Amerikanska biskopar söker en väg framåt

I svallvågorna av avslöjandet av tidigare kardinalen Thedore McCarricks övergrepp mot bland annat barn och seminarister, kommer nu från olika håll försök att hitta vägar till förnyad tillit till kyrkan i USA.

Som en del av ökad transparens publiceras av flera stift namnen på alla kyrkligt anlitade – präster och lekfolk – mot vilka ”trovärdiga anklagelser” om övergrepp har riktats. Det är en statlig utredning som skulle ha publicerats redan i juni, men som har fördröjts då flera av de namngivna i rapporten har protesterat. Samtidigt finns redan publicerat stift för stift namnen på präster som utretts eller står under utredning efter anklagelser om övergrepp, genom organisationen Bishop Accountability.  Namnpubliceringen är inte okontroversiell, eftersom det inte enbart rör sig om personer som dömts, samtidigt bedömer de berörda biskoparna att det är nödvändigt med en tydlighet och genomskinlighet i processerna, och att detta även minskar risken för det som varit ett kyrkans gissel, att präster som begått övergrepp flyttas till andra församlingar där nya övergrepp kan begås. Medan det är lätt att se behovet av starkare skydd, finns samtidigt frågetecken kring rättssäkerheten för anklagade, men inte dömda, präster.

Samtidigt växer kritiken mot biskoparna, och greppet att publicera namn på präster ses av många som ett sätt för biskoparna att själva undgå kritik för passivitet eller mörkläggning. USA:s biskopskonferens, USCCB, har nu att finna ett sätt att ställa även biskopar till svars på ett trovärdigt sätt.

Vid månadsskiftet föreslog biskop Timothy Doherty av Lafayette att USCCB borde överväga att anlita en utomstående utredare, vars uppdrag skulle vara att finna ut ”vem som visste vad, och när” just i fråga om fallet McCarrick. Kardinal Donald Wuerl, ärkebiskop av Washington, väckte den 3 augusti förslaget att biskopskonferensen bland sig skulle utse en panel av biskopar med särskilt uppdrag att utreda anklagelser och rykten kring biskopar, för att lämna trovärdiga sådana vidare till Vatikanen. Kardinalen önskade en vidareutveckling av de tidigare riktlinjerna som ska tvinga biskopar att anmäla sig själva till nuntien i fall av rykten eller anklagelser. Förslaget fick mothugg av Marie Collins, tidigare i Påvliga kommissionen för skydd av minderåriga, som menar att det blir mer av samma när det som behövs istället är en total översyn av riktlinjer och metoder. Collins efterlyser att varje enskilt stift ska vara öppet för årlig extern revision.

Måndagen den 6 augusti svarade biskop Edward Scharfenberger av Albany på kardinal Wuerls förslag att biskopar och andra seniora präster inte kan sitta i utredande funktion. En sådan panel måste vara frikopplad från religiösa ledare som skulle kunna påverka panelens trovärdighet. ”Medan jag uppmuntras av mina biskopsbröders förslag till handlingsvägar för kyrkan i ljuset av den senaste tidens avslöjanden – och jag håller med om att en nationell panel borde instiftas, med Heliga stolens godkännande – tror jag att vi har nått en punkt då biskopar som utreder biskopar inte är svaret.” I stället efterfrågar biskop Scharfenberger att kunnigt lekfolk tas i anspråk, i en oberoende kommission ledd av ”respektabelt, troende lekfolk”, människor med djup kunskap om kyrkan, men utan egen agenda eller uppgrävda stridsyxor.

Red 2018-08-07

Källor:

Catholic Herald 1

Catholic Herald 2

Catholic Herald 3

CNA

Crux