Världssynoden bör ge råd om kyrkoreformer

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven Franciskus vill förändra den katolska kyrkan och utveckla den i en mer synodal-missionarisk riktning, med deltagande av alla döpta. I oktober kommer världssynodens andra session att besluta om ett dokument  med rekommendationer för detta. Arbetsdokumentet för överläggningarna i oktober har nu publicerats och de innehåller långtgående förslag.

Arbetsdokumentet för den andra och sista sessionen av världsbiskopssynoden i Vatikanen om synodalitet presenterades i tisdags, den 9 juli, i Vatikanen. Det innehåller konkreta förslag till en förändrad rättsordning och funktionssätt för den globala katolska kyrkan. I framtiden bör det finnas mer medbestämmande, transparens och ansvarsutkrävande i kyrkans ledning. Vatikanen bör också vara ansvarig inför de lokala kyrkorna i framtiden.

Kardinalerna Jean-Claude Hollerich (Luxemburg) och Mario Grech (Malta) presenterade arbetsdokumentet, känt på latin som Instrumentum laboris, som kommer att användas för att vägleda debatterna vid världssynoden i Rom från den 2 till 27 oktober. Arbetsdokumentet är uppdelat i fem avsnitt med 112 punkter. Dessa finns initialt endast tillgängliga i officiella översättningar på italienska, engelska, portugisiska och franska.

Under rubriken ”Hur en synodal-missionarisk kyrka kan vara” innehåller de 30 sidorna i arbetsdokumentet tips och förslag på hur kyrkan som helhet skulle kunna utvecklas i synodal-missionarisk riktning.

Slut på ensamma beslut

I den framtida ”synodala kyrkan” borde det inte längre finnas några beslut som fattas ensamt av präster, biskopar och påven. I stället bör synodala rådgivande strukturer införas på alla nivåer, vilket dock inte är detsamma som  ett demokratiskt beslutsfattande. Till skillnad från vad som tidigare reglerats i kyrkolagen (den kanoniska rätten)  ska medverkan inte längre ha en ”enbart agerande röst”. Även om de slutliga besluten även i framtiden måste fattas av biskopen är hans befogenhet att fatta beslut underställd bestämda villkor.

Inte heller i framtiden kommer biskopen att behöva utföra folkets vilja. Å andra sidan ska biskopen inte helt enkelt bara meddela sina rådgivande organ de beslut som han själv redan ensam har fattat. Målet är istället, enligt Instrumentum laboris, kyrkliga beslutsförföranden som innefattar ett gemensamt lyssnande till den Helige Ande.

Forskning och beslut om reformer

Arbetsdokumentet avvisar idén om att reformer inom kyrkan enbart är en fråga om att inhämta råd från experter inom olika forskningsområden. Medan den synodala vägen i Tyskland till exempel motiverade vissa krav på reformer av den kyrkliga sexualmoralen med ”nya rön inom humanvetenskaperna”, erkänner världssynodens arbetsdokument nyttan av vetenskapliga analyser men understryker samtidigt att kompetensen inom vetenskaperna inte ensamt helt enkelt har sista ordet.  Forskningsresultat varierar från tid till tid och erfarenheter och kunskaper av olika slag behöver vägas samman.

Arbetsdokumentet uppmanar vidare upprepade gånger till transparens och ansvarsutkrävande inom kyrkans ledningsstrukturer.  ”En synodal kyrka behöver en kultur och praxis av transparens och ansvarsutkrävande” står det ordagrant. Båda är mer nödvändiga än någonsin ”som ett resultat av förlusten av trovärdighet på grund av finansiella skandaler och i synnerhet sexuella och andra övergrepp mot minderåriga och människor i behov av skydd.” Transparens och ansvarsutkrävande  gäller även pastorala planer och kyrkliga arbetsförhållanden. I framtiden bör ansvarsutkrävandet vara ömsesidigt:  de lägre nivåerna skall också kunna utkräva detta av de högre.

Vatikanen bör bli ansvarsskyldig 

Arbetsdokumentet tillämpar även detta på den högsta nivån i kyrkans hierarki och föreslår att påven i framtiden endast bör utfärda nya kyrkorättsliga lagar efter gemensamt samråd. Vatikanens kuria borde också vara ansvarig inför biskoparna i de lokala kyrkorna.

Därtill föreslås att också Vatikanens diplomatkår förstås på ett nytt sätt.  Fram till nu var nuntierna (de påvliga diplomatiska sändebuden) påvens förlängda arm i de lokala kyrkorna. De påvliga nuntiernas  framtida roll kommer att diskuteras av en separat arbetsgrupp.

