för globaliseringens krafter kommer att behålla sina egna sociala system eller om de kommer att dras mot en gemensam modell.
Boken är lättläst och mycket läsvärd, även om pressande problem som ekonomisk migration, trafficking och nytända klassmotsättningar lyser med sin frånvaro. Den är också full av underhållande bilder som den här från Ungern som varnar för faran av kulturell misstolkning: ”Om man räknade det ökande antalet basebollträn som säljs varje år till en representativ grupp av ungrarna, kunde man sluta sig till att detta ’fundamentalt amerikanska’ bollspel är på väg att tränga ut någon av de inhemska sporterna. Som jag ser det snedvrids den slutsatsen av en enkel anledning: i mitt land används dessa bollträn i första hand till att ersätta knivar i gatuslagsmål och pistoler för att skydda hemmet.”
Publicerad 2003 i nummer 3