Det beslöjade avtäcks – samtal med ledande ortodox teolog

av FREDRIK HEIDING i samtal med JOHN BEHRHuvudtalaren vid tidskriften Pilgrims Vintermöte 26–28 januari 2018 är den ortodoxe teologen John Behr. Behr, född i England 1966, räknas som en av de mest framstående ortodoxa teologerna i vår tid. Han är ortodox präst och professor i teologi främst med inriktning på patristik, verksam vid Sankt Vladimirs ortodoxa teologiska seminarium i New York och har varit bosatt i USA i 25 år.

Han disputerade vid University of Oxford på en avhandling om kyrkofadern Irenaeus av Lyon (130–202 e. Kr.). Behr har skrivit om bakgrunden till trosbekännelsen i The Way to Nicaea. En av hans böcker har nyss kommit ut i svensk översättning: Kristusmysteriet. Liv genom död på Artos förlag (engelskt original 2006). Behr har nyligen översatt och kommenterat den fornkyrklige teologen Origenes verk Om ursprungen och Origenes har stor betydelse i Behrs tolkning av den heliga Skrift. Nästa projekt blir att ge ut en bok om Johannesvangeliet och att göra en ny kritisk edition av Irenaeus av Lyons verk. Denna nya engelska översättning ska också förses också med kommentarer. Behr är med andra ord synnerligen kreativ och produktiv.

Signum fick under Pilgrims Vintermöte tillfälle att föra ett samtal med professor Behr. Samtalet som fördes på engelska är inspelat på ljudfilen nedan (ca 50 min), klicka till vänster på den rektangulära ytan.

 

Sammanfattning av samtalet

Ett centralt tema i samtalet är att det som en gång var beslöjat avtäcks. Behr arbetar med begreppsparet veiling and unveiling (”täcka och avtäcka”, alternativt ”beslöja och avslöja”). Ett exempel är hämtat från lärjungarnas vandring på vägen till Emmaus återberättat Lukasevangeliet kapitel 24. Lärjungarna känner först inte igen mannen som slår följe med dem. Han är fördold, täckt, beslöjad för dem. Två saker gör dock att de upptäcker vem han är. För det första utlägger han skrifterna för dem, han öppnar upp texterna, avtäcker deras innebörd. Skrifterna som vi nu kallar gammaltestamentliga böcker åsyftar Jesus Kristus. För det andra känner lärjungarna igen honom när han bryter brödet. Då dras liksom slöjan bort och de ser plötsligt.Just detta, att läsa och förkunna skrifterna och dela eukaristins (nattvardens) gemenskap är vad kristna gör i dag. Såtillvida är kristna i vår tid faktiskt i samma situation och gör samma saker som lärjungara för 2 000 år sedan för att såväl lära känna Jesus Kristus som sig själva djupare.

Men undrar någon: har inte lärjungarna som levde på Jesu tid ett övertag i förhållande till oss människor i dag eftersom lärjungarna kunde umgås med Jesus och se honom agera? Nej, vi är i samma belägenhet, hävdar Behr. Betraktar man nämligen de synoptiska evangelierna (Matteus, Markus, Lukas) närmare så märker man att lärjungarna missförstår. De fattar inte vem Jesus är, i alla fall inte under hans jordeliv. Det är först i samband med uppståndelsen som deras ögon öppnas. Men inte ens då. Utan först när skrifterna öppnas för lärjungarna lyckas de i efterhand, så att säga baklänges, begripa vem Gud är, vem Jesus Kristus är.Det handlar alltså om en upptäckt av Gud, vars verklighet till en början möter i beslöjad form. Gud avtäcks genom handlingar, i förkunnelsen och brödbrytandet.

Begreppsparet täcka och avtäcka gäller också varje människa. Hennes syndfullhet avslöjas i mötet med Gud, att hon är en förlåten syndare kan tilläggas. Livet handlar om att acceptera syndfullhet, begränsningar, lidande, nödvändighet och den oundvikliga döden. Därigenom kan människan ära Gud.

I början av samtalet förklarar John Behr vad Irenaeus av Lyon menade med uttrycket ”Guds ära är den levande människan” (gloria Dei, homo vivens, ”the glory of God is the human being fully alive”).

Fredrik Heiding 2018-01-27