Kvinnors deltagande och ansvar

I början av år 2024 delegerade påven till tio arbetsgrupper av specialister dessa och andra frågeställningar som redan tagits upp av världssynodens första session, inklusive ett eventuellt antagande av kvinnor till diakoner samt reformer av prästutbildningen. Det är frågor ”om vilka en betydande samsyn redan har uppnåtts i synodalförsamlingen, och som därför framstår som mogna för att kunna gå vidare till fasen att ta fram konkreta reformförslag att läggas fram för påven Franciskus” uttryckte synodens generalsekreterare Mario Grech på tisdagen. De bör fortsätta att övervägas fram till mitten av år 2025, alltså längre än synoden varar. De tio arbetsgrupperna förväntas dock lägga fram delrapporter till synodförsamlingen redan i oktober i år.

Instrumentum laboris pekar också att  ”Medan vissa lokala kyrkor kräver tillträde av kvinnor till den diakonala tjänsten upprepar andra sitt avslag”. Denna frågeställning kommer inte att bli föremål för diskussioner  under synoden i oktober i år. Ändå  är det viktigt ”att teologisk reflektion fortsätter vid lämplig tid och på lämpligt sätt”. Hur som helst gäller generellt att kvinnors och lekfolkets roll belyses ”utifrån vilja att stärka deras roll”. I vissa kulturer, som arbetsdokumentet noterar på andra ställen ”är manschauvinismen fortfarande starkt närvarande”.  Av den anledningen uppmanas världssynodens andra session till ”ett bredare deltagande av kvinnor i kyrkans beslutsprocesser och i alla faser av beslutsfattandet”.

Nya befattningar och tjänster

Arbetsdokumentet föreslår också införandet av nya befattningar och tjänster i kyrkan, tjänster som inte är knutna till någon ämbetsvigning. En av dessa tjänster ska ägnas åt  åt att ”lyssna och följa med” människor som känner dig dömda eller hotade av kyrkan. Denna tjänst bör utformas utifrån lokala omständigheter.

På global nivå uppmuntras en solidarisk finansiell utjämning mellan de fattiga och rika stiften. Dokumentet föreslår också skapandet av en permanent världssynod med annorlunda funktion än biskopssynoden som infördes under påven Paulus VI år 1967. ”Hela Guds folk” bör delta i den nya synoden.

Dessutom tillkännagavs inrättandet av en särskild kommission av kyrkojurister. Den är avsedd att ge råd till synoden om kommande ändringar av kyrkolagen (den kanoniska lagen), utan vilka vissa reformer inte skulle vara möjliga.

Kathpress 2024-07-09

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven Franciskus vill förändra den katolska kyrkan och utveckla den i en mer synodal-missionarisk riktning, med deltagande av alla döpta. I oktober kommer världssynodens andra session att besluta om ett dokument  med rekommendationer för detta. Arbetsdokumentet för överläggningarna i oktober har nu publicerats och de innehåller långtgående förslag.

Arbetsdokumentet för den andra och sista sessionen av världsbiskopssynoden i Vatikanen om synodalitet presenterades i tisdags, den 9 juli, i Vatikanen. Det innehåller konkreta förslag till en förändrad rättsordning och funktionssätt för den globala katolska kyrkan. I framtiden bör det finnas mer medbestämmande, transparens och ansvarsutkrävande i kyrkans ledning. Vatikanen bör också vara ansvarig inför de lokala kyrkorna i framtiden.

Kardinalerna Jean-Claude Hollerich (Luxemburg) och Mario Grech (Malta) presenterade arbetsdokumentet, känt på latin som Instrumentum laboris, som kommer att användas för att vägleda debatterna vid världssynoden i Rom från den 2 till 27 oktober. Arbetsdokumentet är uppdelat i fem avsnitt med 112 punkter. Dessa finns initialt endast tillgängliga i officiella översättningar på italienska, engelska, portugisiska och franska.

Under rubriken ”Hur en synodal-missionarisk kyrka kan vara” innehåller de 30 sidorna i arbetsdokumentet tips och förslag på hur kyrkan som helhet skulle kunna utvecklas i synodal-missionarisk riktning.

Slut på ensamma beslut

I den framtida ”synodala kyrkan” borde det inte längre finnas några beslut som fattas ensamt av präster, biskopar och påven. I stället bör synodala rådgivande strukturer införas på alla nivåer, vilket dock inte är detsamma som  ett demokratiskt beslutsfattande. Till skillnad från vad som tidigare reglerats i kyrkolagen (den kanoniska rätten)  ska medverkan inte längre ha en ”enbart agerande röst”. Även om de slutliga besluten även i framtiden måste fattas av biskopen är hans befogenhet att fatta beslut underställd bestämda villkor.

Inte heller i framtiden kommer biskopen att behöva utföra folkets vilja. Å andra sidan ska biskopen inte helt enkelt bara meddela sina rådgivande organ de beslut som han själv redan ensam har fattat. Målet är istället, enligt Instrumentum laboris, kyrkliga beslutsförföranden som innefattar ett gemensamt lyssnande till den Helige Ande.

Forskning och beslut om reformer

Arbetsdokumentet avvisar idén om att reformer inom kyrkan enbart är en fråga om att inhämta råd från experter inom olika forskningsområden. Medan den synodala vägen i Tyskland till exempel motiverade vissa krav på reformer av den kyrkliga sexualmoralen med ”nya rön inom humanvetenskaperna”, erkänner världssynodens arbetsdokument nyttan av vetenskapliga analyser men understryker samtidigt att kompetensen inom vetenskaperna inte ensamt helt enkelt har sista ordet.  Forskningsresultat varierar från tid till tid och erfarenheter och kunskaper av olika slag behöver vägas samman.

Arbetsdokumentet uppmanar vidare upprepade gånger till transparens och ansvarsutkrävande inom kyrkans ledningsstrukturer.  ”En synodal kyrka behöver en kultur och praxis av transparens och ansvarsutkrävande” står det ordagrant. Båda är mer nödvändiga än någonsin ”som ett resultat av förlusten av trovärdighet på grund av finansiella skandaler och i synnerhet sexuella och andra övergrepp mot minderåriga och människor i behov av skydd.” Transparens och ansvarsutkrävande  gäller även pastorala planer och kyrkliga arbetsförhållanden. I framtiden bör ansvarsutkrävandet vara ömsesidigt:  de lägre nivåerna skall också kunna utkräva detta av de högre.

Vatikanen bör bli ansvarsskyldig 

Arbetsdokumentet tillämpar även detta på den högsta nivån i kyrkans hierarki och föreslår att påven i framtiden endast bör utfärda nya kyrkorättsliga lagar efter gemensamt samråd. Vatikanens kuria borde också vara ansvarig inför biskoparna i de lokala kyrkorna.

Därtill föreslås att också Vatikanens diplomatkår förstås på ett nytt sätt.  Fram till nu var nuntierna (de påvliga diplomatiska sändebuden) påvens förlängda arm i de lokala kyrkorna. De påvliga nuntiernas  framtida roll kommer att diskuteras av en separat arbetsgrupp.

Kvinnors deltagande och ansvar

I början av år 2024 delegerade påven till tio arbetsgrupper av specialister dessa och andra frågeställningar som redan tagits upp av världssynodens första session, inklusive ett eventuellt antagande av kvinnor till diakoner samt reformer av prästutbildningen. Det är frågor ”om vilka en betydande samsyn redan har uppnåtts i synodalförsamlingen, och som därför framstår som mogna för att kunna gå vidare till fasen att ta fram konkreta reformförslag att läggas fram för påven Franciskus” uttryckte synodens generalsekreterare Mario Grech på tisdagen. De bör fortsätta att övervägas fram till mitten av år 2025, alltså längre än synoden varar. De tio arbetsgrupperna förväntas dock lägga fram delrapporter till synodförsamlingen redan i oktober i år.

Instrumentum laboris pekar också att  ”Medan vissa lokala kyrkor kräver tillträde av kvinnor till den diakonala tjänsten upprepar andra sitt avslag”. Denna frågeställning kommer inte att bli föremål för diskussioner  under synoden i oktober i år. Ändå  är det viktigt ”att teologisk reflektion fortsätter vid lämplig tid och på lämpligt sätt”. Hur som helst gäller generellt att kvinnors och lekfolkets roll belyses ”utifrån vilja att stärka deras roll”. I vissa kulturer, som arbetsdokumentet noterar på andra ställen ”är manschauvinismen fortfarande starkt närvarande”.  Av den anledningen uppmanas världssynodens andra session till ”ett bredare deltagande av kvinnor i kyrkans beslutsprocesser och i alla faser av beslutsfattandet”.

Nya befattningar och tjänster

Arbetsdokumentet föreslår också införandet av nya befattningar och tjänster i kyrkan, tjänster som inte är knutna till någon ämbetsvigning. En av dessa tjänster ska ägnas åt  åt att ”lyssna och följa med” människor som känner dig dömda eller hotade av kyrkan. Denna tjänst bör utformas utifrån lokala omständigheter.

På global nivå uppmuntras en solidarisk finansiell utjämning mellan de fattiga och rika stiften. Dokumentet föreslår också skapandet av en permanent världssynod med annorlunda funktion än biskopssynoden som infördes under påven Paulus VI år 1967. ”Hela Guds folk” bör delta i den nya synoden.

Dessutom tillkännagavs inrättandet av en särskild kommission av kyrkojurister. Den är avsedd att ge råd till synoden om kommande ändringar av kyrkolagen (den kanoniska lagen), utan vilka vissa reformer inte skulle vara möjliga.

Kathpress 2024-07-09

Detta är en nyhetstext.